Varför är mitt knip så svagt?

Varför är mitt knip så svagt?

Jag födde för fyra månader sedan och fick en grad 2-bristning som syddes. Har tränat knipet sedan BB, men har väldigt svårt att känna den där ”dragkedjeeffekten” som alla pratar om. Musklerna har blivit märkbart starkare och kan göra ett tydligt lyft. Innan jag födde kunde jag känna rörelse bakifrån och fram, men det gör jag inte idag. Jag har också kvar ett litet urinläckage. Ska jag vara fortsätta träna eller bör jag söka hjälp? – Läsarfråga

Det här är en svår fråga och svaret kan bli allt emellan att ”det här är normalt och det går över” till att ”det här behöver du absolut kolla upp”. Jag tänker att jag ger mina spontana tankar så får det bli upp till dig att själv värdera svaret utifrån hur du själv känner din kropp.

Fyra månader är ingen tid

Fyra månader efter en vaginal förlossning är verkligen kort tid även om det kan kännas som oerhört lång tid. Det finns mycket kvar av kroppsegen återhämtning! Om du dessutom ammar kan en del symtom försvinnanär då så småningom slutar. Exempelvis kan urinröret få en bättre slutningsförmåga när du inte längre har påverkan från amningshormonerna. Otroligt många av mina patienter har en jättekämpig tid i början, men när barnet börjar närma sig året har det mesta löst sig. Du kan alltså tänka att kroppen kämpar med dig, och att tiden i sig kommer lösa mycket.

Urinläckage är inte normalt

Urinläckage är vanligt, men inte normalt. Jag brukar tänka att en kan få förlåta kroppen för lite vad som helst de första två månaderna efter en graviditet, men efter det bör symtomen vara på avklingande. Annars behöver du eventuellt få annan behandling. Eftersom bäckenbotten återhämtar sig i ungefär ett år efter en vaginal förlossning är det kanske lika delar tid och bäckenbottenträning som gör den största effekten. Men om du inte sett någon lindring efter sex månaders regelbunden bäckenbottenträning kan du behöva annan hjälp.

Vet du att du kniper rätt? Hur hårt kniper du? Hur mycket kniper du? Tips finns här: Vanliga fel vid bäckenbottenträning

Urinläckage och svårigheter med främre knip kan höra ihop

När du kniper ska du känna ett tryck runt fingret, främst bakifrån och från sidorna, och ett lyft uppåt och framåt. Det du beskriver tyder på att lyftet finns, men att det främre knipet är svagare. Det är ganska vanligt. Att ha god knipstyrka hjälper till att stänga urinröret, och om bäckenbotten är svag finns en ökad risk för urinläckage. Saken är den att musklerna i bäckenbotten blir otroligt utsträckta vid en vaginal förlossning, och det tar väldigt lång tid för dem att komma tillbaka till full funktion. För alla återhämtar sig inte strukturerna så pass att man blir helt läckagefri även med bra och regelbundet utförd bäckenbottenträning.

Hur förlossningen var och vad som händer i bäckenbotten

När en bebis passerar ut genom vagina blir bäckenbotten utsträckt över 300 %. Ibland kan också en  förlossning innebära att både muskler och nerver blir så uttöjda så att återhämtningen tar något längre än ”vanligt”. Detta kan speciellt hända när bebisens huvud liksom stångar mot bäckenbotten under en längre period under en lång krystfas. Ibland spelar bebisens ”bjudning”, alltså hur den ligger och hur den passerar ut, en stor roll för hur mycket bäckenbotten töjs och sträcks. Ibland kan istället en mycket snabb och nästan våldsam förlossning också ge större påverkan på bäckenbotten än en lagom långsam. Det finns alltså många faktorer som kan spela roll i vad som ”är normalt” efter en förlossning.

En andra gradens bristning innebär också att du fått en skada på slemhinna i slidan, hud i mellangården och ut i musklerna i mellangården. Det finns alltid en chans att personen som sydde dig inte fick ihop alla musklerna optimalt. Detta kan vara en förklaring till att besvär inte går över, trots att du låter tiden gå och trots att du kniper på för kung och fosterland.

Tecken på att något inte stämmer

Om du

• kniper på enligt konstens alla regler i minst 3-6 månader
• låter tiden gå för den kroppsegna återhämtningen
• en vacker dag slutar amma.

och ändå har kvar dina besvär ska du definitivt söka hjälp. Då ska du be om en undersökning där de kollar med utltraljud att alla musklerna sitter som de ska.

Kan det vara en levatorskada?

Om det främre knipet är svårt att få till och känslan av att sluta om slidan framifrån saknas kan det också röra sig om en levatorskada. Denna muskelgrupp skadas ibland vid förlossning särskilt om barnet stått djupt och länge i bäckenet eller vid ett mycket snabbt utdrivningsskede. Skadan kan innebära att muskelfästen släpper från blygdbenet vilket gör att vissa delar av muskulaturen inte aktiveras alls. Ett vanligt tecken är att knipet känns snett eller svagt framtill. En sådan skada kan inte tränas bort men andra delar av muskeln kan kompensera om träningen läggs upp rätt. Eftersom alla nyförlösta har svagheter på de ställen där levatorskador också sitter kan man inte tillförlitligt ställa diagnos förrän det gått många månader postpartum.

Varför är mitt knip så svagt?

Fyra månader är knipet svagt för att du är långt ifrån färdigt återhämtad efter den vaginala förlossningen. Att dina muskler blivit märkbart starkare och att det bara finns ett mindre urinläckage så här fyra månader postpartum tolkar jag som att det finns en god prognos för att allt ska kunna bli bra med återhämtning, bäckenbottenträning och tid. Boka en tid hos en bäckenbottenfysioterapeut som kan kontrollera din muskelfunktion och följa upp dina besvär över tid. Misstänker fysioterapeuten muskelskador kan du i ett senare skede remitteras vidare för ytterligare bedömning och behandling.

Referenser

• A Prediction Model for Pelvic Floor Recovery After Vaginal Birth With Risk Factors
• Associated factors of vaginal laxity and female sexual function: a cross-sectional study
• Older maternal age at first delivery as a risk factor for pelvic organ prolapse: what we know
• Pelvic floor dysfunction in postpartum women: A cross-sectional study
• Pelvic floor muscle strength and influencing factors based on vaginal manometry among healthy women at different life stages: A multicentre cross-sectional study