TENS under förlossning

Vad är TENS?

TENS står för Transkutan elekrisk nervstimulering. Trankutan betyder att de elektriska signalerna går genom huden. Det är kortfattat en liten dosa, driven av vanliga AA-batterier, som ger en svag elektrisk ström och som påverkar kroppen och smärtupplevelsen. Man använder självhäftande elektroder, ungefär som en slags plåster, dessa placerar du över området där smärtan finns. Den elektriska stimuleringen känns som en slags vibrerande eller surrande och ska aldrig göra ont i sig själv.

Hur funkar det?

Den förklaringsmodell som brukar användas kallas Gate Control-teorin och handlar om att hjärnan inte kan ta in en massa olika känsel-input från samma område. Om du har smärta i samma område som du har TENS-strömmen så kan hjärnan helt enkelt filtrera bort en del av smärtupplevelsen. Det här är en ifrågasatt teori och vi är inte säkra på att det funkar eller hur det funkar ens idag. Det finns även förklaringsmodeller för hur TENS funkar som mer omfattar att både smärtstimuli och elektisk nervstimulering påverkar samma kemiska processer och att behandlingen skapar en frisättning av endorfiner.

Vad säger forskningen?

Det finns ett tjugotal ganska små studier kring ämnet och därför får man vara lite försiktig att tolka resultaten. Men kanske kan TENS

• Minska antalet kvinnor med intensiv smärtupplevelse under förlossning
• Öka antalet kvinnor som upplever sig nöjda med sin smärtlindring under förlossning
• Användas som en icke-farmakologisk terapi för att minska smärta och förkorta den aktiva förlossningsfasen.

Många som använt TENS tenderar att använda samma smärtlindringsmetod igen vid en kommande förlossning, vilket ändå tyder på att måna är nöjda med effekten.

TENS under förlossning

Förlossningssmärta är troligen av den mest intensiva smärtupplevelserna en individ kan ha, och upplevelsen av smärtan påverkas av anatomiska, psykologiska, kulturella, sociala och omgivningsmässiga faktorer. TENS används för att lindra både akut och långvarig smärta på många olika ställen i kroppen. TENS som förlossningssmärtlindring har använts sedan 70-talet och i England har man rapporterat siffror på upp emot 16 % av alla födande kvinnor som använder smärtlindringsmetoden.

Individuella skillnader

En del upplever det som en fantastisk smärtlindringsmetod som räcker länge och väl, andra upplever att det blir ett störmoment eller att TENS:en inte räcker på långa vägar. Upplevelsen av förlossningen kan påverkas kraftigt av känslan av kontroll eller bristande kontroll av händelseförloppet. En TENS kan förstärka känslan av att ha kontroll eftersom den födande själv styr smärtlindringen. Metoden har inga kända biverkningar på mammor eller barn och strömmen går heller inte djupare än ett par centimeter in i kroppen.Dock kan den elektiska stimuleringen störa annan elektrisk utrustning och därför behöver den ofta stängas av när kvinnans värkar och bebisens mående ska monitoreras.

TENS som smärtlindringsalternativ

TENS är ett smärtlindringsalternativ som ofta finns tillgängligt att hyra eller låna från fysioterapeut, barnmorska eller på förlossningskliniken. Det är ett alternativ som kanske allra bäst lämpar sig för timmarna då du är hemma, men kan också fungera väl hela vägen ”in i kaklet” för vissa. Det ger inga biverkningar, kan inte påverka barnet och är ett icke-medicinskt smärtlindringsalternativ.

Var sätter man elektroderna?

Generellt är rekommendationen att sätta elektroderna där det gör ont, alltså över eller strax intill det smärtande området. Under förlossning kan det smärtande området vara lite svårt att komma åt, och man vill också undvika att sätta elektroder från ett och samma elektrodpar rakt över magen. Under förlossning brukar det vara över ryggslutet och ljumskar som elektroderna placeras. Vill du ha stimulering både bak och fram sätter du en elektrod bak och en fram från ett elektrodpar, och de andra på motsatt sida. Den vanligaste elektrodplaceringen i forskning är över ryggen som på bilden här ovan. Avståndet mellan elektroderna ska minst vara 3 cm.

Hur länge kan jag ha på TENS:en?

Om du har fått TENS för något annat smärttillstånd brukar rekommendationen vara 30-60 minuter ett gäng gånger om dagen. Under förlossning kan du ha på TENS:en så längde du vill och det känns bra.

Val av elektrodplaceringar och elektriskt stimuli kan påverka effektiviteten av behandlingen.

I en ny studie har man testat placebo-TENS mot riktig TENS. Man hade två grupper som fick olika varianter av högfrekvent stimulering, vilket också är en stimuleringsform som visat sig vara mest effektiv mot graviditets- och förlossningssmärtor. En grupp fick stimulering med 100 Hz och en fick pulsbreddsmodulerad TENS som varierade mellan 80-100 Hz. En grupp fick bara placebostimulering. Alla grupperna fick behandling 30 minuter efter att de konstaterats vara i aktivt värkarbete och över 4 cm öppnade. De som ville fortsätta fick ha TENS:en längre än så, men studieresultaten gäller bara dessa första 30 minuter. I denna studie såg man att båda TENS-grupperna skattade sin smärta lägre än placebo-gruppen. Bäst resultat såg man i den gruppen som hade pulsbreddsmodulerad TENS. Denne stimulering ger en känsla av att strömmen kommer i mjuka vågor, vilket kan kännas behagligare än vid konstant stimulering. Det här är intressant eftersom den TENS som är specifikt anpassad för förlossningar (via en knapp som kan förstärka stimuleringen vid värkar) inte har ett program som kombinerar en pulsbreddsmodulerad stimulering tillsammans med värk-knappen. Det här hade väl varit intressant om tillverkarna kollade vidare på?

Referenser

• Evaluation of different doses of transcutaneous nerve stimulation for pain relief during labour: a randomized controlled trial.
• Transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) for pain relief in labour.
• The effects of transcutaneous electrical nerve stimulation during the first stage of labor: a randomized controlled trial

Mer läsning på Bakingbabies

Tankar om förlossningssmärtlindring

Är det bättre att föda utan smärtlindring?