I min värld finns det två sorters förhållningssätt till semester och ledighet. Vissa tar semestern som en anledning att verkligen prioritera sig själv, sin träning och sin fysiska hälsa. Vissa andra ser semestern som ett välkommet avbrott från alla rutiner, träning och rehab inkluderat. Jag tänker att det finns goda skäl till båda synsätten. Veckorna efter semestern träffar jag också patienter som märker av följderna. Några har vilat bort smärta. Någon annan har tränat bort sina problem. Och en grupp har fått förvärrade besvär, eller ett återfall av symtom, efter semestern. Det här inlägget är för dem. Här kommer mina bästa tips för att undvika symtomförvärring under semestern!
Packa det viktigaste
Om det viktigaste för ditt välmående är något som kan packas med, prioritera då detta. En yogamatta, ett gummiband, bra promenadskor? Packa med dem! Är det fiberkomplement för att få magen att fungera? Glöm dem inte. Är det värmedyna eller ispack? Din avslappningsplaylist eller ett blad med träningsövningar? Packa med dem. Om du ser dem liggandes i packningen kommer de också fungera som påminnelser.
Håll igång vissa rutiner
Jag fattar att själva poängen med semester är att rucka på rutiner och att livet inte ska vara som i vardagssvängen. Men hitta vissa saker behöver du kanske hålla hårt i. Är det en stunds stillhet innan alla andra vaknar? Stretching innan du duschar av dig sanden på kvällen? Är det en rask promenad eller en joggingtur? Är det övningar som du behöver prioritera, även om det finns tusen gånger roligare saker att göra? Identifiera dina “måste-rutiner” och hitta en lägstanivå att ligga på medan du tar semester från allt annat. Kanske är det dessa som håller symtomåterfallet borta?
Håll magen igång
Nu tänker du genast “men jag har ONT, Mia, inte tarmproblem”. Men grejen är så här: kapsejsar din mage kommer inget funka. En trög semestermage kan förvärra andra smärtor, framförallt bäckenbotten/bäckenrelaterade sådana. Att krysta en jättemassa är heller inte särskilt skonsamt för alla andra strukturer i området. Den vanligaste orsaken till förstoppning är att vi inte bajsar när vi ska, att vi mer eller mindre medvetet går omkring och håller oss. Och att matvanorna ändras. Jag tänker inte säga något om matvanorna, det ingår väl liksom i begreppet semester. Men håll kanske på tidpunkterna för måltiderna, och försök att ge dig själv utrymme att känna in och reagera på tarmtömningssignalerna. En vanlig “bajsnödighet” håller i sig i ca 15 minuter, sedan har du missat det tåget. Nästa gång du behöver bajsa har kroppen börjat dra tillbaks vätska från avföringen, och den är hårdare att få ut.
Hitta balansen
Oavsett om du använder semestern till att renovera hela köket, vandra i alperna eller halvligga i en Brassestol på en strand i Skanör behöver kroppen både aktivitet och vila. Alltid. Om du nyligen besegrat en smärtproblematik behöver du gradera den fysiska ansträngningen så att du också hinner med återhämtning. Prioritera att äntligen vila, också från den eländigt tråkiga rehaben som du nyligen avklarat, ta ändå och lägg in små avbrott med mjuka rörelser och promenad. Om du vanligtvis brukar vara stillasittande på ett kontorsjobb hela dagarna kan det komma som en chock för kroppen om du plötsligt blir fysiskt aktiv 24/7 på semestern. För att vara lite smart kanske du ska schemalägga de fysiskt tunga aktiviteterna på förmiddagarna, och lite mer vila på eftermiddagarna. Var smart och lyssna på kroppen!
Få inte panik
Smärta kommer, smärta går. Få inte panik om du börjar känna att symtomen kryper på dig igen, efter en tids bättring. Vägen till symtomfrihet är aldrig spikrak. Försök att tänka positivt – du har redan hittat redskap till bättring och du vet hur de ska användas. Plocka fram allt du lärt dig på vägen, plocka fram alla dina favoriter bland behandlings-/egenvårdsalternativ och kör igång igen. Då kommer du tillbaks på banan på nolltid.
Berätta!
Du som genomgår någon slags rehabprocess. Hur möter du sommarledigheten och vilka är dina bästa tips?
Tipsa på relaterad läsning: Att motivera sig till tråkiga rehabövningar.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Tack för bra inlägg! Det här behövde jag läsa idag. Den där balansen som är så svår att hitta i vardagen borde vara enklare att hitta på sommaren när man är ledig egentligen. Men det är SÅ svårt! Det är så lätt att dras med i lyckoruset från sol, bad, glada barn o.sv. och glömma bort sig själv.
Vill lägga till ett tips:
Närhet! Krama, pussa och visa din partner omtanke. Den där lilla kroppskontakten ger så mycket. Den gör det lättare att släppa småsaker man gnabbas om eller att hamna i en ond spiral där man bara irriterar sig på sin partner. Det blir så mycket lättare att ha överseende när den andre är trött och på dåligt humör. Och det smittar! Ju mer närhet man ger varandra desto mer vill man vara nära. Har man ingen partner kan det vara nog så välgörande att gosa med barnen, ge en extra varm kram till en vän eller annan familjemedlem.
Jag har själv vart usel på att ge och ta emot närhet. Men jag övar på det. Och märker hur bra jag mår av det.
Alltså, jag måste bara säga, vi har verkligen tagit till oss ”bajsnödighetsfönstret” på 15 minuter 🙂 Så himla lätt annars att man skjuter lite på toabesöket för att man måste hinna med det här och det där först (i alla fall som småbarnsförälder…). Men nu säger vi bara att fönstret är öppet 😀 och så får den andra ta över om något behövs göras. Så att man inte missar sitt toabesök. Allt tack vare dig och bloggen 🙂
Så bra! Vi säger “jag har ett tåg att passa!” haha.
Tack för tips!! Skönt med magtips 🙂 finns fler därute som kan ha det lite kämpigt. Ett par doser hostmedicin, lång bilresa, inaktivitet pga förkylning och sen var förstoppningen ett faktum. Nästa gång jag reser åker hemorojd-medicinen med :0 och inte bara forlaxen.
För övrigt försöker jag göra några övningar av nåt varje dag och springa några ggr i veckan.
Är det alltid ”dåligt” att symtomen kommer tillbaka/förvärras under perioder, tex på sommaren? Jag har en missad muskelskada (transversus perineii) och känner framför allt av mer tyngdkänsla/trötthet i bb nu efter 2 veckors semester, mycket för att jag bär barnen mer tror jag. Pga detta ”borde” jag kanske inte gå ut och springa mina 6-7 km, eller träna med hopp, men det har jag gjort ändå för att kroppen och hjärnan behöver det, och för att jag inte har lust att backa i träningen när jag kommit så långt som jag gjort (yngsta barnet är 15 månader). Jag tänker att symtomen kommer bli bättre igen när vardagen drar igång igen efter semestern. Är det dumt att resonera så? Riskerar jag att förvärra något när jag inte lyssnar heeela tiden på bäckenbotten?
Både och tänker jag. Om du vet att de ökade symtomen försvinner med någon dags vila kan det vara så att det är helt lugnt. Men man kan också tänka att bäckenbotten har en budget och att ständigt övertrassera sin budget kan öka risken för kvarstående/ökade besvär.