Att spricka vid förlossning

Min fråga handlar därför om just förlossningsskador. Vad är det egentligen som rent fysiskt händer när någon ”spricker” vid förlossning? Liksom hur ser dessa sprickor ut, var uppkommer de? Går det att på något sätt undvika förlossningsskador, både den som föder och vad barnmorskor gör för att förhindra detta?

Läsarfråga

Förlossningsskador

Det finns ingen enhetlig definition av begreppet förlossningsskador. Det finns också ett stort spann av vad som är normalt att ”skadas” under förlossning. Närmare 90 % av alla kvinnor får någon slags bristning vid en vaginal förlossning, med alla dessa uppfattas inte som en skada. En kvinna kan dock ha en på pappret mindre skada, men en uppfattning om en traumatisk upplevelse. Oftast menar nog de flesta att en grad 1-bristning som omfattar vaginal slemhinna är ”att räkna med” vid en vaginal förlossning. Grad 2-4 som också involverar muskler  är mer regelrätta skador. Även ett klipp kan räknas som en grad 2-bristning. Mer om de skador som graderas 1-4 finns här. Utöver dessa finns också skador på en muskel som heter levator ani. Dessa graderas inte och sys inte, men drabbar runt 10-20% av alla vaginalt förlösta kvinnor.

Det finns också skelettskador i bäckenet, svanskoteskador och andra skador. En del får också bristningar i andra håll kring vagina, upp mot urinrör eller klitoris. Detta gör naturligtvis också ont, men anses inte vara lika allvarligt eftersom det ”bara” gäller slemhinna och inte muskler. En annan följd av förlossningar som kanske inte klassiskt kallas skador är det som kan kallas buktande slidväggar och framfall.

Du själv avgör?

Min egen uppfattning är att du själv har rätt att definiera om du är förlossningsskadad eller ej. Det finns förlossningsskador som missas av vården.  Födande som drabbas av smärtor och funktionsbortfall även på lång sikt, men som på pappret har haft bra förlossningar. Dessa kvinnor brukar inte bli hjälpta av just det konstaterandet i alla fall, att ”allt ser så fint ut”.

Skademekanismen

Det som fysiskt händer när någon ”spricker” vid en förlossning är att själva utgångshålet för bebisen töjs ut så pass att muskler och stödjevävnad runt omkring går sönder. Bäckenbotten sträcks ut runt 300% vid en vaginal förlossning, och det är egentligen ett under att musklerna håller i så stor utsträckning som de gör. Bäckenbottens muskler är liksom de flesta andra muskler två likadana på var sida om kroppens mittlinje. I underlivet är det mellangården som utgör mittlinjen, och oftast är sprickan bak mot denna eller snett ut. Musklerna ”sprängs isär” från sitt fäste i mitten. Det här låter väldigt krasst, men det är också en förklaring till att en del inte mår helt toppen i underlivet efter en vaginal förlossning.

Att undvika förlossningsskador

Forskningsmässigt finns det stöd för att varma, våta kompresser under krystskedet kan minska de större bristningarna. Ibland kan klipp minska risken för grad 3 och 4-bristningar, men ett klipp i sig innebär en grad 2-skada. Det finns inget tydligt stöd i vetenskapen för någon annan slags förebyggande åtgärder. Barnmorskor har dock många olika sätt att jobba för att försöka minimera antalet skador, vad gäller handgrepp och ställningar. Vad gäller levatorskador som verkar långa utdrivnings skeden (från det att den födande är 10 cm öppen tills att barnet är ute) vara en riskfaktor. För svanskoteskador verkar ryggliggande ställningar vara en risk. Det totalt största riskfaktorn för förlossningsskador är att vara förstföderska. Övriga riskfaktorer är att barnet är väldigt stort, att barnet kommer ut felvänt, att sugklocka eller tång behöver användas och om den födande är könsstympad.

Att själv förebygga förlossningsskador

Att vänta och föda barn är inte helt riskfritt. Det går inte att komma ifrån alla riskfaktorer (typ som att vara förstföderska) och det går heller inte att förutse allt som eventuellt kan hända vid en förlossning. Däremot så kan vi luta oss emot statistiken. I Sverige är det ca 4-6 % av alla födande som får de värre sortens muskelbristningarna vid förlossning. Det innebär att över 90 % inte drabbas av dessa, även om 90 % också kommer få en bristning överhuvudtaget. Jag tror inte att ens den bästa förlossningsvården i världen kan förebygga eller undvika 100 % av alla förlossningsskador, men en stor del av de största skadorna borde kunna vara undvikbara.

Mina  egna tankar om att förebygga förlossningsskador

Jag tror att man i större utsträckning behöver göra en riskkalkyl innan förlossningen för att kunna förebygga många skador. Mammans ålder, bebisens storlek och andra faktorer kan liksom ofta tas med i beslutsfattandet innan. Då får också kvinnor bättre möjlighet att vara med i beslutsfattandet kring förlossningen. Annars är jag övertygad om att de allra flesta faktiskt gör vad de kan under själva förlossningen. Barnmorskor vill verkligen inte att någon ska få en allvarlig bristning. Men där behövs det också satsas på tid och resurser.

Jag VET att det finns folk som tänker annorlunda

Det finns folk som förespråkar bäckenbottenmassage, avslappning och bäckenbottenträning.Det finns folk som förespråkar vissa metoder eller förberedande kurser.  Jag tänker att du eventuellt kan jobba aktivt på att kunna reglera spänningen i din bäckenbotten och i kroppen som helhet. Att inte spänna dig när värkarna kommer, för det brukar bara förstärka smärtupplevelsen. Kommer det kunna påverka utfallet av förlossningen sett till skador? Det är nog ingen som vet, men själva upplevelsen blir ju eventuellt bättre. Jag tänker också att det inte nödvändigtvis behöver vara så att en förlossning som slutar i en förlossningsskada behöver vara traumatisk. En del förberedelser kan eventuellt optimera upplevelsen, även om det kanske inte alltid går att påverka utfallet.

Det är inget lätt eller enhetligt ämne

Det här svaret är inte ett kort och koncist svar till frågeställaren. Det finns mycket att orda kring, och jag har skrivit spaltmeter om tangerande ämnen. Välkommen att använda bloggens sökfunktion om du vill läsa vidare!

Comments (4)

Hej,
En sak som jag har undrat över, men inte fått något riktigt svar på från barnmorskan, är ifall man kan få muskelskador utan att få slemhinneskador. Jag har under mina tre förlossningar endast fått enstaka bristningar i labia som ej sytts. Har alltså inte fått något invändigt. Kan man trots det få muskelskador eller ”måste” slemhinnan i vagina gå sönder om man har fått en muskelskada?

Levatorskador kan man få utan att det syns någonstans.

Jag tänker om förlossningsskador att det stora problemet inte är det att det uppkommer skador, eftersom de som du säger inte går att komma ifrån alla riskfaktorer (självklart är det bra att förebygga skador då det är bättre slutresultat att förebygga än att laga). Men det stora problemet är att de inte upptäcks, kollas upp och lagas ordentligt DIREKT. Tror många skulle ha en helt annan upplevelse om eftervården skulle fungera perfekt.

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.