Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Att förstå sitt partogram

Att förstå sitt partogram

close up photo of a stethoscope

En del av en serie inlägg

Jag är inte barnmorska och kan inte allt som en barnmorska kan. Min ingång till den här serien är att förlossningsjournalen ofta är en viktig del i bakgrunden till att mina patienter söker mig. Att jag får förstå vad som hänt hjälper mig att förstå besvären som patienten söker mig för. Att kvinnor själva förstår vad som hände under förlossningen är ofta en viktig del i bearbetningen av något som kanske inte gick helt som det skulle. En del av dokumentationen kring förlossningen är partogrammet, och det kommer jag förklara utifrån min något begränsade kunskap. Fyll gärna på i kommentarsfältet!

Vad är ett partogram?

Partogrammet är en slags dokumentation över vad som händer under din förlossning. Man startar dokumentationen i partogrammet när du läggs in på förlossningen, oavsett om du kommer med värkar och har börjat öppna dig eller om du blir igångsatt.  Det är grafisk kurva över aktiva förlossningsarbetet som avslutas då din moderkaka kommit ut. Den understa kurvan visar hur modermunnen successivt öppnar sig. Den övre kurvan (ringarna) visar hur fostret rör sig nedåt i förlossningskanalen. Där de två kurvorna möts föds barnet!

Texten under kurvorna

Utöver kurvorna så brukar annan viktig information stå med strax nedanför. Det kan handla om läkemedel du fått, om du fått akupunktur och om de lyssnat på barnets hjärtljud. CTG-registrering skriver man också in i partogrammet.

Varför har man partogram?

Partogram-idén är baserat på tanken om att en födsel har en progression med en öppningshastighet på 1 cm i timmen. Efter varje vaginal undersökning där barnmorskan kollar av din öppningsgrad skriver därför hen in detta centimetermått i journalen. Barnmorskan skriver också var barnets huvud är i förhållande till anatomin runt omkring. Det finns också lite olika linjer som utgör gränser, om förlossningen fortskrider för långsamt så passerar man en ”action line”. Då sätter man ofta in insatser så som värkförstärkande dropp.

På senare tid har det kommit lite nyare rön kring det här med öppningshastighet och man menar nu att det oftast tar längre tid för förstföderskor att öppna sig, utan att det är något avvikande. Att öppna sig mellan 3-4 cm eller mellan 4-5 cm kan alltså ta flera timmar. Efter 6 cm kan det gå snabbare.

Måtten på sidan av partogrammet

  • Ovan b.ing står för ”Ovan bäckeningången”.
  • Vid b.ing står för ”Vid bäckeningången”
  • Spin står för ”Spinae” innebär att bebisen är över, precis vid eller nedanför två benutskott som finns inuti bäckenet. När bebisens huvud är nedom spinae är det oftast inte långt kvar.
  • Vid bäckenbotten bankar bebisen på ytterdörren!

Och lite begrepp

Retr betyder retraherad, det innebär att modermunnen är fullt öppen och att det inte finns några kanter kvar. När du är 10 cm öppen kan det fortfarande finnas en kant kvar. Så för att bli helt redo för krystning så inväntar man att du också ska bli fullt retraherad.

Värkarnas styrka kan anges i 1=svag, 2=måttlig och 3=kraftig. Vid 1 kan man fortsätta prata fast man har en värk, vid 2 stannar man ofta upp under värken och möter den, men klarar sig kanske utan smärtlindring. Vid 3 behöver man ofta smärtlindring och kan gå in i sig själv. (Ibland uppges även din uppskattade smärta i siffror 1,2 och 3, då står det på ett annat ställe i journalen).

Partogram är ganska avancerade

Den här informationen täcker inte allt, fyll gärna på i kommentarsfältet!

Seriens alla inlägg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *