Frågor om att jobba som fysioterapeut

Följande frågor fick jag av en följare på instagram i våras. Det är en väldigt kö på fråge-inläggen, jag tror att frågeställaren väntat i kanske fyra månader. Men den som väntar på något gott… ? Hehe. Ni kollegor som läser får gärna besvara samma frågor i kommentarsfältet, mina svar är nog inte den enda sanningen!

1. Jag är väldigt intresserad av naturläkemedel och naturmetoder och har en känsla av att fysioterapi är det inom den moderna sjukvården som ligger närmast det alternativa. Stämmer det tycker du?

Jag vet faktiskt inte. Som legitimerad fysioterapeut är du ålagd att jobba evidensbaserat. Det innebär att de metoder du använder måste vara forskningsbaserade och ha vetenskapligt bevisad effekt. Det betyder att du inte kan rekommendera naturläkemedel eller metoder som inte har påvisats vara effektiva i studier. Det finns ett visst fönster för att jobba enligt metoder som har något mindre evidensvärde, det vill säga det som fungerar bra enligt ”beprövad erfarenhet” men det kan inte vara grunden till ditt yrkesutförande. Du kan annars förlora din legitimation och därmed rättighet att utöva yrket.

Behöver jobba enligt evidens

Jag har också svårt att se att det kommer fungera att vara anställd fysioterapeut och jobba med naturläkemedel och naturmetoder. Däremot finns det ju behandlingsmetoder så som akupunktur, basal kroppskännedom och annat som jag kan tänka mig att ”gifter sig bra” med vissa ”alternativa filosofier”, så pass att du kanske kan arbeta enligt någon evidensbaserad och mer fysioterapeutiskt gängse metod på arbetet, och ändå ha kvar ditt intresse för alternativmedicin ” på fritiden”.

2. Jag är intresserad av att bota och inte trycka undan symtom. Kan fysioterapi bota?

Det här är en svår fråga. Det finns absolut patienter som kan bli besvärsfria genom fysioterapi, men jag har ändå svårt att säga att jag ”botar” människor genom mitt jobb. Ofta är sjukvård dessutom ett samarbete mellan flera olika personer och professionr.  I min verksamhet kan patienterna behöva både mina insatser, kanske en operation, en samtalskontakt och fortsatt träning livet ut. Kommer jag ha ”botat” dem som faktiskt blir besvärsfria? Nja. De som blir bra blir det oftast på grund av eget hårt arbete, och med lite hjälp på traven av oss professionella runt omkring.

3. Vad är det bästa och sämsta med jobbet som fysioterapeut?

Det bästa är patienterna. Det ger otroligt mycket att jobba som fysioterapeut, och många patientbesök lämnar mig med mer energi än jag hade innan. Det sämsta är ju de gånger jag inte räcker till, eller helt enkelt inte kan motsvara någons förväntningar. Någon som verkligen hoppas på att få symtomlindring eller uppnå besvärsfrihet genom den fysioterapi jag kan erbjuda, men där vi inte lyckas komma i mål. Det kan vara väldigt tungt. Jag skulle också säga den psykosociala arbetsmiljön som offentliganställd, att den ekonomiska pressen och stressen är så hög att det är svårt att bedriva vård av tillräckligt hög kvalitet.

4. Hur bör man vara som person för att passa detta yrke?

Du behöver till att börja med gilla att plugga. Utbildningen är tuff och kräver mycket av dig som student. Ute i arbetslivet behöver du vara en ”människo-människa” som får energi av att träffa många nya människor och som klarar att ställa om inför varje nytt patientbesök. Ibland behöver du vara tröstande, ibland sträng, ibland glättigt peppande och ibland konstruktivt utbildande. Det går inte att bemöta alla patienter på samma sätt, på ett sätt måste du vara en kameleont som läser av situationen i varje patientmöte. Om du har svårt att läsa av andra människor har jag svårt att se att du kommer trivas som fysioterapeut.

5. Varför valde du detta yrke och finns det någon baksida med det som du inte anade fanns?

Jag valde fysioterapeutyrket för att jag ville jobba med kroppen, alltså inte i betydelsen av att nödvändigtvis ha ett fysiskt arbete – utan kroppen intresserar mig. Att jag sedan trillade in i kvinnohälsa-nischen handlade om att jag själv fick en förlossningsskada och insåg behoven. Nackdelen nämnde jag ovan – de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för yrket är sällan optimala. Jag minns också att jag som ny fysioterapeut blev lite chockad över att alla patienterna hade ONT. På utbildningen pratade man så mycket om andra symtom och funktioner, och jag upplevde att jag var ganska dåligt förberedd för att möta människor i kris och med stora smärtproblem.

Comments (1)

Bra svar Mia! Håller verkligen med, älskar mitt jobb men fasen för att ha landsting/region som arbetsgivare. Alla besparingar, alla omorganisationer, lååånga besutsvägar, dålig lön är rätt så knäckande periodvis. Jag jobbar på sjukhus och var inte beredd på hur sjuka och till och med döende patienter jag skulle jobba med. Mycket givande men också krävande och sorgligt!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.