Förstoppning och fibrer

I samband med att jag länkade inlägget om bajs i en diskussion i en facebookgrupp fick jag en fundering skickad till mig gällande det något generella rådet att äta mer fibrer. Funderingen gällde att många ofta tolkar fibrer som just ”knäckebröd och fullkorn”, vilket kanske inte passar alla. Personligen är min första association till fibrer frukt och grönsaker, så jag antar att vi alla tänker olika.

Jag är inte dietist, men

Det här är ju långt ifrån en dietistblogg, men jag ska försöka förklara litegrann kring det här med fibrer. Tanken bakom att äta fibrer för att ordna till avföringskonstistensen kan handla om två saker:

  • Den rent mekaniska mekanismen, att fibrerna sväller i vätska och blir en konsistensgivare för avföringen. Inolaxol är en sådan mer mekaniskt verksam fibertyp.
  • Den rent kemiska reaktionen –där ämnen från födan tillsammans med tarmens bakterieflora utgör en påverkan på avföringskonsistensen.

Hur funkar det?

När det gäller den första typen kan de mekaniskt verksamma fibrerna påverka 1) genom att göra lös avföring fastare eller att 2) göra fast avföring mjukare.

När det gäller den kemiska reaktionen är individualiteten stor, allt beroende på tarmflora och hastigheten i tarmen. Bakterierna i avföringen avgör till en del avföringens vattenfyllnad, och en stor andel goda bakterier i tarmen kan alltså påverka avföringens konsistens till det bättre.

Hur fibrer funkar

”Fibrer” kan alltså påverka tarmen på olika sätt, dels genom att skapa konsistens, dels genom att påverka tarmfloran och dels genom att påverka hastigheten som avföringen färdas med genom tarmen. Ju snabbare tarmar, desto lösare avföring.

Fibrer och IBS

Nyare forskning har visat att det finns skillnader i reaktion på fiberintag mellan individer med och utan IBS, irritabel tarm. I detta sammanhang pratas det om lösliga och icke-löslig fibertyper. De icke-lösliga fibertyperna har i vissa studier visats försämra symtomen för patienter med IBS. Dessa återfinns bland annat i fruktos, fruktaner (kedjor av fruktos), sorbitol, laktos och kostfibrer. Kroppen kan hos vissa har svårt att bryta ner dessa, men de utgör näring för bakterierna i tarmen och binder vätska. En person som tål detta kan alltså få en god effekt på avföringskonsistensen av dessa fibrer, men personer med IBS kan alltså få ökade besvär. Personer med IBS kan också alltså behöva undvika de ”traditionella fiberkällorna” så som fullkornsprodukter och vetekli. De lösliga fibertyperna som havre- och korngryn, psylliumfrö, frukt och grönsaker kan i dessa fall fungera bättre. För en del fungerar fiberkällorna bäst om de är tillagade och inte råa.

För dig som behöver mer råd om fibrer

Det finns ett helt koncept som kallas ”FODMAP” som handlar om att vägleda i frågan om kolhydrat och fiberintag, googla vidare på det vid behov! I Stockholm finns det dietister på alla rehabmottagningar, dessa är bokningsbara utan remiss och kan ge superbra råd om du har IBS eller behöver ställa om kosten för att förbättra din avföringskonsistens.

Oavsett fibersort är det viktigt att öka intaget av fiber gradvis för att minska oönskade bieffekter som ont i magen och gasbildning.

Det finns säkert många där ute med både goda och dåliga upplevelser av fiberintag, berätta gärna i kommentarsfältet. 

Referenser:

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.