Sensititering och långvarig smärta

I somras bad jag om uppslag till blogginlägg från våra följare på Instagram och det var många som bad mig skriva om sensititering och långvarig smärta efter graviditet. Det här är ett väldigt intressant ämne, och har du haft smärtbesvär länge är det ofta väldigt viktigt att förstå en del grundläggande saker om just smärta.

Sensiti…va?

Sensitisering är en smärtförstärkande mekanism som kan komma efter att du haft ont länge (alltså minst tre månader). Det är en störning i smärtregleringen i nervsystemet och hjärnan och innebär att det uppstår en ”överretbarhet” för smärtstimuli i nerver. Det kan handla om att kroppen uppfattar stimuli som enbart skulle göra lite ont, som väldigt smärtsamma. Eller att nerverna liksom ”spöksignalerar” smärta, fast anledningen till smärtan redan har försvunnit. Men hos vissa individer verkar det finnas genetiska och emotionella/kognitiva faktorer som gör att vissa smärtor helt enkelt hänger kvar och till och med ökar i intensitet, trots att det inte längre finns en aktiv skada/inflammation/överansträngning osv.

Bakom kulisserna finns alltså ”neurokemi” som är alltför avancerad för att ta kortfattat här. Men det kan ge upphov till en ömhet som inte är normalt, en smärta som inte är rimlig i intensitet eller en smärta som kvarstår efter en ringa retning

Jag ska försöka förklara

Det flesta förknippar begreppet smärta med det som kallas ”nociceptiv smärta”. Det är den akuta smärtan du får om du skadar dig  – nerver i fingret du precis råkade skära dig i skickar signaler in i ryggmärgen och till hjärnan om att det är fara å färde. Resultatet är smärta, och du vet precis var smärtan är lokaliserad. Nociceptiv smärta kan man ofta lindra effektivt med läkemedel, om det är så pass att det behövs.

En annan slags smärta är neuropatisk smärta. Den uppstår när det finns skada, kompression eller annan orsak till dysfunktion vid en specifik nerv i kroppen. Den här smärtan känns i nervens utbredningsområde. Tandvärk med utstrålning över ett större område i käken kan ge en slags neuropatisk smärta som många har någon slags relation till. Även karpaltunnelsyndrom ger nervpåverkan, med domningar och smärta ut i handen snarare än den specifika punkten i handleden där inklämningen av nerven faktiskt är. Neuropatisk smärta är ofta brännande, domnande, skärande eller känns liksom elektrisk. För dessa smärtor funkar sällan vanliga smärtlindrande, även om antiinflammatoriska tabletter ibland såklart kan minska smärtan om orsaken till nervinklämningen är en inflammation.

Sensitisering sker i hjärnan

Sensitisering sker istället ”centralt”, det vill säga oftast i hjärnan och är alltså när nervsystemet börjar förstärka smärtsignaler, litegrann som när man höjer ljudet på en stereo. En liten smärtsignal blir stor. En känsla av full blåsa känns som om blåsan ska explodera. Fibromyalgi är en tillstånd där central smärtsensitisering spelar huvudrollen, så även tror man att det är med smärta kring blåsan, IBS och viss vulvodyni. Även endometrios har inslag av sensitisering.

Hur vet jag om jag lider av detta?

Det kan vara värt att ta upp frågan med en läkare på vårdcentral. Denne kan vid behov undersöka dig mer. Det som är viktigt att veta kring smärtsensitisering är att smärtan alltså känns mycket värre än vad den är. Alltså att du inte behöver agera som att smärtan är en aktiv varning som gör att du måste bete dig på ett visst sätt. Du ska naturligtvis inte bara köra över smärtan och strunta i den, för det kan ge obehagliga bakslag. Att vet att smärtan finns utan sjukdomsprocess kan ofta göra att du kan börja ta dig an dig smärta mer konstruktivt. Du slipper vara rädd och ”trippa på tå” kring dina symtom.

Sensitisering i bäckenregionen

Studier har visat att nerv- och muskelsmärta i bäckenregionen som blir långvarig ofta har inslag av sensitisering. Det finns stöd för att personer med överaktiv blåsa kan ha ett påslag av överretlighet i nerverna kring blåsan. Vid vulvasmärta är det också vanligt att smärtan delvis kan förklaras av perifer eller central sensitisering. Många som har besvär med smärta i bäckenregionen har också en utbredd och ökad smärtkänslighet i både hud och muskler runt omkring.  Även endometrios är en diagnos med sensitiseringsinslag.

Vad gör man åt det?

Ofta behöver du hjälp av flera olika professioner för att få hjälp för dina smärtbesvär. Du behöver gärna en läkare, en fysioterapeut och en psykolog. Helst att dessa också jobbar i team. Långt ifrån alla som lider av sensitisiering kan få tag i teambaserad vård. Det är viktigt att veta att dina tankar, känslor och eventuell stress kan påverka din smärta positivt eller negativt, men att det för den sakens skull inte betyder att ”smärtan sitter i huvudet” och att du är knäpp. För liksom det finns smärtsensitisering så finns det motsvarande system för smärthämning i kroppen. Om du får hjälp att sortera bland och avdramatisera dina symtom och hjälp att hantera smärtan kan ditt välbefinnande öka, och med tiden även smärtan. Det kan finnas läkemedel som är lämpliga att ta, även om det inte alltid är lätt att hitta effektiva läkemedel mot långvarig smärta.

Tankekraft?

Allt kroppen är med om skapar ett ”stimuli”. Vi har tusen och åter tusen stimili per dag, alltifrån förnimmelsen av grus som knastrar under våra skor till att blåsan sakta fylls på. En del stimuli noterar vi inte alls, och en del lägger vi mycket tonvikt vid. Alla stimuli filtreras och sorteras och rangordnas. Smärtstimuli rangordnas högt, och vi förnimmer dem kraftigt. Det är en viktig funktion för vår överlevnad, right? I sorteringen och filtreringen kommer ett smärtstimuli ”flaggas” med allt ifrån ”äh, det var inte så farligt” eller ”aj, rackarns det där gjorde pissont men det går över” till ”men gudars skymning, håller jag på att dö?”. Våra tankar och känslor runt omkring smärtan kan antingen förstärka den, eller lugna den.

Smärtan kan också ge upphov till respons i övriga kroppen. En reaktion av att vilja fly, en reaktion om att vilja krypa ihop och vila, osv. Vi reagerar sällan på exakt samma sätt med vare sig tankarna eller den fysiska reaktioner, varken jämförelse med varandra eller med oss själva olika dagar. Med långvarig smärta kan vi dock fastna i mönster, i reaktioner och tankar som blir ”samma, samma”. Om dessa mönster och tankar inte är konstruktiva för oss, kan vi behöva hjälp att bryta dem. Exempelvis är det sällan långvariga smärtor går att ”vila bort”, men om att ”krypa ihop och ta det lugnt” är din återkommande reaktion, kan du behöva stöd för att hitta en annan strategi.

Behandling

  • Vissa läkemedel kan hjälpa – prata med din doktor!
  • Regelbunden fysisk aktivitet – ta stöd av en fysioterapeut när du börjar!
  • Psykologhjälp, KBT eller annan terapi – för att hjälpa dig att ta kontroll över dina reaktioner på smärta.

Sensititering och långvarig smärta

Har du egna erfarenheter, berätta gärna i kommentarsfältet!

Referenser:

Läs mer

En serie inlägg om långvarig inre bäckensmärta

En serie om bäckensmärta efter graviditet

Comments (1)

Extremt bra, pedagogiskt och välskrivet inlägg. Som läkare blir jag ofta besviken och förvånad (på mina kollegor alltså) eftersom det är väldigt vanligt att patienter med kronisk smärta inte alls känner till detta.

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.