Baby blues, tredagarsgråten och den där ”alla känslorna utanpå”-perioden kort efter att bebisen fötts. Vad beror det på egentligen? Och varför drabbas vissa och inte alla? Dessa frågor fick jag, och jag har försökt skriva ett resonemang om detta.
Jag hittar inte super mycket bra forskning om just tredagarsgråten utan mest om postpartumdepression, och det är ju egentligen helt som det ska. Det ena är ett övergående känslokaos, det andra är en åkomma som kräver någon form av behandling. Men ändå är båda värda att uppmärksammas tycker jag.
Alla känslor utanpå
Många är vi som blivit mammor men som känner att alla känslor sitter utanpå kroppen, och att det ligger närmare till gråt än till skratt. Jag hittar siffror som menar att 50-70 % av alla nyförlösta upplever baby blues.
Vad beror det på?
- Processen att bli förälder är omvälvande
- Kroppen har varit med om en ansträngning utan dess like
- Du genomgår omfattande hormonomställningar
Förväntningarna på hur det ska kännas att bli förälder är ganska omfattande, och nästan alltid ingår att det ska vara ”det lyckligaste ögonblicket i livet”. Av olika anledningar kanske det första mötet med bebisen, eller ens de första veckorna, inte blir så där översvallande lyckliga. Känslorna kring känslorna kan medföra en krock, som för många ger sig uttryck i ledsenhet.
Ansträngningen kroppen varit med om, oavsett hur du födde, är omvälvande. Jag vet många maratonlöpare som drabbas av en mindre krisreaktion efter att ha avklarat ett maraton de tärnat för länge. Det är lite som att luften går ur dem. Jag föreställer mig att urladdningen efter en födsel är kan vara minst lika dan. Lägg till smärta, stygn, svullnad och eventuella komplikationer och det är inte konstigt att du behöver gråta en skvätt eller tio.
Hormonomställningarna brukar ge sig till känna mellan tre till fem dagar efter födseln. De kan ge känslosvängningar och närhet till gråt, ångest. Du kan (av alla sorters anledningar) känna dig trött, tappa aptiten och sova dåligt.
Baby blues-fenomenet kan dyka upp och stanna allt mellan några timmar till några dagar och högst två veckor. Blir det länge är det istället viktigt att börja fundera över om du drabbats av postpartumdepression.
Varför drabbas inte alla?
Jag tänker att det skiljer sig så mycket mellan individer. För någon upplevs inte omställningen att bli förälder som särskilt omvälvande, kroppen mår kanske helt okej efter födseln och personen kanske inte heller är särskilt känslig för hormonomställningarna. För någon annan känns hormonomställningarna jättemycket, men allt annat känns okej. Om för en tredje är alla dessa tre faktorer orsaker till en superbaby-blues.
Min egen erfarenhet
Med första barnet upplevde jag inte omställningen att bli förälder som en sådär jättestor grej, men jag hade en rejält traumatisk förlossning, mådde inte bra i kroppen och fick en jättereaktion på hormonomställningarna. De första två veckorna grät och skrattade jag om vartannat och skulle nog allmänt säga att jag hade en akut krisreaktion. Med andra barnet var allt TOTALT LUGNT. Jag grät nog något på BB, av lycka, men uppfattade annars att jag var ”helt mig själv”. Med tredje barnet mådde jag bra i föräldrarollen, hade ont efter snittet och fick lite mer av en käftsmäll av hormonerna. Då hade jag någon kväll med ett ångestpåslag och hade närmare till tårarna än annars. Min uppfattning är alltså att det dels skiljer mellan olika individer, men också finns skillnader för samma invidid men med olika förutsättningar och omständigheter.
Skilj på tredagarsgråten och depression!
Postpartumdepression är inte ovanligt, omkring 10-20 procent drabbas. Det är som en vanlig depression (med ångest, sänkt energi, nedstämdhet, irritabilitet osv) men där känslorna för barnet kan komma att påverkas vilket kan medföra ett extra tillägg av skam- och skuldkänslor. Det finns flera olika inlägg om postpartumdepression här på Bakingbabies, länkar till vidare läsning längst ner.
Läs mer om hur man kan må efter förlossning på 1177.
Ställ frågor till dig själv!
- Känner jag igen mig själv mestadels av tiden på dagen?
- Kan jag sova på natten, det som bebisen tillåter mig att sova?
- Kan jag se på bebisen med en positiv känsla i magen?
- Är jag normalt hungrig och sugen?
De kan naturligvis finnas anledningar till att måendet sviktar då och då, men i regel ska du kunna svara ja på de flesta av dessa frågor. Svarar du nej, ta upp detta med din BVC-sköterska!
Glöm inte partnern
En viktig sak att inte glömma är att även pappor och partners kan drabbas av depression efter födseln. Även för dessa är det viktigt att söka och få hjälp för eventuell ohälsa.
Vidare läsning på Bakingbabies
- Sömn och postpartumdepression
- Bäckensmärta och postpartumdepression
- Träning mot postpartumdepression
- Läsarberättelse om postpartumdepression
- Smärta efter förlossning och postpartumdepression
