Ont i symfysen men jag är inte gravid

”Jag har ont i symfysen men jag är inte gravid!” För några veckor sedan dök det upp en fråga här på bloggen angående symfysit, och jag insåg att jag faktiskt inte hade något inlägg om detta!

Vad är det som gör så ont i bäckenet? Det känns som foglossning framtill, men det är 20 år sedan jag var gravid!

Läsarfråga

Ostetis pubis

Det finns några likartade begrepp om ibland används synonymt, men det finns vissa skillnader.

  • Symfysit är en inflammation eller smärttillstånd kring symfysen, den främre leden i bäckenet (skåran i mitten av pubisbenet som du hittar om du känner noga). Det är vanligast förekommande som en komplikation till urologisk eller gynekologisk kirurgi eller efter förlossningar/förlossningsskador.
  • Ostetis pubis är begreppet som används mest då det handlar om en överbelastnings-/idrottsskada.
  • Ett  besläktat fenomen är osteomyelit som är en en infektion i benväv och benmärg och kan uppkomma genom att bakterier från hud eller slemhinna kommer in till benet vid en operation eller skada. Osteomyelit kan uppstå samtidigt som feber och andra infektionstecken.

 Gränsdragningen mellan dessa tre tillstånd är inte helt klar.

Vilka är symtomen?

Symtomen är smärta centrerad kring främre bäckenfogen och den kan också stråla ut mot ljumske, mage eller insida lår. Smärtan provoceras av att gå i trappa, springa, promenera, belasta mer på ena benet och av att ligga på sidan. Det kan komma klickande ljud vid vissa rörelser. Om smärtan uppstår i samband med infektionstecken så som feber eller allmän sjukdomskänsla är det viktigt att vända sig till läkare. Besvären kan uppstå av muskulära obalanser som uppstår som en följd av att andra muskler i området har skadats först. Idrottare som har sysslar med löpning, sparkar eller hastiga rörelser i sidled verkar vara mer drabbade än andra.

Rehab för symfyssmärta

Det är viktigt att träna smärtfritt och men samtidigt inte för mesigt. En bra fysioterapeut hjälper dig att hitta ett upplägg som funkar och följer dig också med lämpliga förslag på stegring längre med vägen. Rehabövningarna inkluderar ofta alla muskler som är i området, både mage, höfter, lår och rumpa och rygg och omfattar både styrka, uthållighet, rörlighet och samspelet mellan muskler. Det kan ibland också bli aktuellt med annan manuell behandling.

Hur lång tid tar det att bli bra?

Det finns såklart olika allvarliga besvär och olika kroppar som återhämtar sig olika fort. Generellt är detta ett långdraget tillstånd som ofta tar 6-12 månader att bli bra ifrån.

Annan behandling

Is, anti-inflammatoriska läkemedel och ibland injektioner in i leden är de vanligast förekommande behandlingarna. Injektioner bör vara ett sista alternativ om allt annat inte funkar, det är dels inte säkert att dessa injektioner ens hjälper och de kan också orsaka en del tråkiga biverkningar om det upprepas för många gånger.

Var börjar jag?

Du börjar med att ta det lugnt och hitta ett sätt att lindra smärtan. Sedan bokar du tid hos en fysioterapeut.

Börja med isometriska övningar för insida lårmuskler och magmuskler, bäckenbottenträning och försiktig cykling.

I nästa steg ökar du och inkluderar höftböjare, magmuskler och rumpmuskler i mer utmanande övningar, med kroppen som redskap och senare med bollar och gummiband som redskap.

Sist är återgång till ”yvigare” övningar som sidosteg, utfallssteg, riktningsändningar och allra sist i rehabprocessen kommer idrottsspecifik träning så som löpning eller sparkar. Det brukar ta minst 3-6 månader att komma så långt.

Koppling mellan ostetis pubis och FAI

FAI är en förkortning av ”Femuroacetabulär impingement” och innebär ett inklämningstillstånd i höften som känns framförallt när benet förs fram och roteras in. Symtomen blir en djup ljumsksmärta som inte går att förklara som exempelvis höftartros. FAI kan ofta ses på (olika sorters) röntgen men anses vara en ovanlig orsak till höftsmärta. Senaste forskningen verkar mena på att det kan finnas kopplingar mellan FAI och symfyssmärta. Även om de är två separata saker så kan de förekomma hos samma individ samtidigt och det verkar som att de antingen kan trigga varandra, eller att ha har besläktade uppkomstmekanismer. Kanske har inskränkt rörlighet i höften en effekt som gör att det blir mer belastning på symfysen.

Oftare män?

I litteraturen står det ofta att symfyssmärta oftare drabbar män. Det här tror jag faktiskt inte riktigt på. Däremot tror jag att många kvinnor som haft samma slags smärta under graviditet inte söker hjälp för det, även om det kommer långt senare. Och jag tror också att många kvinnor som väl söker vård får alla möjliga slags (bort)förklaringar som också härrör till graviditet/gynekologi och därför inte får adekvat hjälp. Men vad vet jag?

Referenser:

Relaterad läsning på Bakingbabies:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.