Anal urgency

Det här inlägget är ett svar på en läsarfråga om anal urgency, men kommer också vara en genomgång av begreppet och anal kontinens mer generellt.

”Jag hade problem med anal urgency, men det är ett av de problem som blev bättre efter att jag genomgick en perineorafi/mellangårdsrekonstruktion. Hur kan det påverka nödighets-grejen?”

Anal kontinens

När vi ska prata om urgency, som är ett ”snabbt påkommet och tvingande behov av att tömma tarmen” (det vill säga: Jag bajsar snart på mig, jag måste gå NU”) måste vi börja med att prata om anal kontinens. Alltså – vad är det som gör att vi inte bajsar på oss? Att vi kan hålla inne bajs handlar om ett fint samspel mellan olika saker. Tarmens ”reservoarfunktion” jobbar tillsammans med reflexsystemet mellan hjärna, ryggmärg och bäckenbottenmusklerna. Det vill säga – du håller inne allt du behöver hålla inne, tills det är lägligt att släppa ut det. Oavsett muskelfunktion är det en större utmaning att hålla inne lös avföring än hård. Hård avföring kan vara svår att få ut, och blir det kvar avföring i tarmen kan det öka risken för gasbildning att vi sen inte kan hålla fisar. När man har otillräckligt styrka och spänning i analkanalen och i den inre av ringmusklerna kan man råka läcka fisar. Om det är den yttre av ringmusklerna som det är problem med kan du ha nedsatt viljemässig kontroll över analkanalen. Detta kan leda till urgency eller avföringsläckage.

Mellangårdsrekonstruktion

Mellangården är inte bara en gård i Bullerbyn, utan det är själva navet i bäckenbotten. Under hudytan mellan slidan och ändtarmen fäster alltså både bulbocavernosus, transversus perineii och den externa sfinktern. Utöver musklerna finns också stödjevävnad. Bulbocavernosus och transversus perineii är de som oftast skadas vid klipp eller grad 2-bristningar. Frågeställaren har alltså genomgått en operation där man sytt ihop dessa muskler igen.

Läs mer om dessa operationer här:

Perinelkroppsrekonstruktion

Omoperation av grad 2-bristning

Mellangårdsmusklerna funktion för den anala kontinensen

Transversus perineii stöttar perinealkroppen och analkanalen och när transversus är skadad kan ändtarmsöppningen liksom ”åka ner en våning”. I vanliga fall ska ändtarmsöppningen liksom ligga strax ovan (ovan som i inåt i kroppen) mellangården, men vid en skada kan den ligga i samma nivå som eller nedanför mellangården. Det här har en biomekanisk effekt på tarmtömningen och gör det svårare att tömma helt. Det innebär att risken för att få hemorojder och rectocele ökar i och med att man ofta behöver krysta mer när man bajsar.

Puboanalis

Det finns en del av levator ani som kallas puboanalis. Den är en del av den slynga som går från pubisbenet och runt ändtarmen, men har också en brygga som går in perinealkroppen (utrymmet mellan slidan och anus) Huvudmuskelns funktion är att dra ändtarmen och mellangården framåt, och just lilla puboanalis har som uppgift att stabilisera analkanalen i sidled. Vid en djup grad 2-bristning eller ett klipp kan puboanalis skadas. Detta kan innebära att mellangården och anus liksom drar lite snett och att du får svårigheter med att tömma tarmen helt men också analinkontinens och svårigheter att knipa.

Anal urgency

Min gissning är att du som frågeställare hade en skada på transversus perineii och puboanalis och att dessa kunde lagas vid operationen. Efter detta har du fått lättare att tömma tarmen helt och återfått en förbättrad kontinensfunktion, även om problemet inte låg hos själva analsfinktrarna.

Tips på läsning om besvär efter förlossning finns här.

Comments (10)

Tack Mia för dina väldigt informativa inlägg! Anar att alla muskler inte är intakta och efter att ha läst detta är jag ganska säker på att transversus är skadad. Krysta hjälper föga, och den sänkning du nämner finns definitivt. En kompletterande fråga dock. Om muskler är intakta men fascian skadad eller väldigt tunn – kan det ge samma besvär?

Hej Mia!! Tack för ett bra inlägg
Jag känner delvis igen mig i det som du skriver, svårighet att tömma tarm trots att jag krystar mycket, samt hemorrojder. Fick ett klipp och ”mycket stygn” vid förlossning för 5 månader sedan.
Min fråga är, kan jag ”undersöka” detta själv, alltså kan jag se eller känna på mig själv för att konstatera att det är detta du skriver om? Eller måste någon vårdpersonal titta för att se detta?
Jag känner bara att det alltid känns som om det är lättare att söka vård om jag vet problemet själv….

Tack för bra blogg med fina o h informativa inlägg

På detaljnivå är det jättesvårt att undersöka sig själv. Jag rekommenderar att du går till en vårdperson och ber om en undersökning som omfattar musklerna i mellangården och väggen mellan slidan och ändtarmen.

Tack för all bra info! Är inte puboanalis en del av levator ani som inte går att laga? Eller beror det på om den släppt framme vid blygdbenet?

De delar av levatorn som går sönder i mellangården går att laga i mellangården, men levatorskador som sitter vid infästningen i blygdbenet går inte att laga. Puboperinealis är delar i mellangården och går att laga.

Kan en mellangårdsrekonstruktion och åtgärdande av rektocele även ge effekt för buktande främre slidvägg och sänkt livmodertapp? Jag födde barn för 18 månader sedan och drabbades av dubbelsidig levatorskada, buktande slidväggar och en sänkt livmodertapp. För ett tag sedan genomgick jag en mellangårdsrekonstruktion där man lagade två trasiga muskler och åtgärdade rektocelet. Jag undrar om det finns någon forskning eller kunskap om en sådan operation också kan ge en boost för kroppen och förbättra för främre slidväggen och livmodertappens läge, trots att dessa inte opererats? Eller är det liksom ”kört” för dessa när de varit buktande/sänkta i ett och ett halvt år? Tack på förhand!

Jag födde vaginalt med sugklocka för två månader sen. Fick en grad 3 bristning som syddes på operation. Förutom sfinkterskadan så var bulbocavernosus och transversus av och syddes fast igen. Det som är jobbigast nu är anal urgency, att det går från inte nödig till måste bajsa NU på en gång.. Jag undrar om det kan bli bättre med tiden? Eftersom musklerna är lagade?

Ja det kan bli bättre med tiden! Blir det inte det inom 9-12 månader så söker du vård igen.

Skönt att höra att det kan bli bättre! Tack så mycket för ditt snabba svar och tack för hela din blogg!

Fantastiskt inlägg som hjälper mig förstå min skada och dess konsekvenser. Tack!!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.