Träning, magmuskler och bäckenbotten

Gästinlägg av Sabine Vesting.

Hej! Jag heter Sabine Vesting och är fysioterapeut på Närhälsans rehabmottagning Gibraltar i Göteborg. Sedan april 2019 är jag dessutom doktorand på Göteborgs universitet och forskar om bäckenbotten och magmuskulaturen efter graviditeten.

Bäckenbotten och magmuskler

Målet med min avhandling är att öka kunskapen om vad som händer i bäckenbotten och magmuskulaturen efter en graviditet. Hur vi kan undersöka de här musklerna på ett pålitligt och kliniskt relevant sätt och vad ska vi ge för träningsråd efter en graviditet? Vi ska kolla på vilken styrka, funktion, uthållighet och ”delning” kvinnor har 12 veckor efter de har fött barn och vad som händer under första året. Hur hänger styrka/uthållighet i bäckenbotten och delade magmuskler ihop med symptom som urinläckage, tyngdkänsla eller smärta i bäcken och ryggen? Finns det några andra symptom som vi inte har någon aning om? Och hur påverkar fysisk träning alla dessa faktorer?

Träning är bra!

Forskarvärlden är väldigt enig om att fysisk aktivitet och träning är bra för hälsan. På senaste konferensen som jag deltog i lyftes det att fysisk träning förbygger alzheimer, depression, minska klimakteriebesvär och leder till och med till ett bättre sexliv när vi blir äldre. Då vill man ju direkt gå ut och springa en runda!

Bäckenbotten och fysisk träning

Men när vi kommer till ämnet bäckenbotten och fysisk träning är vi inte så eniga längre. Det finns två hypoteser

a) Att fysisk träning är gynnsam och stärker bäckenbotten eller

b) att fysisk träning ger för mycket tryck nedåt och försvagar bäckenbotten.

Ganska motsägande info! Tusentals kvinnor som fött barn som försöker googla sig till svaret.

Träning och magmuskeldelning

Samma gäller för en så kallad magmuskeldelning – ett ökat avstånd mellan magmuskulaturen som beror på att barnet behöver plats i magen för att växa. Under många år var problemet nästan okänt men genom ökad kunskapsspridning via nätet blev det något som man eller snarare kvinnor började prata om. Plötsligt hade alla en magmuskeldelning (och det har verkligen alla eftersom det finns en sena mellan de raka magmusklerna) och ville gärna träffa en fysioterapeut för att kolla upp den.

Ryktet uppstådde att man inte får göra sit ups, plankor etc. för att inte göra delning ännu värre.  Forskarna reagerade och det kom nya studier som visade exakta motsatsen. Att det till och med är bra att göra sit-ups, att delningen skulle gå ihop av just denna förbjudna övning. Det diskuteras hejvilt fram och tillbaka om hur bred och djupd delningen ska vara eller inte ska vara och hur den ska bete sig i rörelse och vila. Forskargrupperna säger ”we agree that we disagree”. Och mitt i allt står massor med kvinnor och försöker googla sig till svaret.

Många frågor och få svar

Det känns som det finns oändligt många frågor inom ämnet. Utmaningen för forskningen är att hitta lämpliga vetenskapliga metoder för att kunna öka kunskap och förhoppningsvist hitta svar på en del av dessa frågor. I min avhandling har vi valt att börja med en observationsstudie. Det vill säga att vi i nuläget undersöker 500 kvinnor som har fött barn och följer de under första året. De får en bäckenbotten- och magmuskelundersökning 3, 6, 9 och 12 månader efter förlossningen. Innan besöket frågar vi i en enkät om hur mycket de tränar, om de har besvär i bäckenbotten, bäcken eller rygg. För att se om det finns även andra faktorer som vi inte har förstått än frågar vi även efter 3 aktiviteter som dem inte kan utföra på grund av att de har fött barn och vad som är anledningen till det.

Hur bedömer man musklerna?

En del av denna studie är också att vi försöka att hitta ett pålitligt sätt att bedöma muskulaturen. Vilka parametrar i styrka, funktion, uthållighet och delning är egentligen kliniskt relevanta och hur mäter vi dem? Fysioterapeuter använder ofta sina fingrar och ögon för att se, känna, bedöma styrka, funktion och rörelsemönster. I nuläget håller vi på att utvärdera om två oberoende fysioterapeuter kan komma på samma bedömning när dem undersöker bäckenbotten och magmuskulaturen.

Slutmålet

Sista steget av min avhandling kommer att vara en randomiserad kontrollerad studie. Vi kommer att starta en interventionsstudie i vilken vi planerar att randomisera tre grupper av kvinnor. Två grupper kommer att tränar enligt ett löpnings- respektive styrketräningsprogram och tredje gruppen kommer vara kontrollgruppen.

Min dröm

Min dröm för framtiden är att alla kvinnor får en fysioterapeutisk undersökning efter graviditeten. Jag hoppas att vi genom min forskning hittar kliniskt relevanta och pålitliga undersökningsmetoder och mer kunskap om effekter av träning så att vi kan ge individuella råd till kvinnorna. Min hypotes är att majoriteten av alla kvinnor kan börja träna ganska tidigt efter en förlossning- helt enkelt när de känner för det. De kommer bli starkare, läker bättre, och kommer att må bättre fysiskt och psykiskt. De kan sluta googla och oroa sig!

Not one size fits all

MEN det gäller inte för alla! Vissa har fått en skada i bäckenbotten, en försvagad bukvägg, en magmuskeldelning eller ett felaktigt aktiveringsmönster. Dessa kvinnor behöver hjälp. De behöver ha ett bra rehabprogram som vid alla andra skador i kroppen också, de behöver individanpassad träning.  Jag vill att vi fysioterapeuter som är experter på muskler blir ansvariga för att göra denna bedömning efter en förlossning. Ansvaret ska inte ligga hos kvinnorna själva och även kvinnorna som inte går helt skadefri ur sin graviditet/förlossning ska kunna sluta googla. De ska kunna lita på att vården tar hand om dem med god kunskap och evidens om vad som är den bäst möjliga behandlingen!

Träning, magmuskler och bäckenbotten

Vill du veta mer om studien?

Här har Bakingbabies skrivit om den tidigare.

Läs mer på bakingbabies

Träning för magmuskler och bäckenbotten

Comments (1)

Stort stort tack för en otroligt hoppingivande text. Otroligt viktig forskning.

Jag fick barn 2012 och 2014, fick både förlossningsskador (avslitna ej lagade muskler) och stor magmuskeldelning. All kunskap jag har idag har jag fått genom amerikanska träningsprogram (jättebra men dyra) jag köpt på nätet och här på bakingbabies. Vården gav mig efter båda förlossningar en kopierad stencil med sträng uppmaning om att göra knipövningar. (Som jag pga skadorna inte kunde göra.) Mina frågor om den (i Stockholm) totala avsaknaden av eftervård avfärdades med saker som ”Hur skulle det se ut om vi la resurser på en massa friska kvinnor?”. ”Kvinnor idag ställer orimliga krav” (orimliga krav på att kroppen ska fungera även efter man fått barn alltså…)

I Dagens nyheter i dagarna intervjuades läkare och barnmorskor om bland annat förlossningsrädsla och som vanligt klappar många kvinnorna på huvudet och menar att de är irrationella och behöver upplysas. Ingen verkar förstå att det finns en högst rationell anledning att vilja ha kejsarsnitt i Sverige idag: bristen på eftervård och kunskapsnivån om kvinnors underliv. Går du sönder och så är sannolikheten fortfarande stor att du lämnas helt vind för våg. Den generella kunskapsnivån gällande kvinnors kroppar och underliv efter graviditet och förlossning inom kvinnosjukvården (!) är fortfarande så låg att man blir mörkrädd.

Om jag inte fött vaginalt hade jag med högsta sannolikhet sluppit sju års (och tyvärr delvis livslångt) lidande, ett lidande som stora delar av vården hittills inte erkänner som ett problem överhuvudtaget. Klart som fan att jag idag önskar att jag hade gjort kejsarsnitt och skulle rekommendera alla i min ålder (över 35) att göra det. Hade jag däremot fått kvalificerad eftervård där jag blivit tagen på allvar hade jag sannolikt haft en helt annan historia att berätta. Kanske hade jag inte ens märkt av mina skador? Och nej, min historia är tyvärr inte unik och nej jag hade ingen särskild otur – det är så här det har sett ut och fortfarande ser ut på många håll.

Din forskning ger mig hopp om att min dotter kommer att kunna mötas av en helt annan verklighet, om hon blir gravid i framtiden.

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.