Förebygga bristningar

Gästinlägg av Malin Edqvist om att förebygga bristningar

Jag heter Malin Edqvist, är barnmorska och forskare och har för andra året i rad fått förmånen att vara med i Baking babies forskarkalender för att berätta om min forskning. Tack för det! Jag är verksam vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskar vid Lunds Universitet. Mitt forskningsområde är hur vi kan förebygga förlossningsbristningar.

Utbildningsinsats

Förra året skrev jag om den utbildningsinsats som vi har bedrivit inom Stockholms läns landsting samt om en randomiserad studie där vi utvärderar om ett nytt arbetssätt bland barnmorskor kan förebygga sfinkterskador (bristningar som omfattar ändtarmsmuskeln). Är du intresserad kan du läsa mer här. I år tänkte jag berätta om ett annat forskningsprojekt som också syftar till ökad kunskap på området förlossningsbristningar, fast ur ett lite annat perspektiv.

Det går framåt

Många kliniker i Sverige har lyckats mycket väl i det förebyggande arbetet med sfinkterskador. Det pågår också arbete kring diagnostik i form av förbättrade diagnoskoder. Detta för att vi ska kunna få en överblick av hur många som drabbas av mindre grad 2 bristningar, mellanstora och stora grad 2 bristningar. Kan vi få nationella data på olika typer av bristningar så kan vi utvärdera om de ansträngningar som görs för att förebygga även omfattar dessa och i vilken utsträckning. Förhoppningsvis kan det även hjälpa de kvinnor som har problem efter en mindre omfattande bristning.

Kvarvarande stora utmaningar

Samtidigt som vi faktiskt tar steg framåt för att förbättra kvinnohälsan har vi stora utmaningar. I många delar av Sverige finns det en pågående barnmorskebrist. Den beror till största delen på pensionsavgångar och beräknas pågå under en längre tid. För att möta problemet behöver fler barnmorskor utbildas. För er som inte vet, så är barnmorskeutbildningen en vidareutbildning som du kan läsa om du är sjuksköterska. Det är en till stor del praktisk utbildning. För att bli godkänd krävs goda teoretiska kunskaper men också att du har bistått vid 50 förlossningar. Utbildningen tar 1,5 år och ungefär hälften av tiden är förlagd ute på klinikerna. Hittills har barnmorskestudenter haft en eller två barnmorskor som handledare och som ansvarat för den praktiska utbildningen.

Svårt att handleda studenter

I dagsläget när många kliniker brottas med en barnmorskebrist samtidigt med ett utökat studentantal blir det svårare att upprätthålla hög kvalitet i handledningen av studenter. Jag har under en längre tid funderat över hur vi kan möta den utmaningen. Vi vet att upplevelsen av att föda barn är något kvinnor bär med sig hela livet. Krystskedet är en intensiv del av förlossningen för den födande kvinnan och därmed också för barnmorskan.

En barnmorska behöver både kunna förebygga bristningar, ge stöd och informera. Vi vet också att kommunikationen mellan barnmorskan och den födande kvinnan är viktig för att minska risken för bristningar. Hur förmedlar barnmorskor kunskapen om handläggning och vård till barnmorskestudenter? Om barnmorskebristen leder till att fler barnmorskor handleder tidigare i karriären, hur kan vi säkerställa att handledningen till studenter är fortsatt bra? Kan vi utveckla nya metoder för handledning under krystskedet?

Filmar förlossningar

För att besvara de här frågorna har vi påbörjat ett projekt där vi använder en metod som kallas videoetnografi. Det innebär att om handledande barnmorska, barnmorskestudent och den födande kvinnan samtycker till deltagande i studien filmas kvinnans förlossning. Eftersom vi är intresserade av kommunikation och stöd filmar vi inte närbilder utan kamerorna visar hela rummet. Under analysen transkriberas inspelat videomaterial till skriven text.

Analys av samtalen

I analysen kommer vi att fokusera på återkommande mönster i hela samtalsmaterialet snarare än enskilda personers beteende eller samtalsstil. Valda filmklipp från handledningssituationen kommer i efterhand också att visas för den handledande barnmorskan. Att bli filmad i en undervisningssituation och sedan se filmen har visat sig varit effektivt för andra yrkesgrupper, exempelvis lärare. Det stimulera till reflektion samtidigt som den visuella återkopplingen ger ökad kunskap om lärandesituationen. Vi tänker oss att det kan vara så även i det här sammanhanget.

Forskning pågår!

Projektet pågår idag på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna och vi kommer att fortsätta även under 2020. Det är granskat och godkänt av etikprövningsnämnden.

Förebygga bristningar

Vill du läsa mer om ämnet?

Comments (2)

Ett så spännande och viktigt projekt för både födande, studenter och handledare! Lycka till!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.