Igångsättning i vilken vecka?

I vilken vecka ska man ha igångsättningen egentligen? Vi försöker reda ut begreppen!

Igångsättning – i vilken vecka och varför?

Det är mycket som är dåligt med att det forskats så lite på kvinnohälsa, men en av de coola grejerna med det är att det går att plötsligt märka att vi befinner oss i en ”förändringens tid”. Det plötsligt svänger evidensen och man inser att det som är brukligt kanske inte är det bästa. (Det är ödmjukande – för vad är det mer vi inte vet? Allt? ) Ett exempel på en sådan grej är det här med när igångsättningar ska ske.

Igångsättning i vecka 39

En studie som kom för något år sedan visade att igångsättning i vecka 39 är lika säkert som att avvakta att förlossningen ska starta av sig själv. Då har man studerat aspekterna med fosterdöd och allvarlig ohälsa hos barnet. Det fanns också en minskad risk för att förlossningen behövde avslutas med akut kejsarsnitt. Utefter detta har man i USA konstaterat att det inte är något problem att sätta igång förlossningen i vecka 39 hos gravida kvinnor med lågriskgraviditeter.

Ska man sätta igång förlossningen?

Så enkelt är det inte riktigt. Det finns absolut en poäng med att vänta tills förlossningen sätter igång av sig själv runt utsatt datum. Har du inte stora hälsobekymmer under din graviditet är det nog fortfarande bäst att vänta. Igångsättningar kan påverka upplevelsen av förlossningen till det sämre. Det är också ingen superexakt vetenskap det här med att bestämma vilken graviditetsvecka/dag en gravid är i, och om man skulle börja sätta igång alla i vecka 39 så skulle man också få en andel av barn som råkar födas för tidigt.

Relationen mellan igånsättningar och kejsarsnitt

Man har tidigare trott att igångsättningar i sig ökat risken för akuta kejsarsnitt. Så verkar det alltså inte riktigt vara, utan det kan mer ha att göra med andra faktorer så som överburenhet eller andra saker som bidrar till att den gravida över huvud taget blir igångsatt.

Kostnaden då?

En amerikansk studie visade att igångsättning i vecka 39 inte blev totalt sett dyrare än att vänta på en spontan värkstart. I den studien såg man att kostnaden från andra vårdinsatser för de höggravida blev mindre än kostnaden för att starta förlossningen i vecka 39. Jag är inte riktigt säker på att de här påståendena är överförbara till en svensk kontext men det är ändå en intressant aspekt. I Sverige verkar man tvärtom mena att igångsättningar ta mer vårdresurser och tar längre tid. Jag undrar om det stämmer även om man slår ihop mödravårdens och förlossningsvårdens kostnader?

Att vänta längre

Om graviditeten får fortgå länge efter beräknat datum ökar riskerna för att barnet får problem, detta på grund av att moderkakan inte längre kan förse bebisen med allt den behöver. I Sverige har man tidigare fått gå till vecka 42 innan man har satt igång förlossningen men nu verkar det svänga. Man vet att det är helt okej att sätta igång förlossningen från vecka 39 men det verkar också som att vecka 42 är för länge. Att ha slutdatumet i vecka 41 istället för vecka 42 kan göra att färre bebisar dör i magen eller under förlossningen, men forskningen är fortfarande något sparsam.

Svensk omskriven studie

SWEPI-studien är en svensk omskriven studie där man undersökte om det var bäst att sätta igång överburna gravida i vecka 41 eller vecka 42. Studien avslutades i förväg eftersom man kunde se att fler barn dog om man väntade till vecka 42 innan man satte igång förlossningen. På grund av detta gjorde man på en del sjukhus direkt omskrivningar av rutinerna, så att man valde att sätta igång gravida tidigare.

Vi är nog inte framme än

Det verkar som att det finns en hel del kvar att ta reda på gällande detta, men visst är det både spännande och positivt att det går framåt?

Referenser

• Benefits and risks of induction of labor at 39 or more weeks in uncomplicated nulliparous women: a retrospective, observational study
• Effects of induction of labor prior to post-term in low-risk pregnancies: a systematic review.
• Induction of labor at 39 weeks of gestation versus expectant management for low-risk nulliparous women: a cost-effectiveness analysis.
• Induction of labour in women with normal pregnancies at or beyond term
• Sahlgrenska börjar med tidig igångsättning
• Induction of labour for improving birth outcomes for women at or beyond term
• Timing induction of labour at 41 or 42 weeks? A closer look at time frames of comparison: A review
• Women’s experiences of induction of labour – Findings from a Swedish regional study