Jag fick en läsarfråga om bärergonomi jag tänkte svara på idag.
“Min fråga gäller hur anpassad människans kropp är att bära sina barn. Den äldre generationen reagerar starkt när jag både bar mitt spädbarn och även nu när han är 16 månader och ibland får sitta på höften. Vi ser hur många arter, exempelvis apor, bär på sina barn utan att få skador för detta. Har du information hur pass anpassad människan är, rent biologiskt, att bära sina barn? Efter att ha burit min son (medvetet på ett bra sätt) så känner jag att kroppen är starkare än innan jag fick barn. Ryggen är starkare än någonsin och jag har aldrig ont som jag hade innan graviditeten. Vore väldigt intressant att höra mer om detta!”
Läsarfråga
Svar:
Människan bär och lyfter genom händerna och armarna som greppar och agerar hävstänger. Belastningen överförs genom armarna till bålen och ryggraden. Jag kommer fokusera på ryggen i sammanhanget av att bära barn. Det finns såklart aspekter på detta vad gäller axelbesvär, handledssmärta som jag inte kommer ta upp just här.
Ryggradens är en stapel av kotor och diskar. När belastningen kommer rakt uppifrån (lyft med rak rygg, bära ryggsäck etc) tål ryggraden en viss mängd belastning. När man bär och belastar är det fördelaktigt med en belastning som fördelas jämnt med belastning över kotpelaren.
Det handla om biomekanik
bärergonomi
Hur tungt det är att bära barn handlar bland annat om hävstänger. Tänk på en gungbräda. Ett tyngre barn kan “väga lika” som ett lättare barn om det tyngre barnet sitter närmare gungbrädans mitt. Att bära ett barn långt ifrån kroppen kommer vara tyngre, att bära ett barn nära kroppens egen tyngdpunkt blir lättare. Ett bärdon som för barnet nära kroppen kommer således underlätta bärandet. Bärergonomi handlar också om dosen – hur länge och hur ofta. Ju mer, desto mer belastning.
Bär nära!
Så länge belastning fördelas över ett flertal ryggradssegment är varje leds stabiliserande strukturer, tillsammans med ledens undertryck, tillräckligt för att stabilisera och förhindra att en enskild led överbelastas. Detta är fördelen med bärsjal/sele. Trycket från bördan kommer nära kroppens “center of gravity” och fördelas genom axelremmarna över ryggen på ett jämnt sätt. (Om du bär på ena eller andra sidan – växla då sida regelbundet).
Djur och deras förmåga att bära sina barn.
Utan att vara någon zoologisk expert (men efter att ha googlat en del) tänker jag såhär:
1. Apor bär inte upprätt läge, de bär inte framförallt medan de går på två ben.
2. Djurbarn lär sig röra sig självständigt enormt mycket tidigare än människobarn (babianungar kan gå självständigt redan vid 6 veckor).
3. Gorillor och schimpanser är minst dubbelt så starka som människor på grund av annan komposition av muskelfibrer.
4. Vi har faktiskt ingen aning om hur ont de har i ryggen. Och de lever runt 40-50 år, de kommer inte behöva sin rygg i det dubbla antalet år, som vi människor.
5. Vi skiljer oss också från aporna genom våra sittande levnadsvanor, vilket sliter på vår rygg oändligt mycket mer. Belastningen på ryggen är som störst vid sittande, sedan minskande i stående för att vara som lägst i liggande.
Vi är dåligt anpassade till tunga lyft
Människan är generellt dåligt anpassad till att lyfta och bära tungt upprepade gånger. Det är bara att ta en liten runt-surfning på Arbetsmiljöverket för att se att upprepade tunga lyft och bärande är en stor grej att ta hänsyn till.
Vi kan göra ett litet räkneexempel. Din bebis väger 10 kg och du lyfter den ca 40 gånger om dagen, det blir en total belastning på 400 kg. Om lyften alltid är biomekniskt skonsamma och bärandet sedan sker i en upprest och stadig position är det ingen arbetsmiljömässig fara att lyfta/bära 400 kg. Men om du måste böja dig framåt, lyfta från golv eller från andra ergonomiskt dåligt anpassade platser hade dessa 400 kg klassats som en arbetsmilöfara om lyften hade skett på en arbetsplats. Enligt arbetsmiljöverkat ska manuella lyft över 25 kg inte ens förekomma och återkommande lyft över 15 kg är inte rekommenderat.
Det är ett kärt besvär, det här med att lyfta och bära sina barn. Det är ett tungt arbete! Att bära skonsamt och att ha rätt bärergonomi är alltså viktigt!
Generationsfråga?
Jag tror att det kan vara en generationsfråga, det här att många reagerar på att barn blir burna. Det handlar kanske också lite om uppfostringsfilofosi? Jag har faktiskt varit med om detta själv, en äldre släkting som menade på att vår äldste son nog skulle bli sen i utvecklingen eftersom vi bar honom ”så mycket”. Jag tror inte att det finns minsta lilla vetenskapliga fog för detta. Vår egen familjs erfarenhet är att alla barn varit tidiga (men inom normalspannet) med att rulla, krypa, stå och gå – trots att de blivit burna en hel del.
Läsaren beskriver att hon känner sig starkare och har mindre ont i ryggen sedan hon fick barn. Man blir ju bra på det man gör ofta, och bär man ofta så kommer kroppen svara med muskeluthållighet.
Arbetsmiljöverket skriver också följande:
”Gynnsam belastning karaktäriseras av återkommande variation, balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet.”
Att förebygga och minska risken att drabbas av belastningsbesvär innebär att man anpassar och varierar belastningen. Att bära barn stärker kroppen, om man inte belastar mer än vad man förmår, och varierar belastningen så att man också tillåter återhämtning.
Jag tror att man väljer att bära sitt barn för att man samtidigt vill kunna vara rörlig och aktiv själv och att man därigenom skyddar sig själv litegrann från belastningsbesvär genom att man spontant ändrar ställning ofta.
bärergonomi:
- Människan är generellt dåligt anpassad till tung, upprepad belastning i bärande, lyftande.
- Man orkar ofta bära sitt barn mycket längre tid och högre upp i åldrarna med ett bärverktyg än bara med armkraft.
- Sned belastning som att bära på höften är generellt en dålig idé. Om man nu vill göra det kan man vara noga med att variera sida ofta.
- Det är rätt stor skillnad mellan människor och apor i förutsättningarna att orka bära sina barn
Referenser:
Lite referensläsning finns här och här .
Det finns mycket intressant om detta med bärande i armarna hos carried.uk och Ulrika Casselbrant (båda på insta). Jag vet inte exakt vad de har för vetenskapligt underlag men min uppfattning är att de är väldigt kunniga. 🙂