Komplikationer av TVT

Komplikationer av TVT

Kan du skriva något om risker/komplikationer med tvt-operationer? När jag läser om detta verkar det vara något som nästan konspiratoriskt hållits hemligt av vårdgivare. Är det bra eller dåligt, kan du klargöra?

Läsarfråga

Det här är ingen enkel fråga. Eller, det kan vara enkelt: TVT är ett jättebra och enkelt ingrepp som ger superbra resultat hos en del, och många blir nöjda. Det är också ett jättedåligt ingrepp hos en del. Det finns dem som får jättemycket smärtor och besvär av banden som sätts in av TVT. Det finns en del problem kring detta som jag ska försöka klargöra.

Slyngor

Nätslyngor är standarden vid inkontinensoperationer. Slyngan fungerar som ett stöd under urinröret och hjälper till att hålla tätt vid fysisk ansträngning, hosta eller nysning. Slyngan kan sättas på olika sätt – vanligast är TVT, TVT-O och TOT. Skillnaden mellan dessa ligger i hur slyngan dras ut ur kroppen – vid TVT via blygdbenet, vid TVT-O och TOT genom ljumskarna.

Nätoperationer

Om du googlar ”vaginal mesh” eller något liknande kommer du ha läsning för timmar framöver, och inget av det kommer vara sådär översvallande positivt. Operationer med nät för framfall utvecklades under 90-talet och det användes frekvent tills man insåg att nackdelarna och komplikationerna med ingreppen övervägde fördelarna och livskvalitetsvinsten för patienterna. Det har blivit mycket uppmärksammat då det finns många patienter i olika länder som gått ihop i grupp och stämt både förtag som ligger bakom materialen och läkare som genomfört ingreppen.

Nät-operationer och slyngoperationer

Materialet som används vid dessa både slyng- och nätoperationer är medicinsk mesh. Det är alltså samma material vilket gör att det såklart blir lätt att båda ingreppen dras över samma kam. Man har alltså tidigare använt nät ganska frikostigt för att operera in ett slags artificiellt stöd för personer med framfall men detta blev inte riktigt bra. Näten började röra sig och perforerade saker på sin väg, skapade smärtor och skador och elände. Sedan dess har näten blivit bannlysta i en del länder, och används mycket restriktivt i en del andra.

I Sverige vet jag att man använder nät i vissa fall, där andra operationsmetoder misslyckats. Då är det en sista utväg och man gör beräkningen att fördelarna kommer överväga riskerna. Slyngorna som används vid TVT har länge ansetts mycket säkrare och har mycket lägre risk för komplikationer. På senare tid har man kunnat konstatera att även här finns 10 % komplikationer. Svårigheter att kissa, urinvägsinfektioner, smärta vid sexuell penetration och annan smärta kan vara de långsiktiga biverkningarna.

Ett enkelt ingrepp?

TVT-operationer är förhållandevis snabba och kräver ofta bara lokalbedövning. Det har gjort att det ibland uppfattats som ett rutiningrepp, något man erbjuder ganska lättvindigt. Men så enkelt är det inte. Slyngplastik bör inte erbjudas till den som har lindriga problem, och inte utan att man först provat andra behandlingsmetoder. En god utredning är viktig, liksom att rätt inkontinenstyp identifieras. Slyngorna hjälper bara vid ansträngningsinkontinens. Har man blandinkontinens eller trängningar fungerar det inte lika bra.

Dessutom spelar kirurgens erfarenhet stor roll. De komplikationer som uppstår verkar minska när ingreppet görs av någon med stor vana. TVT har också visat sig ge färre komplikationer än TVT-O och TOT. De senare innebär en ökad risk för smärta i ben och ljumskar, och är dessutom svårare att ta bort om något går fel.

Brister i information

Det är extra bittert att de som drabbats av långvariga komplikationer i samband med inkontinensoperationerna i flera fall heller inte fick adekvat information om bristerna innan operationerna. En del menar att de absolut inte skulle genomgått operationen om de känt till riskerna. Jag vet också att diskussionen om etiken kring det här förs. Är det etiskt rätt att erbjuda en operation som har kända komplikationer? Jag tänker att det ingalunda är etiskt korrekt att erbjuda operationer med komplikationsrisker utan att ge information om dessa. Men jag tänker också att det är rimligt att operationen erbjuds med full information och god utredning samt genomförs av erfaren kirurg, eftersom det verkar minska risken för besvär. Kvinnor kommer fortsätta att önska få hjälp med urinläckage och de operationer som kan genomföras med ”enbart kroppens egna material” har också visats ha komplikationer och kan behöva göras om flera gånger dessutom. Det är inte säkert att det innebär mindre lidande för individen.

Brister i uppföljning av komplikationer

Om jag uppfattat det rätt har det funnits brister i inrapporteringen av komplikationer av TVT-operationerna, vilket gör att det också tog tid innan vi i Sverige fick en sanningsenlig bild av komplikationsfrekvensen av ingreppen. Sådant kan ligga till grund för konspirationstanken. När omvärlden rapporterar massor kring komplikationer och i Sverige säger man att det inte finns så är det klart att det uppstår misstankar om att något hemlighålls.

Brister i vårdens handläggning av dem med problem

Runt 4000 kvinnor per år opereras med en slynga som ska hjälpa mot urininkontinens. Ungefär 80 % av dem är besvärsfria efter ett år. De allra flesta fortsätter att må bra även på lång sikt och varje opererande gynekolog träffar mycket få som drabbats av komplikationer. Man blir sällan jätteduktig på grejer man träffar på sällan i arbetet, och min erfarenhet är att de som lider av komplikationer efter slyngoperationer ofta får både bristande vård och bemötande inom vården. Det är också lätt att sätta in inkontinensslyngorna men jättekomplicerat att ta ut dem. Det är därför vården ofta är återhållsam med att operera bort dem, även om patienten är säker på att det är slyngan som orsakar smärtan.Särskilt svårt är det med slyngor som dragits via ljumsken. De passerar nerver och muskler och risken för komplikationer vid uttag är hög.

Många patienter känner sig misstrodda och upplever att de blir bollade runt i vården. Det är inte ett värdigt bemötande. Det verkar också som att man gör mer skada än nytta om man försöker få ut hela slyngan. Som det är nu verkar man bara klippa dem så de inte längre är spända på plats.

Är det  en bra eller dålig operation?

För många är det ett uppskattat ingrepp som ger en förhöjning av livskvaliteten. För en del blir det ett ingrepp som leder till lidande. Den avgörande faktorn verkar vara: rätt patient, rätt utredning, rätt kirurg och rätt information. Då fungerar det ofta bra. Men när några av dessa delar brister, då är risken för komplikationer betydligt större.

Dela gärna dina tankar

Jag förstår att det här ingreppet kommer väcka tankar och reaktioner, kanske framförallt för dem som är drabbade av komplikationer. Om du som läser blir upprörd över något jag skrivit, försök läs texten utifrån min intention – inte att ge en hundraprocentigt heltäckande bild (för det kan jag inte) utan att ge mina spontana tankar utifrån frågeställningen. Jag är också fysioterapeut och varken opererande gynekolog eller personligen drabbad av komplikationer. Jag förstår att det begränsar mitt synfält i sammanhanget.

Vidare läsning

Information om TVT från SFOF

Bakingbabies : Information om hur du kan träna och röra dig efter en inkontinensoperation