Att behandla ländryggssmärta

Att behandla ländryggssmärta

Ryggsmärta är en vanlig företeelse som kommer drabba nästan alla av oss förr eller senare. Ländryggssmärta kan uppstå beroende på en rad olika orsaker. Det kan vara mekaniskt, det kan vara omgivnings- och belastningsberoende, det kan vara psykologiskt. Det är ofta komplext. Komplex smärta behöver inte vara mer allvarlig än smärta som är enkel att förstå. Ländryggssmärta också är typ det vanligaste kroppsliga besväret människor har. Det är kopplat till funktionsnedsättning, frånvaro från arbetet och orsakar också omfattande kostnader i samhället. På grund av allt detta är det ”en stor grej” i fysiovärlden (och alla närbelägna professioner) att jobba med ländryggssmärta. Det forskas också en hel del på ämnet och man vet att de flesta ryggbesvär kan man inte hitta någon specifik orsak till. Läs mer om detta angående röntgensundersökningar här.

Bästa behandlingen är?

Det finns alltså ett smörgåsbord av behandlingsformer för ländryggssmärta men det som visats sig vara mest effektivt på lång sikt är fysisk aktivitet och kanske mest specifikt styrkeökande träning. Ganska ofta handlar det om att bli stark i de rörelser som vardagen ändå innebär. I mitt fall, där jag ofta träffar personer med ryggsmärta som också är småbarnsföräldrar handlar det om att återfå en funktionell styrka när det gäller att lyfta, bära, stå och ja… leva.

Akut ryggsmärta går över

Akut ländryggssmärta kommer gå över av sig själv i de allra flesta fall. Den bästa behandlingen i ett akutläge är att hålla sig så rörlig som möjligt och att ta smärtlindring så att man klarar att hålla sig igång. För ländryggssmärta som håller i sig längre än 12 veckor bör vägledd och individanpassad rehabträning vara förstahandsvalet för behandling. Det finns ingen egentlig evidens för att någon specifik träningsform är bättre än någon annan. Ofta kan alltså du som patient välja det du själv tycker är roligt men du kanske behöva hjälp av en fysio för att kunna ta dig an träningen på ett smärtfritt sätt och stegra dig långsamt dit du vill.

Finns  fler sätt att göra rätt?

Det finns garanterat flera sätt att göra rätt. Det har länge funnits två olika inriktiningar när det kommer till bålträning som behandling för ryggbesvär.

  • Den ena handlar om inlärning av motorisk muskelkontroll
  • Den andra om mer generell träning.

Dessa grundar sig på lite olika tolkningar av den biomekaniska funktionen i kroppen. Det här är extremt nördigt, och jag vill för hugade läsare rekommendera följande artikel (följ länk från pubmed till fulltext) för ytterligare fördjupning i kontroversen kring motorisk kontroll versus generell träning. Muskel-åter-inlärningsmodellen fokuserar på de djupa bålmusklerna och syftar till att återställa kontroll och koordination av de djupa bålstabilisatorerna. Vilket man då egentligen förutsätter att individen liksom tappat helt eller delvis. Den generella tränings-metoden handlar mer om att man tror att alla bålmusklerna arbetar tillsammans för att stabilisera bålen och att rehabilitering av bålmusklerna snarare görs bäst i en variation av övningar. 

vad är bäst då?

Under 2000-talets början var motoriska-åter-inlärningsteorin rådande, men den är ifrågasatt och anses i stort vara utdaterad. De senaste åren har det landat allt mer forskning som säger: det spelar ingen roll vilken metod du väljer. Den vetenskapligt grundade slutsatsen är ofta att den behandlingsmetod som lämpar sig bäst för ländryggssmärta är träning som passar individen som ska utföra den och som passar terapeutens preferenser.

Hur tränar jag bort smärtan?

Träning anses forskningsmässigt vara den mest effektiva behandlingsmetoden för ländryggssmärta, och när Cochrane-forskare nyligen slog samman all tillgänglig evidens på ämnet visade det sig att ingen träningsmetod kan anses vara bättre än den andra. Slutsatsen är alltså följande:

”Given the evidence that Motor Control Learning is not superior to other forms of exercise, the choice of exercise for chronic Low Back Pain should probably depend on patient or therapist preferences, therapist training, costs and safety.”

Här landar vi hos mig, i mitt behandlingsrum

Jag ÄR ingen motorisk återinlärningsperson. Jag tycker att det är så ofantligt långtråkigt och tradigt. Min uppfattning är dessutom att patienterna dessutom extremt sällan förstår meningen med övningarna. Jag uppfattar också som att träningsbranschen gärna gör övningarna just ”knepiga” i ett kommersiellt syfte – för annars behöver ju klienten kanske inte just mig? Inte är jag heller en ”specifik metod-person”. Jag tror att vi begränsar oss alldeles för mycket som professionella och vårdgivare om vi ska följa ett koncept för alla olika patienter. 

Vad är det nya?

Det nya är det gamla. Från att vi för tiotalet år sedan fokuserade på motorisk inlärning och att något verkligen var ”fel” hos patienter med ländryggssmärta ligger nu fokus på att ge adekvat information. Ländryggssmärta kan vara hemskt. Men oftast löser problemet sig av sig själv. Kroppen behöver inte alltid massa vila, smärtstillande, superkrångliga hemövningar, avancerade behandlingar eller kirurgi. Vi behöver kunna skilja ländryggssmärta från cancer och andra hemskheter. Utöver det behöver vi stötta individen i att hålla sig aktiv (med det den gillar!) och positiv. Det är dit evidensen pekar: Håll dig aktiv och tänk positivt. Ryggsmärta är inte farligt och det går över.

En påhittad (men ganska typisk) patientberättelse

Clara kommer till mig och berättar att hon har ont i ryggen och att det smugit sig på sedan hon fick barn. Hon minns med bestämdhet att hon inte hade så här ont innan graviditeterna, men hon kan inte peka ut en tidpunkt när smärtan kom. Hon får ont av att bära barnen, lyfta, göra tungt hushållsarbete och ibland bara av att stå länge. Det gör ont under tiden, men smärtan håller ofta i sig hela kvällen. Hon sover bra när hon får sova (för barnen alltså) och har inga utstrålningar ner i benen. När jag undersöker hittar jag att rygg och rumpmusklerna är väldigt svaga, att magmusklerna faktiskt är ganska starka och att höftböjarna är ömma och strama, en klar ömhet i ryggen men inget som tyder på någon annan sjuklighet än just ”ryggont”. När Clara har tränat sedan hon fick barn har hon fokuserat mycket på magen, för det har hon hört att man ska.

Planen

Jag och Clara stakar sedan ut en plan. Hon får börja med några övningar att göra hemma som kan mjuka upp och ibland smärtlindra. Sen träffas vi i patientgymmet regelbundet och hittar ett program där hon kan träna upp alla muskler runt ryggen och som inte triggar någon smärta. Vi jobbar ihop i flera månader, först med täta besök en gång i veckan och sedan allt mer utglesat. När vi avslutar känner Clara ibland av ryggen och har vaga påminnelser om att ryggen är hennes ”akilleshäl” men ingen regelrätt smärta och är inte längre hindrad i vardagen.

Referenser:

Referenser

Comments (1)

Tack, vilket bra inlägg! Det här behövde jag läsa. Har fått ont i ländryggen och är så rädd för att göra ”fel” och göra det värre att det slutar med att jag inte vågar göra någonting alls.

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.