Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Nytt om hypopressiv träning?

Nytt om hypopressiv träning?

Kan du skriva något om hypopressiv träning?

Läsarfråga

Meddelandet landade i min inbox en kväll. Jag suckade lite och svarade med vändande post att jag redan gjort det, och skickade med länken. Men det är också något år sedan jag skrev det, och det var ändå dags att göra en ny sökning. Har det kommit några nya studier? Finns det någon ny vetenskaplig input? Jag brukar försöka kolla av mina gamla inlägg och teman efter nya referenser ungefär vartannat år. Nu var det dags.

Något nytt?

Det har kommit enstaka nya artiklar, och de är mer av diskuterande karaktär. För det finns fortfarande inga studier som verkligen kan stötta påståendet att det här är något som är fördelaktigt att syssla med. Det finns inga evidens för att hypopressiva övningar är bättre än vanlig bäckenbottenträning, och det är fortfarande långt mycket mindre krångligt med vanlig knipträning. Så egentligen: Nej, det finns inga nyheter. En av de nyaste studierna är denna:

Pelvic Floor Muscle Training Is Better Than Hypopressive Exercises in Pelvic Organ Prolapse Treatment: An Assessor-Blinded Randomized Controlled Trial

“Both groups exhibited improvements in pelvic organ prolapse symptoms, quality of life, prolapse severity, and pelvic floor muscle function. Pelvic floor muscle exercise was superior to hypopressive exercise for all outcomes.”

En annan studie har som slutsats:

The pelvic floor muscless, abdominal, gluteal, and adductor muscles are activated during the performance of a hypopressice exercises. The activation level of the pelvic floor muscless and abdominal muscles is likely insufficient to result in strength gains; however, they could have an endurance effect.

Min ståndpunkt

Vi som legitimerade fysioterapeuter som är ålagda att arbeta utefter evidens och beprövad erfarenhet har inte ”på fötterna” för att använda hypopressiv träning som behandling för patienter med besvär för bäckenbotten. Däremot ska vi fortsätta att individanpassa behandling och behöver någon insatser för hållning eller andning är det alltid adekvat att låta behandlingen inkludera detta. Men att just den hypopressiva metoden skulle vara bästa vägen att gå håller jag för icke-troligt.

Nya referenser

För hela den tidigare referenslistan, se det äldre inlägget jag länkar till högre upp.

Is abdominal hypopressive technique effective in the prevention and treatment of pelvic floor dysfunction? Marketing or evidence from high-quality clinical trials?

Pelvic floor and abdominal muscle responses during hypopressive exercises in women with pelvic floor dysfunction

7 kommentarer till “Nytt om hypopressiv träning?”

    1. Hej! Jag kollade som hastigast, tack för länken. Det är en omfattande referenslista, men långt ifrån alla där handlar om just hypopressiv träning. Det är möjligt att de som enbart är på spanska/portugistiska är väldigt bra, det kan jag förstås inte uttala mig om. De flesta studierna om just hypopressiv träning har inte inte varit som omfattande/stora studier av tillräckligt god kvalitet för att publiceras internationellt i någon av de vetenskapliga tidskrifterna som kräver reproducerbara och kvalitetskontrollerade studier där testen också är randomiserade/blindade, vilket gör att resultatet inte blir så mycket “värt” rent vetenskapligt. Men håller samma resultat om man upprepar testerna i riktigt vetenskapligt metodiskt gjorda studier är det ju en helt annan sak. Jag får fortsätta hålla mig uppdatera på ämnet om några år helt enkelt. Spännande oavsett!

        1. Hej! Jag tänker att det är det där som händer vid en effektiv kontraktion av bäckenbotten. Om man lyckas göra ett väldigt bra kontraktion av bäckenbotten i samband med en hypopressiv övning så blir det enligt min uppfattning exakt samma som en väldigt bra kontraktion i bäckenbotten utan hypopressiv övning. Alltså lyfteffekten som vi ser är till följd av en aktivering i bäckenbotten, hur man gör den (många vägar bär till Rom) kan vara olika. Men rent vetenskapligt så har vi inte stöd för att säga att hypopressiva ger en bättre effekt för bäckenbottenträning än vanlig bäckenbottenträning. Däremot tror jag garanterat att det finns personer som tilltalas av olika sorters träning/knip/aktivering och att det finns en effekt av att tycka att det är mer meningsfullt att göra en hypopressiv övning än bara “vanliga knip”, och då kommer ju det på individnivå ge en bättre effekt såklart. Det är samma som att man inte sett att knip med knipkulor eller app-styrda devices, att generellt är det inte bättre än vanligt knip men för vissa individer kommer det kännas mycket mer motiverat och positivt, och därmed blir träningen av -> ger mer effekt.

          1. Tack för dina utförliga svar! Förlåt om jag fortsätter ta din tid, men vill verkligen förstå 🙂 Vid hypopressive övningar aktiverar man inte bäckenbotten, för att övningen ska fungera är det viktigt att vara avslappnad i bäckenbotten. Aktiveringen sker i bröstkorgen. Att bäckenbotten drar ihop sig är en oavsiktlig rörelse. Därför undrar jag hur det kan jämföras med tex knip?

            1. Om jag förstår rätt tänker du att det är det negativa trycket som drar upp bäckenbotten och inte en bäckenbottenkontraktion? Jag förstår enligt den hypopressiva teorin som att det negativa trycket skapar en automatisk aktivering av bukmuskler och bäckenbotten, inte att det inte överhuvudtaget finns en aktivering i bäckenbotten? För om man tänker sig att det inte finns en anspänning i bäckenbotten är det också magstarkt att förvänta sig en träningseffekt för just den. Kroppen är inte magisk på det sättet. Det finns inget som kan göra att blodet pumpar runt i kroppen om inte hjärtat gör det, det finns inget som kan få din underarm att höja sig om inte rätt muskler gör det och det finns inget som ger en uppdragning/ihopsamling i bäckenbotten om inte bäckenbottens muskler gör just det. Säg att det skulle vara ”sug-effekten” av det negativa trycket som skapar rörelsen – då finns det ingen som helst träningseffekt att vänta. Så fort du släpper ”suget” så kommer vävnaderna åtgå till ursprungsposition. För att trigga en muskeltillväxt och en ökad stabilitet i bäckenbotten och kring bäckenorganen (som för att påverka framfall, inkontinens osv) behöver man alltså använda och stimulera muskelfibrerna i och vävnaderna i bäckenbotten. Man kan inte by pass:a dem genom ett negativt tryck och skapa en höjning, och ändå förvänta sig att dessa vävnader ska ge ett positivt uppbyggande svar. Så fungerar inte kroppen generellt.

              Att använda andningen till att koordinera bäckenbottenaktivering är inget kontroversiellt, det är helt fysiologiskt och anatomiskt korrekt att bäckenbotten rör sig som en agonist i relation till diafragma. Men när bäckenbotten spänns (som tydligt är på klippet, men ser att musklerna dras och samlas ihop som vid ett vanligt knip”) är det just det som händer, även om ”the cue” till att få anspänningen kan vara olika. Därav min parallell mellan hypopressiva och andra knipövningsvariationer.

              Det här är alltså inte bara en ”kontrovers” som du och jag kan tänker olika om, utan det är fler som gör. Den personen som ligger bakom sidan du länkade till har varit i diskussion med forskarvärlden under flera år, där många andra stora namn inom bäckenbottenforskningen (och som har det stora vetenskapliga stödet i ryggen) inte håller med och också ifrågasätter ståndpunkterna och de mindre studier som stödjer fördelen med hypopressiva övningar i förhållande till annan mer rehabilitering. Jag å min sida kan inte se något skäl till att inte följa den mest omfattande evidensen. Det som är viktigt och positivt är att det ju är ”vetenskapliga uppstickare” som ifrågasätter konventionella idéer och uppfattningar som också driver på utveckling. Dock är hypopressiva ”inget nytt” och enligt min åsikt (märk väl åsikt, jag hävdar inte att jag har rätt) så skulle det framkommit i de större och vetenskapligt metodologiskt bra genomförda studier som faktiskt genomförts på området, att det var en överlägsen metod – om det var det.

    2. Jag förstår att det inte finns någon anledning för dig att använda metoder som forskningen inte stöder. För mig personligen så kunde jag inte göra knipövningar efter min andra förlossning då jag inte hade någon kontakt alls med min bäckenbotten. Jag fick dessutom symptomatiskt framfall som skavde hemskt. Efter tre veckor med hypopressives försvann skavet och har inte kommit tillbaka. Så ja, vi har olika syn på saken!

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *