Prata med barn om förlossningsskador

Prata med barn om förlossningsskador

Jag fick frågan för ett tag sedan om jag inte kunde skriva ett inlägg om att prata med barn om förlossningsskador. Jag är inget proffs på barn, men förlossningsskador kan jag ju. Och jag har pratat med våra barn om förlossningsskador, och tänkte därför ge er mina tankar om ämnet idag.

För mig blev det extra viktigt att berätta för barnen om min förlossningsskada i samband med att jag skulle genomgå en om-operation av skadan. I och med operationen skulle jag inte kunna bära eller lyfta barnen (då 2,5 och 4,5) på några månader efteråt. Det var ju en grej med min hälsa som direkt skulle påverka deras liv och det var viktigt att de förstod varför jag plötsligt började bete mig annorlunda eller hade väldigt ont.

Begränsad information?

Jag tänker att för små barn kanske man bara ska förklara det om förlossningsskadan som går ut över dem. Att jag som mamma inte kan lyfta, bära, leka eller springa eller att behöva ligga ner och vila är ju något som direkt påverkar barnens vardag. De kommer märka att jag inte är som vanligt, ”som alla andra mammor” och om jag har ont. Om du inte berättar för barnet kommer hen kanske föreställa sig att saker är värre än vad det är.

För större barn eller tonåringar skulle jag prata om förlossningsskador mer i undervisande syfte. Inte för att skrämma, men för att jag faktiskt tycker att det hör till allmänbildningen att känna till.

Kommer inte barnet ta på sig skulden?

Jag tror att det är viktigt att vara otroligt tydlig med det, för barnet. Att inget i förlossningsskadan är hens fel. Här behöver du förstås ha förkunskaper själv. Det vi vet om riskfaktorer för förlossningsskador kan delas upp i tre områden – saker som har med dig att göra, saker som har med barnet att göra, saker som har med förlossningen att göra. Det som har med dig att göra handlar mest om att vara förstföderska. Det som har med barnet att göra har mest att göra med barnets storlek. Det är ju inget som barnet alls kan ta på sig. I övrigt är riskfaktorerna mest sådant som hör till själva förlossningen, och det är ju faktorer som ingen av er hade kunnat styra över. Läs mer om riskfaktorer för bristningar här.

Barn kan ta på sig skulden ändå?

Jag tänker att barn ändå kanske tar på sig skulden för saker. Det är väl vanligt oavsett om det gäller skilsmässor eller sjukdomar. Jag tror att det är bra att göra det hela fysiskt. Att faktiskt förklara kroppen, muskler, att skador sker liksom generellt. Förklara att ibland ramlar man och slår sig och får ett blåmärke och sen blir det bra, men ibland har man otur och ramlar och slår sig och bryter armen. Att det finns många olika saker som händer som är lite utanför vår kontroll.  

Gör det inte till en stor sak

Jag tänker ofta att svåra saker blir självklara för små barn. När mina barn var så där små som de var vid tidpunkten för min operation tror jag att jag berättade för dem medan vi gick en promenad. Odramatiskt och rak på sak. De sa nog mest bara ”jaha”. Om jag skulle berätta något liknande för vår åttaåring nu, hade jag nog satt mig ner med honom. Med penna och papper, ritat och förklarat. Han hade ställt många mer följdfrågor nu.

Hur säger man?

”Du vet att vi har muskler i kroppen? Det är det som gör att vi kan röra oss och vara starka. Inuti bäckenet, som är här, finns också en massa muskler. Och när du föddes var det jättejättetrångt och det hände att flera av mina muskler faktiskt gick av. Det är ganska vanligt att muskler går av och det var absolut inte ditt fel Just de här musklerna gör att man kan hålla fisar, och eftersom mina muskler är trasiga så har jag problem med det. Nu ska de försöka laga en del av mina muskler, bra va?”.

Jag sa säkert ungefär så. Fyll gärna på med tips och formuleringar i kommentarsfältet.

Förklara nutid och framtid

Barn vill veta hur din hälsa kommer påverka dem. Det kan verka egoistiskt, men för barn hänger ju hela deras överlevnad på att det finns vuxna som kan ta hand om dem. De har rätt att veta. Det finns barn som lever väl med föräldrar med alla möjliga sorters sjukdomar och funktionsnedsättningar. Jag vet att det kan vara en oändlig sorg att du kanske inte kan jaga barnen, bära dem eller leka med dem hur som helst. Det här är din sorg att hantera. Barnen kommer acceptera läget om det finns ett kroniskt tillstånd. Annars kan du förklara ”just nu kan jag inte, men vi gör så här istället”. Dina barn kommer inte fara illa av din eventuella fysiska funktionsnedsättning. Barn far illa av helt andra saker.

Prata med barn om förlossningsskador

• Förklara för barnet att du fått en skada på muskler i samband med förlossningen, men att det inte vara barnets fel.
• Stäm av att barnet förstår så mycket som du önskar. Vi brukar fråga våra lite äldre barn ”vad var det jag berättade nyss?” och be barnet förklara med egna ord.
• Förklara att du älskar barnet och aldrig ångrat dig att du fick just hen.
• Svara på alla frågor så gott du kan.