Att vara förälder och behålla hälsan – en utopi i det jämställda mellanmjölks-landet?
Jag heter Emma Hagqvist och är forskare vid Arbetsmedicin på Karolinska Institutet och på Stressforskningsinstitutet på Stockholms Universitet. Mitt forskningsområde berör jämställt föräldraskap, livspusslet och hälsa, men även jämlika villkor på arbetslivet och psykosocial arbetsmiljö. Jag är det man brukar kalla för feministisk forskare. Det är inte detsamma som feminist utan innebär att jag studerar och undersöker hur samhällsnormer, politik, nationalekonomi bidrar till att kvinnor betraktas som det svagare könet. Jag försöker att finna svar på varför det finns ojämställdhet, inte bara att det finns. Varför tjänar kvinnor mindre? Varför ta färre pappor än mammor ut föräldraledighet? Och framförallt, varför lider fler kvinnor än män av psykisk ohälsa så som utbrändhet och stress.
Jag vill ägna detta kalenderinlägg till att berätta om på vilket sätt ett jämställt föräldraskap kan bidra till bättre hälsa för så väl föräldrar som barn. För att göra det ska jag först ta er igenom en historisk återblick och beskriva hur framväxten av arbetsmarknaden, föräldraförsäkringen och barnomsorgen har färgat den syn på föräldraskap och jämställdhet som vi har i dag och som i sin tur påverkar vår hälsa.
Lönearbetet och jämställdheten
Lönearbetet blev tidigt en viktig del i uppbyggnaden av välfärdsstaten Sverige. Formerna för den välfärdsstat vi har idag började växa fram efter andra världskriget. Skattemedel från lönearbete skulle bidra till att finansiera viktiga samhällsfunktioner. Målet var att samtliga samhällsfunktioner inklusive sociala skyddsnät skulle finnas tillgänglig för alla. Ännu idag är ett arbetskraftsdeltagande ett krav för att individen ska få tillgång till vårt sociala skyddsnät. Vi har ett försäkringssystem som är baserat på den lön vi har.
Arbetslinjen
Arbetslinjen har vuxit fram genom historien till följd av den centrala roll som lönearbete har haft för att bygga välfärdsstaten. Det är en politisk term i Sverige som vill markera att det är mer önskvärt få in arbetslösa i någon form av avlönat arbete än att bara ge finansiellt stöd. Arbetslinjens fokus och syfte har dock omformulerats genom historien, beroende på politisk makt. Framförallt med avseende på individens ansvar i förhållande till lönearbete. Och på synen på varför individen ska arbeta. Men, oavsett politisk ideologi har lönearbetet genom historien värderats högt, både ekonomiskt och demokratiskt. Lönearbete anses vara nyckeln in i samhället.
Den ideologi som blivit härskande för synen på lönearbete i Sverige är den liberala. Det innebär att lönearbete ses som något som skänker personlig tillfredställelse och lycka – något som alla ska vilja göra. I modern tid är lönearbete normen och i den finns normen om 40-timmars arbetsvecka. 40-timmars arbetsvecka infördes i början av 70-talet, då arbetsmarknaden fortfarande dominerades av män och kvinnor var hemma för att ta hand om barn och hushåll.
Familjeliv och jämställdheten – Kvinnors frigörelse
Under industrialismen frigjorde sig arbetarna i en kamp om medborgarskap. De gick då från att vara beroende löntagare till oberoende och fria löntagare. Kvinnorna blev istället de beroende i samhället. De blev hemmafruarna som var beroende av pengar från sina män. Att vara oberoende var på denna tid något fint och eftersträvansfullt medan att vara beroende sågs som mer fult.
Kris och förbud
På 20- och 30-talet, genomgick världen en ekonomisk kris och i flera länder infördes förbud mot att kvinnor skulle få lönearbeta. Trots att Sverige aldrig införde en sådan lag (det var på mycket god väg) var motståndet mot kvinnor som arbetstagare mycket högt. Männen var rädda att kvinnorna skulle ta deras arbeten.
I början av 60-talet ökade behovet av arbetskraft i Sverige och det inleddes ett aktiveringsprogram för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande. Trotts ett fortsatt starkt motstånd mot kvinnligt arbetskraftsdeltagande, lämnade i mitten av 60-talet kvinnor på bred front hemmafruuppdraget till förmån för att lönearbeta. De började tjäna sina egna pengar och därmed blev de ekonomiskt oberoende från sina makar.
Offentliga förskolor
Ett stort hinder för kvinnors möjlighet att lönearbeta var att det på 60-talet endast fanns ett fåtal dagisplatser. Det var först under slutet av 70-talet som tillgänglighet till offentliga förskolor ökade. 1974 introducerades även föräldraförsäkringen med 6 månader vilket inom 6 år utökades till 9+3 månader.
Är jämställdhet detsamma som feminism?
Genom historien har det funnits olika feministiska kamper med olika ideologiska grunder – marxistisk feminism, liberalfeminism, socialistisk feminism, vänsterfeminism och konservativ feminism.
En liberalistisk feminism utgår från att lönearbetet kan utjämna maktstrukturer och ojämlikhet mellan könen. Vänsterfeminism fokuserar istället på hela samhället inte endast på lönearbetet. De menar maktstrukturer och ojämlikhet finns överallt oavsett lönearbete (exempelvis i hemmet). Konservativ feminism förespråkar kvinnors rätt att vara hemma med barnen och att vara hemmafru. Detta mischmasch av olika feministiska synsätt bidrar till att det inte finns olika syn på vad jämställdhet är.
Den liberala tolkningen av feminism och därmed av jämställdhet blev den härskande i politiken vilket bidrog till att jämställdhetslagen med anti-diskrimineringslagar infördes 1980. Jämställdhetspolitikens främsta mål blev kvinnors arbetskraftsdeltagande och det är en idag det främsta målet.
Hur jämställda är svenska mammor och pappor?
I vardagstal är arbete, eller jobb är likställt lönearbete – och hemarbete är ofta synonymt med att sitta med sin dator hemma eller att ha ett hemmakontor. Det övriga arbetet som vi utför, det i hemmet har inte samma betydelse. Men för att visa på dess samhälleliga värde så benämns det ofta i forskningen och vissa feministiska kretsar som det obetalda arbetet (till skillnad från det betalda). Statistik visar att pappor i genomsnitt arbetar mer än vad mammor gör. Skillnaden har minskat över tid och är idag relativt liten. Vad gäller det obetalda arbetet så har skillnaderna mellan tid som mammor och pappor lägger på hushållsarbete över tid minskat. Men inte för att män lägger mer tid på hushållsarbetet utan att kvinnor lägger mindre. Mammor lägger dock fortfarande betydligt fler timmar på hushållsarbete än pappor.
Kvinnan -projektledaren
Tid spenderad med våra barn har blivit mer jämställd över tid. Även om mammorna i genomsnitt lägger mer tid på att byta blöjor, mata, läsa läxor, bada etc. Därutöver vet vi att kvinnan mer ofta är projektledaren och den som sköter samordning av familjens aktiviteter. Med introduktionen av reserverade föräldradagar har andelen dagar som pappor tar ut ökat. Pappor som tar ut föräldraledighet tar även ut fler VAB-dagar och lägger mer tid på hushållsarbetet än genomsnittet pappor som inte tar föräldraledighet. Därutöver bygger de en bättre relation till sina barn.
I forskningen partar vi om att kvinnor gör ett andra skift – först lönearbete och sen det obetalda arbetet. Är det konstigt att kvinnor i större utsträckning blir sjuka?
Varför är ett jämställt föräldraskap viktigt?
Ett ojämställt föräldraskap, det vill säga en ojämn fördelning mellan partners av betalt och obetalt arbete och omsorg om barnen är en viktig orsak till ohälsa bland kvinnor. En ojämn fördelning av hushållsarbete leder ofta till att individer, främst kvinnor, känner en otillfredsställelse i förhållandet. På sikt kan det leda till skilsmässa. I ett förhållande där båda parter upplever jämställdhet är båda lyckligare och mer nöjda med sin relation.
När möjligheten att hitta en balans mellan arbetsliv och privatliv uteblir ökar risken för utbrändhet och depression bland kvinnor och ökad alkoholkonsumtion bland män. För föräldrar är möjligheten att uppleva balans lägre än för män och kvinnor utan barn.
Mammor far mest illa av ojämställdhet
Just nu driver jag ett forskningsprojekt där vi fördjupar oss i vilken betydelse upplevelser av obalans mellan arbetsliv och privatliv har för ojämlikhet i generell hälsa, utmattning och i sjukskrivning. Preliminära resultat visar att mammor är den grupp som far mest illa.
Forskningen är enig om att föräldrar som delar på hushållsarbete och omsorg av barnen i större utsträckning har god hälsa och känner sig lyckliga samt är mer tillfreds med livet och sitt förhållande.
Att vara förälder och behålla hälsan
- Börja med att diskutera vad jämställdhet är för er och på vilket sätt skulle ökad jämställdhet kunna vara bra för er. Fråga er om ni vill ni bli mer jämställda?
- Jämka ihop era uppfattningar om jämställdhet – ge och ta.
- Diskutera konkreta sätt att bli jämställda. Diskutera igenom föräldraledighet, deltidsföräldraledighet, hämtning och lämnig och VABande. Vad gäller hushållsarbetet, skriv en sysslolista på precis allt som görs hemma hos er. Ta med allt från att laga mat till det mer osynliga arbetet som att planera en date, boka semestern eller se till att barnen har presenter med sig när de ska på kalas.
- Fördela arbetsuppgifterna på syssloslistan mellan er och skriv ner de sysslor var och en ska göra – och ungefär hur ofta de bör göras. Sätt listan på en synlig plats.
- Om din partner inte gör sina ansvarsområden – ta inte automatiskt över dem.
- Efter en tid sätter ni er ner och utvärderar gemensamt den insats ni gjort. Vad har fungerat bra, och vad har fungerat dåligt? Hur går vi vidare? Till ni hittat rutiner som passar er fortsätt regelbundet utvärdera.
- Ta tid till varandra, till er själva och till barnet eller barnen. När ni hjälps åt med det tråkiga hushållsarbetet finns mer tid att göra saker som ni mår bra av.
