Hur vet man egentligen vilka för- och nackdelar en metod i vården har?

Hej alla, vad roligt att du är intresserad av forskning inom kvinnohälsa! Vi som skriver idag heter Marie Österberg och Christel Hellberg och arbetar som projektledare vid SBU. SBU är en statlig myndighet som granskar den vetenskapliga kunskapen om olika metoder som används inom hälso-sjukvården och socialtjänsten.

Hur vet man egentligen vilka för- och nackdelar en metod i vården har?

Det snabba svaret är: ”genom forskning”!

Men, ofta krävs det mycket forskning innan man kan dra säkra slutsatser om för- och nackdelarna av olika metoder.

Det publiceras enorma mängder, både bra och dålig forskning

Generellt kan man säga att det publiceras otroliga mängder forskning. Både internationellt och i Sverige bedrivs mycket bra forskning. Exempelvis, forskning som undersöker varför vissa personer drabbas av olika sjukdomar eller forskning där olika behandlingar jämförs med varandra för att se vilken som är bäst. Tyvärr görs även mycket forskning som inte bidrar till ytterligare kunskap. Det kan exempelvis handla om forskning som undersöker frågeställningar som inte är viktiga för patienterna, eller forskning med problem i studieupplägget som gör att resultaten inte går att lita på. Sammantaget gör detta att det blir svårt att hålla koll på vilka nya forskningsstudier som publiceras, bedöma vilka av dessa man kan ”lita” på och vilka man bör ta med en rejäl nypa salt.

Lösningen på problemet är systematiska översikter

För att lösa problemet kan man ta fram något som kallas systematiska översikter, i vilka alla relevanta och tillförlitliga studier för en metod granskas och sammanställs. Och det är just detta vi arbetar med på den statliga myndigheten SBU. Vi som skriver detta blogginlägg heter Marie Österberg och Christel Hellberg och arbetar som projektledare vid SBU. Just nu arbetar SBU med ett flertal systematiska översikter med koppling till kvinnohälsa.
Ett exempel är en systematisk översikt om diagnostik och behandling av vestibulit. I arbetet med översikten söker vi igenom flera internationella databaser för att hitta just de forskningsstudier som har undersökt just den här frågan. Som resultat får man ofta läsa igenom ett stort antal studier, där endast ett fåtal i slutändan svarar på det man är intresserad av. När vi sedan fått fram de studier som svarar på våra frågor, så granskar vi studierna utifrån hur väl man kan lite på det resultat som de presenterar.

Tyvärr kommer vi ganska ofta fram till att många studier inte håller måttet och att det, som vi säger, finns en hög risk att resultaten är snedvridna. Utifrån detta material så uttalar vi oss om vad den samlade bilden av alla studier visar och diskuterar också hur stark vi anser att evidensen är. Ofta så kommer vi fram till att evidensläget är svagt och att vi faktiskt inte vet vilken effekt olika metoder som använd i sjukvården har. Området kvinnohälsa tyvärr inget undantag. Om vi inte vet säkert om effekten säger vi att vi identifierat en vetenskaplig kunskapslucka och det är just dessa luckor som vi, Christel och Marie jobbar mest med på SBU. Vi presenterar alla vetenskapliga kunskapsluckor i en databas som ligger på SBU:s hemsida och vi hoppas att denna kan fungera som ett stöd för forskare och finansiärer.

Vi tycker att det är viktigt att veta vad man inte vet

Det finns en uppfattning att forskningen ska vara nyskapande och att forskningen ska fokusera på att ta fram nya behandlingar och mediciner som inte redan finns. Vi vill med vår databas peka på att det finns anledning att även forska på sådant som vi redan använder, kanske har använt mycket länge, men där vi faktiskt inte vet säkert om effekterna. Detta är dock inte helt svart eller vitt. Exempelvis kan man ibland veta lite om effekten av en behandling på kort sikt, men däremot inte de långvariga effekterna.

Eller så vet man något om effekten men inget om vilka eventuella biverkningar som finns. Anledningarna till detta kan vara många, men krasst kan man säga att vissa utfall är krångligare att mäta och att det kan finnas kostnadsskäl varför man inte gör långvariga studier. Vi ger ett exempel: Det är exempelvis vanligt att man inom förlossningsvården studerar hur många förlossningar som resulterar i kejsarsnitt, hur många kvinnor som drabbades av grad 3–4 bristning eller vilken Apgar-status barnet har direkt när det fötts. Det är däremot inte lika vanligt att man studerar vilka långsiktiga effekter som olika insatser har på exempelvis funktionsförmåga, urininkontinens eller analinkontinens hos mamman, eller om barnets utveckling på längre sikt.

Varför blir det så många kunskapsluckor?

Det kan finnas många anledningar varför det finns kunskapsluckor men vi skulle framförallt lyfta dessa vanligt förekommande:

• Studierna har för få deltagare
• Studierna är metodologiska brister (vi kan inte lita på resultatet)
• Studierna är otillräckligt beskriva (så vi vet inte om vi kan lita på resultatet)
• Olika studierna ger helt olika resultat
• Det saknas helt studier för den insatsen eller på de utfallen som vi tycker är viktiga

Vad är då viktigt att forska på?

Det är självklart en svår fråga. Men man kan alltid fundera på vilken nytta en behandlingsstudie får för de som i slutändan påverkas av resultatet. I detta ingår att fundera på om studien mäter vad som är viktigt för patienter och personal att få kunskap om. Om uppföljningen som görs i studien är tillräckligt lång, och om studien är tillräckligt stor för att man faktiskt ska kunna få några tillförlitliga resultat. Innan en studie startar behöver man också undersöka om den faktiskt behöver utföras eller om svaret redan är känt genom tidigare studier.

Detta kan man få information om i systematiska översikter som redan gjorts, eller genom att göra en själv. Viktiga utfall kan man få information om genom att undersöka om det gjorts studier där man frågat till exempel patienter vilka utfall som de anser viktiga. SBU har gjort just det i ett projekt om förlossningsdepression. Man kan också ta reda på vilka forskningsfrågor patienter och personal anser särskilt angelägna. Inom förlossningsvården har SBU gjort det för området prevention, diagnostik och behandling av olika typer av förlossningsskador som en kvinna kan få efter vaginal förlossning. 

Forskning, och initiativ som främjar forskning, behövs

Vi vet utifrån våra rapporter att det finns många kunskapsluckor inom området kvinnohälsa. Det är därför jättekul att se initiativ, som denna forskningskalender, som lyfter den forskning som görs men också sprider hur viktig forskningen är. Det har skett en hel del forskning inom förlossningsvården de senaste åren. Det är en process som tar tid men förhoppningsvis så kan de nya studierna fylla några av de (just nu) 269 kunskapsluckor som vi har i databasen inom kategorin kvinnohälsa och graviditet.

Christel och Marie

Lästips

• SBU: Tema – kvinnohälsa (här finns alla våra pågående och publicerade rapporter samlade)
• Bättre behandling. Populärvetenskaplig bok i pdf format som bland annat tar upp varför forskning är så viktigt, om forskningsmetodik och hur man kritiskt kan tänka kring forskningsresultat.
• För att snabbt få tillgång till kommande publikationer kan anmäla dig till vårt nyhetsbrev eller varför inte passa på och prenumerera på vår gratistidning vetenskap och praxis.

Övrigt