Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Påverkan på bäckenbotten efter akut snitt

Påverkan på bäckenbotten efter akut snitt

Påverkan på bäckenbotten efter akut snitt

Kan man få påverkan på bäckenbotten efter ett akut snitt efter väldigt lång tid med värkar och förlossningsarbete?

Läsarfråga

Det korta svaret är ja. Det utvecklade svaret är: Om du inte krystat ut barnet genom bäckenbotten kan du i de allra flesta fall inte ha fått muskelskador där. Jag har hört om enstaka fall där det akuta snittet kom så pass sent att den födande hunnit få levatorskada, men det är mig veterligen ovanligt. Men vanligare är att bäckenbotten blir negativt påverkad av graviditeten som sådan. En lång förlossning där bebisen legat länge och tryckt mot bäckenet kan ge upphov till uttänjningar och nervpåverkan. Dessa kan te sig snarlika som muskelskador. Men för att få en regelrätt muskelskada måste den utsättas för en viss grad av utsträckning. Du blir besparad det om barnet faktiskt inte passerar ut den vaginala vägen.

Bäckenbottenpåverkan från graviditet

Vi har inte riktigt all kunskap än så att vi kan sortera ut vilka symtom och bäckenbottenproblem som kommer från graviditeten själv och vilka som uppstår vid själva födseln. Omkring en tredjedel av alla förstagångsgravida har urinläckage vid ansträngning. Vaginalt förlösta har ofta något mer urinläckage jämfört med snittförlösta åren efter barnafödandet. 30 år efter förlossningen är skillnaden mellan förlossningssätten ofta utjämnad. Individer som bara fött via snitt har lägre risk att drabbas av anal inkontinens. Men inte heller de blir helt immuna mot denna typ av bäckenbottendysfunktion. Framfall är mer vanligt hos individer som fött vaginalt än med kejsarsnitt, men risken ökar också vid graviditeter enbart.

Bäckenbotten vid långdraget värkarbete utan krystning

Individer som föder via kejsarsnitt efter ett längre förlossningsarbete har en minskat levatormuskelstyrka jämfört med de som föder med planerat snitt. Man har även sett att sfinktermusklernas arbetskapacitet kan störas av förlossning upp till 8 cm öppning. Även om det inte efterföljs av ett krystskede.

När det gäller risk för framfall är det avsaknaden av krystskede/utpassage av barnet som utgör en skillnad. Man har i studier inte sett någon skillnad i förekomst av framfall mellan kvinnor som fött med planerade snitt och de som fött med snitt efter ett värkarbete och full öppningsgrad.

Nervskada som stör bäckenbottens arbetsförmåga

Man tror att själva trycket som bebisen orsakar inuti bäckenet kan ge upphov till tillklämda nerver och kortvariga nervskador vilket gör att bäckenbottens muskler fungerar sämre under en tid. Detta innebär att du som haft ett långvarigt värkarbete kan ha fått nervpåverkan/nervskador som sätter ner bäckenbottens funktion. Detta brukar dock vara övergående inom några veckor.

Stödjevävnadsuttöjning

Vid värkarbetet och bebisens nedträngning i bäckenet sker en omfattande uttöjning av vävnaderna. Kollagen och elastin är huvudbeståndsdelen i vaginas väggar och dessa är känsliga för mekanisk sträckning. Om stödjevävnaden töjs länge och mycket kan de ske en nedbrytning av kollagen. Ett långt förlossningsarbete kan orsaka en utsträckning som kroppen får reparera över längre tid. Förekomsten av buktande och svaga slidväggar kan alltså finnas efter långt gånget värkarbete, med eller utan en vaginal födsel.

Kan man få en muskelskada utan vaginal förlossning?

Jag hittar inga fall i vetenskaplig litteratur där man sett muskelskador i bäckenbotten där det saknas ett faktiskt trauma mot bäckenbotten. Traumat sker oftast vid en vaginal födsel. I en studie läser jag om en levatorskada som uppkommit hos en man. Traumat i det fallet var att mannen blev klämd mellan marken och hästen som föll på hans bäcken/ljumske.

Referenser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *