Dumheter inom kvinnohälsa

Jag

Dumheter inom kvinnohälsa. Jag fick en rolig men också allvarlig fråga angående påståenden kring kvinnohälsarelaterade ämnen som dyker upp i sociala medier. Vad kan man egentligen lita på? Hur avgör man om något är bra? Jag ska försöka sammanfatta några råd kring hur du kan tänka kritiskt.

Jag tog en grupp av fysioterapeuter inom kvinnors hälsa till hjälp, och här är vår gemensamma lista på vanligast förekommande fel-påståenden om vårt yrkesområde:

Ju mer vältränad du är, desto enklare förlossning du kommer ha

Det finns ingen som helst entydig vetenskaplig uppbackning för detta påstående. Enstaka studier som menar på att regelbunden träning kan förkorta förlossningen. Det finns kliniska tecken på att vältränade och tunna kvinnor i högre utsträckning får besvärliga förlossningsskador. Vi har också studier som menar på att träningsgrad inte spelar någon som helst roll för förlossningsutfallet, varken vad det gäller skador, komplikationer eller risk för akut kejsarsnitt.

Läs mer här: Kan träning minska risken för förlossningskomplikationer?

Att man har svårare förlossningar om man är vältränad

Det här påståendet kommer från ett missförstånd där man gör likamedtecken mellan att vara generellt vältränad och att ha en stark eller spänd bäckenbotten. Du kan vara generellt vältränad men ha en svag bäckenbotten. Man kan vara generellt vältränad och ha en stark och flexibel bäckenbotten. Du kan vara vältränad eller icke-vältränad och ha en överspänd bäckenbotten. Det sista kanske möjligen försvårar förlossningar, men det har inget med din generella träningsgrad att göra.

Läs mer: Hur viktig är bäckenbottenstyrkan för förlossningen? och Överspänd bäckenbotten och förlossningar

Det är farligt att träna om man har framfall

Det finns ingen entydig forskning om detta heller. Det finns ingen generellt vedertagen gräns i kilon eller kilometer, det finns inga förbjudna övningar heller. Kvinnor i befolkningen som lider av framfall har liknande ”livstidsnivåer av fysiskt ansträngande aktiviteter” som kvinnor utan framfall. Det enda vi verkar ha evidens för är att mycket hög fysisk ansträngning för bäckenbotten under tonåren (oftast gymnastik med mycket hopp) möjligen kan öka risken för framfall senare i livet. Alla vuxna kvinnor är rekommenderade att vara fysiskt aktiva och inte undvika träning för att minska risken för framfall eller förebygga symtomförvärrande. Tonår, tiden kort efter en förlossning och efter bäckenbottenkirurgi är troligen mer utsatta tidpunkter där man dock kan vara mer försiktig.

Läs mer här: Styrketräning som behandling för framfall

Det går att veta hur någon kniper genom att känna på magen

Nej, bara nej. Du vet inget om någons bäckenbottenfunktion om du känner på magen!

Läs mer här: Kan man se bäckenbottenasnpänning utifrån?

Alla kvinnor bör ”aktivera” innan en övning

Det här påståendet gör mig galen, och jag ser det så ofta. Instruktionen om att alla kvinnor ska ”aktivera” bäckenbotten och magmuskler aktivt innan de börjar en styrkeövning. Detta oavsett vilken övning det är, hur lång tid det gått sedan en eventuell förlossning och hur födseln gick till. Det är inte sant. Det normala för kroppen är att muskler spänns när de används, så även bäckenbotten och magen. Om du inte är riktigt nyförlöst bör du 1) lita på att kroppen spänner rätt muskler av sig självt 2) träna tyngre så att du slipper fundera på om du spänner rätt muskler.

Läs mer: Ska man knipa när man tränar?  och Spänna magen vid löpning?

Alla bör göra ”MammaMage-appen” efter förlossning

MammaMage-appen är inte ett måste, det är inte en nödvändig väg för att komma någonvart med din postpartumkropp och du är inte dålig om du inte tränar igenom den. Det finns många andra sätt att komma framåt, tid och vanlig, vettigt stegrad vanlig träning räcker långt.

Alla måste vänta X antal månader innan man börjar med en viss aktivitet

Det finns riktlinjer och det finns generaliserade råd och det är fantastisk att ha något att hålla sig till. Är du inte en yrkesperson själv inom området tycker jag att du ska hålla dig till vissa generella råd. Jag har spottat ur mig ett antal själv:

Tillbaka till träning efter förlossning

Börja springa efter graviditeten

Men om du ÄR en yrkesperson som ger träningsråd till andra bör du också vara kompetent nog att individanpassa. Här är alltså rådet för dig som ska göra en bedömning om någon annans professionalitet inom området: Personer som har tillräckliga kunskaper vet hur man individanpassar och på vilka grunder.  

Den här träningen passar alla

Enkla lösningar med träningsupplägg som passar alla oavsett besvär eller symtom får mig att bli skeptisk. Alltså om vi pratar helt frisk och generell befolkning kan vi såklart säga att alla mår bra av 150 minuter konditionsaktivitet i veckan och därutöver 2-3 tillfällen för styrketräning. Men ”det här passar alla med överspända bäckenbottnar”-koncept eller påståenden som  ”det här upplägget fungerar för alla nyblivna mammor” det är bara inte rimligt. Lovar det för mycket är det troligen humbug.

Det bästa sättet att knipträna är att knipa av strålen

Jag förstår inte att det här påståendet aldrig dör ut? Jag hörde av en kollega att det sades senast på en stor podd (av icke-bäckenbotten-professionella) Det är oerhört olämpligt att knipa av strålen och störa din normala kissning upprepade gånger. Däremot kan du någon enstaka gång då och då för att testa att du hittar rätt muskler eller hur kraftigt du kan nypa av strålen. Men som regelbunden knipträning: NEJ.

Sex blir bättre om du kniptränar

Det här är ett mycket förenklat påstående som enbart uttalas av någon som har en ganska begränsad kunskap om bäckenbotten. Det kan lika väl vara så att sex blir mer smärtsamt om du kniptränar för mycket. Det kan också vara så att det inte blir någon skillnad alls om du kniptränar, om du exempelvis har skadade muskler efter en förlossning. Om du bäckenbottentränat i 3-6 månader och du inte uppnått någon effekt på sexlivet så kommer effekten troligen inte heller.

Alla ska knipa livet ut

Det här påståendet läste jag att några sociala medie-gyn/obstetrikläkare uttalade bara härom månaden och mitt inre krullade sig. Samma sak här – bara någon som har begränsad insikt i hur bäckenbottenträning faktiskt fungerar slänger sig med det påståendet. Om du har full funktion i din bäckenbotten och inga tecken på svagheter i musklerna behöver du inte lägga tid på tråkig bäckenbottenträning just nu. Om det skulle ändras kan du ta upp bäckenbottenträningen när kroppen påkallar det. Du bör däremot vara generellt fysiskt aktiv livet ut.

Läs mer: Hur ska jag lägga upp min bäckenbottenträning

Rörelser och övningar som är dåliga för diastaser

Jag blev nyligen uppmärksammad på att även en aktör som är ansedd som seriös och duktig när det kommer till träning för kvinnor och nyblivna mammor spred en oändlig massa dynga om vad man ska och inte ska göra vid diastaser. Man tog ifrån tårna och skrev lista på saker som skulle undvikas vid diastas: Bära barnet långt ifrån dig, att luta sig mot något (?), att sitta med sätet under sig (??), att sitta och sträcka sig bakåt, att göra knäböj med överdriven svank, att resa sig med rak rygg, att lägga sig med rak rygg, att stå med framskjutna höfter, att stå framåtlutad och att stå med krokig rygg.

Alltså det här är så bisarrt att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Det finns ingen som helst vetenskapliga belägg för någon av dessa påståenden, överhuvudtaget. Det är bullshit från början till slut. Så är även påståenden om ”förbjudna övningar” så som plankor eller situps. Det som är utsträckt vid en diastas är en stödjevävnadsstruktur och den behöver belastas. Den tål belastning i alla möjliga vinklar, vridningar och rörelseriktningar. Om du däremot lyder alla de där konstiga tipsen kommer du tappa inte bara magmuskelstyrka, utan typ all annan muskelstyrka också. Så: Rör dig bara. Träna magen. Ta hjälp om du är orolig.

Läs mer: Träning vid magmuskeldelning och Säkra och osäkra övningar

Sammanfattningsvis!

Du kan syna bluffen om det du läser är onyanserat och svartvitt. Korta svar och enkla sanningar är ofta alltför förenklat. Jag skulle också säga: Var skeptisk över ”sanningar” som levereras med ett för krångligt medicinskt/anatomiskt språk. Två av de friskvårdsaktörer jag är allra mest skeptisk till inom kvinnohälsa-branschen (nej, jag kommer inte säga vilka) är otroligt duktiga på att leverera en ordsvada av komplicerat språk som är svårt att genomskåda för en icke insatt. Om någon kan sitt område ordentligt kan de förklara de enkelt. Jag skulle också vilja lägga ett varningens ord för ”specialister” som spänner över allt för många områden. Om någon kan ALLT inom kost/träning/förlossning/fysisk hälsa/psykisk hälsa/trauma osv bör du ta ett steg tillbaka och anlita någon annan, alternativt flera olika personer med olika kompetens.

Relaterad läsning: Börja på Mammaträning, Fysioterapeutens råd till mammaträningsinstruktörer

Stort tack till alla kollegor som hjälpte mig att spåna!

En referens:

PHYSICAL ACTIVITY AND THE PELVIC FLOOR. Det finns mängder av fler referenser i de länkade inläggen.

Comments (9)

TACK!! Så bra skrivet och bekräftar att jag gör och tänker rätt i mitt jobb när patienter ber om råd (är barnmorska inom mödravården). Lärt mig oerhört mycket av dig! (Och KI:s bäckenbottenkurs ).

Att knip-träna livet ut fick jag höra från min barnmorska på efterkontrollen. Då hade hon inte ens ”kollat mitt knip”. Känns ju lite märkligt nu när man läser ditt inlägg.

Intressant! Menar du alltså att man inte ens behöver ”underhållsträna” sin knipträning (om man har full funktion i bäckenbotten)? Alltså, enkel jämförelse med typ kondition är ju att den måste underhållas för att bibehållas, typ springer jag inte på ett år kan jag inte räkna med att flåset är på samma nivå som när jag slutade?
Jag upplever att jag inte behöver träna min bäckenbotten för jag har inga problem och enligt barnmorska ett bra knip, men har ändå alltid fått och sett rådet överallt att man bör knipträna ändå för att bibehålla en god funktion (inte träna som i ett program med stegrande övningar då utan mer underhållsknipa liksom). Glömmer liksom bort att knipträna för att jag inte känner behovet, men det kanske är okej att skippa det då?

Och fråga två, angående mammamage och liknande träning, om ens magmuskler går tillbaka av sig själv och knipet är bra, bör man ändå utföra sådan ”punktträning” som är till för att stärka just mage/bäckenbotten efter en graviditet eller är det ”onödigt” då? Kan man hellre lägga sin tid på träning som man tycker är rolig liksom? 🙂

Bäckenbotten, när den fungerar som de ska, anspänns adekvat när vi gör annat (lyfter, bär, promenerar, går eller står). För någon med hel bäckenbotten räcker det ofta som ”underhållsträning”. För någon med muskelskador/kronisk funktionsnedsättning i bäckenbotten kan det dock vara annorlunda. Bäckenbotten är också så OTROLIGT tråkig träning, jag anser att det är slöseri på människors tid att kräva att de ska bäckenbottenträna jämt. Bättre då att plocka upp träningen med god motivation 3-6 månader i stöten när kroppen påpekar att det finns behov.

Samma med mage – jag anser att man ska träna vanlig och rolig, men individuellt anpassad träning alltid. Individuellt anpassad i det avseendet att man ska göra saker som är på rimlig nivå liksom, man ska kunna utföra varje övning med rimlig teknik. Det finns inget vetenskapligt stöd för att vi kan träna vissa muskler isolerat eller att det finns någon vettig poäng med att träna ”motorisk kontroll” av muskler.

Tack för svar! 🙂

Jag fick höra av 3 (!!) bm innan jag födde att jag hade en kropp som var ”gjord för att föda barn” (180cm lång & ”lagom” smal). Blev så provocerad av detta i efterhand när förlossningen inte gick bra 🙁 fick också höra att det var en stor fördel om man var vältränad (vilket jag inte är) och skuldbelade mig för att jag inte var det.

Jag hade en jättebra BM på MVC och den enda som jag är lite skeptiskt till var liknande du fick höra.
Jag mådde bra, hade knappt någon bäckensmärta, hade bra värden och (det är här det kommer) jag gick bara upp 10 kg. Hon sa då att jag var som gjord för att vara gravid. Men vad spelar egentligen vikten för någon roll? Fast det är ju ännu värre att höra att man är som gjord för att föda barn, det kan väl ingen veta i förhand?

Vill ändå påtala igen att jag var så nöjd och glad att jag hade henne som barnmorska på MVC, det var bara den lilla grejen jag inte riktigt gillade att hon sa. Hade inte velat byta bort henne och skulle välja henne igen.

Intressantast det här med framfall och gymnastik. Tränade gymnastik som ung och alltid älskat allt med studs o hopp. Tyvärr flera med framfall i släkten o efter förlossning i 38 års ålder har jag nu främre o bakre vägg 2-3 cm utanför öppningen och livmodertappen vid öppningen och väntar på operation. Min dotter är nu 4 år och jag funderar på hur jag ska tänka för henne angående idrott. Och mer specifikt hur ska det gå med alla flickor som växer upp med studsmatta i trädgården. Finns det några undersökningar på hur detta påverkar bäckenbottenhälsan och kroppen i övrigt på sikt? Är det bara just i tonåren man ska vara försiktig och varför skulle det vara just då som det är kritiskt ?
Tack för din fantastiska blogg, den har hjälpt mig så mycket de här åren!

Hej, tror inte forskningen har hängt med i den allmänna-studsmatte-boomen, tyvärr. Om jag haft döttrar hade jag nog haft någon höftad gräns för daglig hoppning. Nu har jag bara söner och ingen tillgång till studsmatta, så jag har aldrig riktigt funderat över det. Jag tror att det är i tonåren när bäckenet börjar breddas och hormonerna börjat sin cirkus som den största riskökningen är.

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.