Skador på urinrörssfinktern

Skador på urinrörssfinktern

Urinrörssfinktern är en doldis. Vi pratar mycket mer om analsfinktrar i förlossningsskade-sammanhang, men det finns alltså sfinktermuskler till urinröret också. Den fungerar dock lite annorlunda än de anala sfinktermusklerna.

Urinrörets sfinktar spelar en viktig roll när det gäller att släppa ut urin i blåsan. Urinrörssfinktern har som uppgift att kontrollera frisläppningen av urin från blåsan till urinröret genom att slappna av (kiss kommer igenom) och stänga till (ingen passage ska ske).

Den normala funktionen

När du ska kissa kommer urinrörssfinktrarna slappna av och blåsan dra ihop sig. Då pressas kisset ut och passerar genom urinröret. När du kissat klart kommer sfinktrarna stängas. Det finns både inre och yttre urinrörssfinktrar även i blåsan. Blåsans väggar består av muskelvävnad som kallas ”detrusormuskeln”. I övergången mellan detrusormuskeln och blåshalsen finns ett område med glatt muskulatur som utgör den inre urinrörsfinktern. Urinröret består av både glatt och tvärstrimmig muskelvävnad och den tvärstrimmiga muskelvävnaden bildar den yttre sfinktern. Även omkringliggande bäckenbottenmuskulatur är viktig för att upprätthålla urinkontinensen.

Vid nerv- eller muskelskador

När nerver eller muskler kring urinblåsan och urinröret skadas kan symtom uppstå – urinläckage, urinretention eller överflödesinkontinens. Urinläckage sker när musklerna inte lyckas att hålla urinröret stängt och stabilt. Urinretention är när blåsan misslyckas med att tömmas och överflödesinkontinens är när blåsan blir så pass full att det helt enkelt läcker ut pga överfyllnad.

Hur uppstår skador?

Skador på urinrörssfinktrarna kan uppstå när bäckenbotten, blåsan, urinröret eller deras försörjande nerver påverkas. Det kan ske vid en vaginal förlossning, vid kirurgi, vid strålbehandling eller vid ryggmärgsskador. Viss påverkan är kortvarig och viss påverkan blir permanent. Efter förlossningar är det vanligast att besvären är övergående i takt med att nerverna läker, efter de tryck- och dragskador som uppstått under förlossningen.

Lågt viloryck i uretra

Detta kallas ”intrinsic sphincter deficiency” på engelska och förkortas ibland ISD och används i även i svenska sammanhang. Detta kan ge upphov till urinläckage även vid lätt ansträngning, exempelvis när du reser dig upp från sittande. Denna försämring av slutningsmekanismen i urinröret kan uppstår vid nervskador (neurologiska sjukdomar, diskbråck med mera), efter strålning eller vid nervskador efter förlossning. Efter förlossning brukar symtomen vara övergående. Detta behöver inte vara förknippat med just muskelskador, resten av det anatomiska stödet för urinröret kan vara intakt. Individer med svår ISD kan ha ett urinrör som står liksom öppet för jämnan, och så fort trycket i buken övergår det låga trycket i urinröret kan urinläckage ske. Östrogenbrist är en bidragande faktor till ISD eftersom vävnaderna i både vagina och urinrör förtunnas vid östrogenbrist. En del får därför symtomlindring av att sluta amma.

Behandling

Det är inte helt lätt att åtgärda ISD, men det finns samtidiga muskel- och stödjevävnadsnedsättningar kan en del bli hjälpta av inkontinensoperationer så som TVT. Man kan också i vissa fall testa injektioner med bulkamid. Det finns annars ingen standardiserad behandling, utan man får testa sig fram till vad som fungerar bäst. I vissa fall kan man testa elektrostimulering (via en TENS-liknande dosa). Via en vaginal elektrod kan man försöka få signaler att aktivera sfinktermekanismen. Kateterbehandling kan användas vid tömningssvårigheter.

Skador på urinrörssfinktern

Dela gärna med dig av egna erfarenheter i kommentarsfältet.

Referens

Long-Term Effects of Simulated Childbirth Injury on Function and Innervation of the Urethra

Relaterad läsning

Svårt att kissa efter förlossning

Inkontinens