Skador på urinrörssfinktern
Urinrörssfinktern är en doldis. Vi pratar mycket mer om analsfinktrar i förlossningsskade-sammanhang, men det finns alltså sfinktermuskler till urinröret också. Den fungerar dock lite annorlunda än de anala sfinktermusklerna.
Urinrörets sfinktar spelar en viktig roll när det gäller att släppa ut urin i blåsan. Urinrörssfinktern har som uppgift att kontrollera frisläppningen av urin från blåsan till urinröret genom att slappna av (kiss kommer igenom) och stänga till (ingen passage ska ske).
Den normala funktionen
När du ska kissa kommer urinrörssfinktrarna slappna av och blåsan dra ihop sig. Då pressas kisset ut och passerar genom urinröret. När du kissat klart kommer sfinktrarna stängas. Det finns både inre och yttre urinrörssfinktrar även i blåsan. Blåsans väggar består av muskelvävnad som kallas ”detrusormuskeln”. I övergången mellan detrusormuskeln och blåshalsen finns ett område med glatt muskulatur som utgör den inre urinrörsfinktern. Urinröret består av både glatt och tvärstrimmig muskelvävnad och den tvärstrimmiga muskelvävnaden bildar den yttre sfinktern. Även omkringliggande bäckenbottenmuskulatur är viktig för att upprätthålla urinkontinensen.
Vid nerv- eller muskelskador
När nerver eller muskler kring urinblåsan och urinröret skadas kan symtom uppstå – urinläckage, urinretention eller överflödesinkontinens. Urinläckage sker när musklerna inte lyckas att hålla urinröret stängt och stabilt. Urinretention är när blåsan misslyckas med att tömmas och överflödesinkontinens är när blåsan blir så pass full att det helt enkelt läcker ut pga överfyllnad.
Hur uppstår skador?
Skador på urinrörssfinktrarna kan uppstå när bäckenbotten, blåsan, urinröret eller deras försörjande nerver påverkas. Det kan ske vid en vaginal förlossning, vid kirurgi, vid strålbehandling eller vid ryggmärgsskador. Viss påverkan är kortvarig och viss påverkan blir permanent. Efter förlossningar är det vanligast att besvären är övergående i takt med att nerverna läker, efter de tryck- och dragskador som uppstått under förlossningen.
Lågt viloryck i uretra
Detta kallas ”intrinsic sphincter deficiency” på engelska och förkortas ibland ISD och används i även i svenska sammanhang. Detta kan ge upphov till urinläckage även vid lätt ansträngning, exempelvis när du reser dig upp från sittande. Denna försämring av slutningsmekanismen i urinröret kan uppstår vid nervskador (neurologiska sjukdomar, diskbråck med mera), efter strålning eller vid nervskador efter förlossning. Efter förlossning brukar symtomen vara övergående. Detta behöver inte vara förknippat med just muskelskador, resten av det anatomiska stödet för urinröret kan vara intakt. Individer med svår ISD kan ha ett urinrör som står liksom öppet för jämnan, och så fort trycket i buken övergår det låga trycket i urinröret kan urinläckage ske. Östrogenbrist är en bidragande faktor till ISD eftersom vävnaderna i både vagina och urinrör förtunnas vid östrogenbrist. En del får därför symtomlindring av att sluta amma.
Behandling
Det är inte helt lätt att åtgärda ISD, men det finns samtidiga muskel- och stödjevävnadsnedsättningar kan en del bli hjälpta av inkontinensoperationer så som TVT. Man kan också i vissa fall testa injektioner med bulkamid. Det finns annars ingen standardiserad behandling, utan man får testa sig fram till vad som fungerar bäst. I vissa fall kan man testa elektrostimulering (via en TENS-liknande dosa). Via en vaginal elektrod kan man försöka få signaler att aktivera sfinktermekanismen. Kateterbehandling kan användas vid tömningssvårigheter.
Skador på urinrörssfinktern
Dela gärna med dig av egna erfarenheter i kommentarsfältet.
Referens
Long-Term Effects of Simulated Childbirth Injury on Function and Innervation of the Urethra
Japp, har haft problem med detta eller att en muskel är av och ej kan knipa emot och hålla urin inne. Tack för att du tar fram detta!
Hur vet man om man fått en nervskada? Är det något man kan se?
Något är helt klart på tok med min blåsa då jag är kissnödig nästan hela tiden. Framförallt när jag går, så fort blåsan rör sig får jag kissnödighetskänsla. Min uroterapeut förstår inte mina symtom alls och jag börjar bli smått desperat 🙁 Födde tredje barnet för 9 mån sen. Inga överspända muskler, bara en superirriterad blåsa och buktande väggar.
Hej!
Jag har exakt samma problem. Födde mitt andra barn för 6 månader sen och känner mig kissnödig nästan hela tiden, framförallt när jag rör mig. Har också buktande väggar och trängningarna är det som är absolut jobbigast. Har gått hos fysio men upplever inte någon förbättring än. Min förhoppning nu är att det ska bli bättre efter avslutad amning. Någon som vet vad det kan bero på eller vad man kan göra åt det?
Hej,
Trängningar och ständig kissnödighet är verkligen tufft att leva med. De symtom du beskriver, en känsla av konstant behov att kissa i kombination med buktande slidväggar hänger ofta ihop med att blåsan får ett lite sämre stöd när bäckenbotten och främre slidväggen är påverkade. Det kan göra att blåsan reagerar starkare på rörelse och tryck, vilket leder till de där ständiga signalerna om att det är dags att kissa, trots att den inte är full.
Hos vissa hjälper det att avsluta amningen, eftersom slemhinnor och vävnader återhämtar och blir mer stabila då. Men det är är också tiden till återhämtning som är viktig, det tar ofta 12-18 månader för slidväggarna att återhämta sig.
Mitt råd är att du fortsätter följa upp med fysioterapeut, men också ber att få en gynekologisk bedömning om du inte redan fått det. Ibland finns det mer att utreda och ibland kan pessar, lokal östrogenbehandling eller annan stödjande behandling vara hjälpsam – beroende på vad man ser vid undersökning
Och om ni inte redan uteslutit överaktiv blåsa kan det förstås vara den viktigaste saken att behandla. .
Önskar dig verkligen att det vänder snart!
Hej,
Stort tack för ditt svar!
Jag ska absolut be om att få en gynekologisk bedömning. Jag har förutom hos fysioterapeut endast varit på efterkontrollen hos BM och hos uroterapeut och kontrollerat att jag tömmer blåsan ordentligt (vilket jag gjorde då). Det jag fått till mig är att ge det ett år och se om det blir bättre och annars söka för det igen.
Men som du skriver finns det kanske behandling som kan hjälpa under tiden.
Sen hoppas jag att tiden gör sitt också. Om man bara visste att det skulle gå över en dag så hade det varit lättare att stå ut med symptomen också.
Tack för ditt viktiga arbete!!
Jag har en fråga gällande detta? Jag gjorde en behandling på min livmoderhals/tapp förra veckan. Där läkaren brände på tappen med något redskap. Efter denna behandlingen började jag helt plötsligt läcka urin. Kontaktade kliniken som svarade att den behandlingen inte kan orsaka urinläckage, men man kan ha sårvätska och en skorpa som lossnar efter 7-14 dagar. Men jag har aldrig tidigare läckt urin. Känner mig även kissnödig hela tiden och känns inte som att jag tömmer blåsan helt när jag kissar. De bad mig avvakta och höra av mig om besvären inte avtar. Vad kan detta vara som drabbat mig efter besöket hos gynekologen förra veckan!?
Hej!
Det låter verkligen jobbigt!
Det kan finnas flera orsaker till varför du upplever dessa symtom just nu. Stress och om upplevelsen i sig kändes som påfrestning, sådant kan ibland påverka blåsans funktion tillfälligt. Det är också möjligt att det finns en helt orelaterad orsak till urinläckaget som bara av en händelse råkade sammanfalla med ingreppet, exempelvis en urinvägsinfektion eller något annat.
Du gör bäst att slappna av och leva på som vanligt, och om besvären inte ger med dig så söker du vård igen.
Åh vad tacksam jag blev för att du svarade på min fråga.
Ja alltså jag börjar få panik på att något har gått galet vid besöket för jag har som sagt aldrig haft problem med detta tidigare. Men jag förstår att detta alltså kan vara något som går över?
Hur länge ska jag avvakta innan jag söker vård igen? Tack 🙂
Hej! Det beror lite på vilken slags vård du menar. Du kan alltid söka till vårdcentralen så att de kan kolla om du tömmer hela blåsan. Du kan också börja jobba själv med all form av egenvård som finns – slappna av i bäckenbotten, gå och kissa på regelbundna tider men inte för ofta (normalt är att kissa 4-8 gånger per dygn och ca 2,5 dl per gång), dricka max 1,5 liter vatten (man ska kissa 2 liter vatten, 5 dl får man i regel från kosten) och på så sätt optimera förutsättningarna. Om du märker att du inte tömmer blåsan eller att dina toalettvanor avviker mycket från det normala kan du söka vård igen om några veckor. Det är mest troligt att du blivit väldigt spänd i bäckenbotten eller att du triggat igång en överaktiv blåsa. Dessa saker kan man ofta bli av med på egen hand, när de kommit så plötsligt.
Ja okej så då kan man försöka med egenvård ett litet tag till innan man väljer att söka. Tack för så utförliga svar 🙂 då får jag försöka hålla ut och hoppas på att det kan vända för mig
Hej. Jag födde mitt andra barn för 17 dagar sedan och har sedan dess haft kateter. Det var en väldigt utdragen förlossning och jag hade 1.3 liter i blåsan efter som jag inte kunde tömma själv. Jag började med 3 dagar kateter sedan återbesök hos bb. Kunde inte kissa så fick ha katetern 1 vecka till och samma sak igen på återbesöket – kunde dock kissa lite grann i början men omöjligt att tömma blåsan i någon större mängd. Fick ha den en vecka till. Var tillbaka idag och samma sak igen. På fredag ska jag träffa en urolog och jag är livrädd att min blåsa fått bestående skador. Jag har så mycket ångest över detta och gråter hela tiden. Finns det chans att bli helt återställd? Tacksam för svar.
Hej!
Jag förstår verkligen att det är en otroligt jobbig situation. Det är inte konstigt alls att du känner ångest, den känsliga tiden efter en förlossning plus det du gick igenom gör att det ju dubbelt så svårt. Att ha svårt att kissa och behöva kateter under en längre tid är både fysiskt och psykiskt påfrestande.
Men jag vill skicka hopp och lugn. Det är ganska vanligt att blåsan reagerar så här efter en utdragen förlossning, särskilt om den blivit överfylld. Det handlar då ofta om en tillfällig störning i nervfunktionen, på grund av tryck eller tänjning, och det kan ta veckor eller i vissa fall månader innan allt fungerar normalt igen. Det viktiga just nu är att blåsan får vila och inte överfylls. Katetern skyddar dig från att det ska bli värre.
Att du ska träffa en urolog är jättebra. De har mer erfarenhet av just den här typen av problem. Ibland hjälper det att under en period själv tömma blåsan med kateter (RIK), vilket också brukar kunna hjälpa kroppen att hitta tillbaka till funktionen igen. För andra räcker det att man tar bort katetern, men att vara noga med att gå och kissa med regelbundna intervall. Jag har mött flera personer i liknande situation som till sist blivit helt återställda, även om vägen dit ibland är långsammare än man önskar.
Försök att vara varsam med dig själv just nu. Du gör redan allt du kan, och kroppen har varit med om mycket. Om du har möjlighet att få prata med någon om din oro, till exempel en kurator eller psykolog inom mödravården eller vårdcentralen, så tveka inte att be om hjälp med det också. Oro och ångest i den här situationen är inte ovanligt, men det finns stöd att få.
Jag håller tummarna för att du snart får se ljusning i detta!
Varm hälsning,
Mia