Fysioterapi och bröstcancer
Bröstcancer står för 25 % av världens alla fall av cancer och sker när celler i bröstet börjar växa utan kontroll. Behandlingen handlar ofta om operationer (där man i vissa fall kan behålla bröstvävnad och i vissa fall behöver ta bort allt), strålning, cellgifter och hormonbehandling. Efter behandling drabbas de flesta av något eller flera av följande symtom – muskelsvaghet och stelhet runt axelleden, yrsel, aptitlöshet, andfåddhet och nedstämdhet. Har man tagit bort lymfkörtlar är det vanligt med svullnadbesvär, så kallade lymfödem.
Fysioterapeutisk undersökning
Den fysioterapeutiska undersökningen bör omfatta funktion i axel och arm, smärta, trötthet och generell fysisk funktion. Vanliga besvär att hitta är:
- Nedsatt styrka i armarna
- Inskränkt axelrörlighet
- Stramhet i ärr
- Värk i arm/skuldra
- Lymfödem
- Neuropatisk smärta
- Mjukdelssmärtor
Fysioterapeutisk behandling
Behandlingen bör ofta vara kombinerad och rikta sig mot eventuell svullnad, smärta och nedsatt rörlighet. Stretching, lymfmassage, lätt styrke- och konditionsträning är några av de vanligast förekommande behandlingsinriktningarna. Muskelgrupper som bör innefattas i behandlingen är rotatorcuffen, serratus anterior, trapezius, rhomboider, biceps och bröstmuskler. Det är vanligt att man börjar med gummibandsövningar i 2-3 omgångar med 10-15 repetitioner av varje några gånger i veckan. Stretch- och ledrörlighetsövningar ska utföras i de rörelseriktningar stramhet och inskränkningar finns.
Axelproblem
Att få smärta och besvär i musklerna kring axelleden är vanligt i den generella befolkningen och något vanligare hos individer som haft bröstcancer. Lymfödem är en av orsakerna, men relativ inaktivitet eller förändrade rörelsemönster kan också bidra. Smärta, effekter av strålning, ärrbildning och en känsla av att behöva skydda sig genom hållningsförändringar kan orsaka förkortning i bröstmusklerna som kan resultera i ett förändrat förhållande mellan skulderblad och bröstvägg, och i axelleden. Dessa kan orsaka smärta och funktionsnedsättningar. Att behandla lymfödem är viktigt. De rena muskel- eller ledbesvären behandlas i princop på samma sätt som hos individer som inte haft cancer.
Fysisk träning som behandling
Det finns en god vetenskaplig grund till att förskriva och rekommendera generell fysisk träning för patienter som drabbats av bröstcancer, både under och efter behandling. Även under cellgiftbehandling finns skäl att hålla igång fysisk aktivitet, även om det kan vara tufft. Om individen är mycket trött eller lider av anemi finns skäl att vänta med träning. Huvudfokus i träningsprogrammet bör ligga på att öka pulsen och muskelfunktion med måttlig ansträngning.
Vad är måttlig ansträngning?
Ett sätt att uppskatta detta är via Borgskalan (RPE-skalan, Rating of Perceived Exertion). Det är en skattning av den egenupplevda fysiska ansträngningsgraden. Den skapades av svensken Gunnar Borg på 1960-talet för att användas i samband med fysiska tester och används fortfarande över hela världen. Uppskattningen är subjektiv och individuell men har också en tänkt koppling till din puls. Till exempel kan 13 på skalan motsvara ca 130 i puls.
7 – Extremt lätt
8 – Extremt lätt
9 – Mycket lätt
10 – Mycket lätt
11 – Lätt
12 – Lätt
13 – Ganska ansträngande
14 – Ganska ansträngande
15 – Ansträngande
16 – Ansträngande
17 – Mycket ansträngande
18 – Mycket ansträngande
19 – Extremt ansträngande
20 – Maximalt ansträngande
Om man ligger på 12-13 på Borgskalan innebär det att fysisk aktivitet utförs på en måttlig nivå.
Fysisk aktivitet och trötthet
Fatigue är ett begrepp som betyder trötthet. Ofta drabbas den som har cancer av en uttalad fatigue eller trötthet. I vissa fall förklaras tröttheten av nedstämdhet eller blodbrist, men i andra fall beror den just på cancern. Det finns mycket vetenskaplig evidens för att fysisk aktivitet, både pulshöjande och muskelstärkande, minskar cancerrelaterad fatigue.
Nervsmärta
Nervsmärta kan uppstå av att tumören trycker på nerver eller att själva behandlingen orsakar påverkan på nerver. Strålbehandling och viss läkemedelsbehandling kan också ge upphov till nervsmärta. En stor grupp av de som får långvarig smärta har sensitiserad smärta, detta kännetecknas av en generaliserad överkänslighet hos i smärtsystemet. Nervsmärta upplevs ofta stickande eller skärande och kan också komma med domningar, känselnedsättningar eller tvärt om ökad eller onormal känsel. Behandlingen av sådan långvarig smärta sker bäst genom insatser från flera olika professioner. Läkemedel, psykologstöd, patientutbildning och fysioterapi är ofta bra att kombinera.
Läs mer i broschyren “Må bättre vid bröstcancer” från Fysioterapeuterna.
