Användning av vaginal elektrisk stimulering

I detta andra inlägg i serien om vaginal elektrisk stimulering diksuterar vi när och hur det kan användas. I kommande inlägg avslutar vi med en genomgång av vad litteraturen säger.

Inom vilka områden kan man använda vaginal elektrisk stimulering?

  • Som en hjälp för svaga muskler, som en del av ett bäckenbottenträningsupplägg. (Då borde rimligen NMES vara lämpligare än TENS, rent teoretiskt).
  • Som en hjälp för dig att hålla igång musklerna medan bäckenbotten återhämtar sig efter en nervskada, som kan uppstå vid förlossning eller efter gynekologisk kirurgi. (Här behövs NMES? ).
  • Som en hjälp att skapa en förnimmelse i musklerna, och därmed hjälpa dig att identifiera var de sitter och hur du ska kunna knipa aktivt med dem. (Här verkar både TENS OCH NMES fungera, om det handlar om att ge en känsel-input allra mest).
  • TENS verkar kunna påverka överaktiv blåsa och trängningsinkontinens.
  • TENS kan ha en roll i smärtbehandling, även för smärta i bäckenbotten. Då bör det vara vaginal TENS som inte ger muskelsammandragningar, utan mer högfrekvent TENS som bara ger surr/pirr.

När ska vaginal elektrisk stimulering inte användas?

  • När du har en kopparspiral ska du inte använda vaginal elektrisk stimulering. Vad gäller hormonspiral verkar det inte finnas riktigt tydliga råd, tyvärr.
  • Om du har pacemaker bör du inte använda elektrisk stimulering någonstans i kroppen.
  • Är du gravid bör du också undvika vaginal stimulering.
  • Har du sår eller hud- eller slemhinneirritation ska du behandla detta först. Samma sak gäller om du har infektioner.
  • Det kan finnas fler saker, det är viktigt att läsa stimulatorns instruktionsmanual innan användning!

Att välja program

Nu kan jag naturligtvis inte täcka alla program som alla stimulatorer möjligtvis kan tänkas ha. Jag kommer därför nämna några förslag.

Muskelträning – programmen kan vara för “ansträngningsinkontinens”. Du kan använda dessa program även om ditt största problem inte är inkontinens, utan svag bäckenbotten generellt. Hz brukar vara satt på 20-50 Hz.

Behandling för blåsan – Programmen kan nämnas som riktade mot ”trängningsinkontinens”, ”trängningar” eller ”urgency”. Här använder man lägre Hz (10-15) och tänker att stimuleringen ska lugna blåsa och/eller tarm.

Smärtbehandling – programmen för smärta kan variera, allt ifrån lågfrekvent (2-5 Hz) eller högfrekvent (i bäckenbotten verkar det höst gå upp emot 50 Hz). Generellt I kroppen anses högfrekvent TENS ofta vara att föredra vid smärtbehandling.

Ger vaginal stimulering en bäckenbottenkontraktion?

I en mycket liten studie som också är rätt gammal testade man stimulering på 10, 20 och 50 Hz på både friska fysioterapeuter och patienter med ansträngningsinkontinens. I denna studie kunde man se att bara en av studiedeltagarna (1 av totalt 9) fick en korrekt muskelkontraktion vid den elektriska stimuleringen. All stimulering orsakade dock obehag eller smärta hos alla testdeltagare. Den här studien kanske inte är så representativ, men jag tycker ändå att den speglar att vi inte ska ha en övertro på elektrisk stimulering.

Referenser

Läs inläggen i serien:

En serie om vaginal elektrisk stimulering – intro

Användning av elektrisk stimulering

Vad vet vi om elektrisk stimulering?

Leave a comment

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.