Behandling för framfall

Bäckenbottenträning

3 set med 12 repetitioner dagligen har inte visats sig ge någon signifikant förändring vad gäller anatomin (grad av framfall, rörlighet kring urinrör eller slidväggsbuktning) hos postgravida förstföderskor med framfall. Detta i jämförelse med att bara avvakta och invänta kroppsegen återhämtning.

Individanpassad bäckenbottenträning med fysiska besök hos fysioterapeut har dock i flera andra studier visat sig vara effektiva för att minska förekomsten av symtom av framfall. I någon ytterligare studie har man inte sett någon sådan effekt. Försöker jag se över helheten från många studier verkar ändå slutsatsen vara att bäckenbottenträning inte påverkar graden av framfall. Men att vägledd och individualiserad bäckenbottenträning kan minska symtomen av framfall.

Livsstilsförändringar

Att inte vara långvarigt eller återkommande förstoppad kan vara den viktigaste åtgärder för att minska symtomen vid framfall. Jag vet att många upplever det som oerhört tradigt att hålla på med läkemedel, bulkmedel eller trix med kosten för att få avföringen att bli lättbajsad. Men, det verkar vara värt det.

Att inte röka (att undvika hosta) och att behandla hosta är också viktigt för bäckenbotten.

Det verkar som att hög vikt påverkar förekomsten av framfall. Men tyvärr verkar det inte hjälpa jättemycket med viktnedgång för att sedan minska symtom eller anatomisk position av framfall. Det är därför inte ett råd som syftar till att skuldbelägga den som redan är överviktig, men eventuellt för att motivera den som inte är det:

Att inte bli överviktig kan vara hjälpsamt för att inte förvärra dina symtom över tid.

Att anpassa arbetet kan vara en del av livsstilsförändringen, men behöver inte vara det.

Träning som behandling

Jag ser träning som förstahandsbehandlingen vid framfall. Jag har skrivit mer om detta här.

Prolapsstöd

Jag har skrivit en del om prolapsstöd tidigare, bland annat här. Min erfarenhet är att prolapsstöd behandlas oerhört styvmoderligt av vården i Sverige och att många patienter

1) inte får testa och

2) inte får tillräckligt med stöd i utprovningsprocessen. Man behöver ofta testa flera olika sorter och storlekar innan man hittar rätt.

Från läkarhåll verkar skepticismen om prolapsringar handla om risken för erosioner och skavsår från ringen. Det verkar också användas mest när kirurgi är olämpligt, medan man inväntar kirurgi och hos äldre individer.

Det verkar finnas en högre risk för sår vid torra slemhinnor och högre vaginalt pH-värde, vilket jag förstått är möjligt att påverka med förebyggande behandling. De vanligast förekommande bieffekterna av prolapsstöd är ökade flytningar och ibland dålig lukt. I en studie där man följt upp individer med prolapsring var sjätte månad såg man ingen ökning av komplikationer eller sår, även vid användning under lång tid.

För individer med hög grad av ångest relaterad till sitt framfall verkar prolapsstöd vara en bra behandling även utifrån ångestnivån, man har i en studie sett en signifikant ångestreducering med prolapsstödsbehandling i tre månader. I den studien hade också 20 % av patienterna med prolaps någon grad av ångest relaterad till sitt framfall.

Prolapsstöd har i en systematisk översikt visats de positiva effekter vad gäller livskvalitet. I en ny studie har man också sett att hos personer med någorlunda god eller god muskelfunktion kan också behandling med prolapsring förbättra funktionen i puborektalis.

Framfall och livskvalitet

När man pratar om framfall och symtom pratar man ju ofta om de rent anatomiska och fysiologiska sakerna – kiss, bajs, sex, tolerans till belastning. Man verkar i ett flertal studier vara överens om att symtomgivande framfall påverkar individens livskvalitetet och att det ofta handlar om de fysiska symtomen.

Det blir dock lite mer komplicerat när man ser det i ett vidare, socialt och psykologiskt perspektiv. De känslomässiga reaktionerna, social isolering och upplevd nedsatt delaktighet påverkar också. Här blir det ju ibland en krock – man kan ha små symtom rent medicinskt, men stor känslomässig eller social påverkan. Ibland upplever jag att det är här fysioterapi kan hjälpa mest. Att ge strategier för att hantera både de känslomässiga och de fysiologiska effekterna av framfall. Jag menar inte alls att vi löser allt och inte heller att vi ger någon slags psykologisk behandling.

Lyckad framfallskirurgi verkar kunna ge goda effekter på livskvalitet, både funktionsmässigt orienterad sådan och vad gäller känslor, självbild och sexliv.

Summering och svar på frågorna

Frågorna i inläggsseriens start hittar du här.

Jag har inte hittat någon forskning som verkar tyda på att fysioterapi hjälper mot att faktiskt minska graden av framfall. Det kan däremot tiden göra, om det är första året efter förlossning. Däremot kan fysioterapi och bäckenbottenträning hjälpa med symtomlindring.

Buktande slidväggar är inte en regelrätt medicinsk diagnos och därför finns inte heller någon vettig statistik. Jag tänker att det handlar om framfall av bakre eller främre väggen grad 1 och grad 2 som kan omnämnas som slidväggsbuktningar och jag tror att oerhört många drabbas. Det finns mycket lite statistik på grad 1, eftersom det inte räknas som ”riktiga framfall”, men jag tror att det är många som drabbas redan under graviditet och oerhört många som har någon grad av detta efter en vaginal förlossning.

Jag har faktiskt inte sett någon vettig statistik på hur många buktande slidväggar som är återställda efter ett år. Min personliga gissning är ungefär 8 av 10 om vi pratar om förstföderskor och individer med i övrigt hela muskler. Pratar vi om individer med levatorskada tror jag det är färre, och samma om det gäller en omföderska.

Det verkar inte finns någon specifik risk eller nackdel att använda prolapsstöd efter graviditet, bara slemhinnorna mår okej och tas om hand om under tiden. Vi vet inte om det gör något “extra” med läkningen, men vissa tänker att väggarna kanske läker i bättre position med hjälp av prolapsring. Det verkar inte som att ringen kan hindra kroppen från att bli stark i sig själv.

Jag hoppas att dessa inlägg gett en viss vägledning!

Inläggen i serien har följande rubriker:

  1. Frågor och svar om framfall
  2. Bakgrundsinfo om framfall
  3. Återhämtning för framfall
  4. Behandling för framfall

Comments (7)

Tack för svar! Jag undrade om jag kunde använda min prolapsring efter förlossning ( är nu 6v efter 3e barnet).
Efter att använt den två dagar så upplever jag att jag kan röra mig mer utan att få symptom av tyngdkänsla. Min livmodertapp har dragit upp sig så jag knappt kan känna den med fingrarna. Jag har varit rädd för livmoderframfall så det hjälper så mycket för att kunna slappna av.
Dock märker jag av att det är tidigt efter fl fortfarande och att det inte känns som innan senaste förlossning. Det känns som att ringen klämmer åt tarmen så det är viktigt att vara utan den ibland med.
Ville mest bara ge lite hopp om det är någon som undrar över prolapsring efter förlossning. Jag kände innan jag provade ringen att kroppen mest blev sämre även fast jag ansträngt mig att vila -nu har jag däremot möjlighet att bygga upp mig också!

Hej! Svar på din tidigare fråga om prolapsring kort efter graviditet kommer som ett bloginlägg den 24 juli. =)

Jaha härligt, jag trodde faktiskt att det var detta som var svar 🙂
Utifrån dina andra inlägg så fick jag mod att prova prolapsringen och det verkade funka bra till viss del i mitt fall.
Ser framemot svar:)

Tack för allt du gör och all research!
Du ger oss hopp!

Hej! Hur vanligt är det att buktningar kommer långt efter förlossning? För mig började besvären (buktande bakre slidvägg) 11,5 månad efter fl, läser bara om att inom första året kan det återhämta sig. Men vad finns att göra för oss som har fått problem senare?
Tack för en bra blogg!

Vet inte exakt hur vanligt, men typ var femte kvinna kommer opereras för någon sorts av framfall. Det är vanligt överlag liksom.
Här är ett annat inlägg som handlar om vad man kan göra för att uppnå symtomlindring:
https://bakingbabies.se/2018/09/12/symtomlindring-for-framfall/

Jag fick problem 6mån efter fl (då ramlade min slidvägg utanför kroppen) sen fick jag nya symptom tills ca 11-12 mån efter fl. Min kropp blev stabil (nytt stabil-läge) ca 1,5 år efter fl. Idag har jag bara problem med tyngdkänslor så mycket av de symptom som kom försvann igen.
Ville bara inge hopp om att det kanske fortfarande finns “tid”.
Det jag tyckt hjälpt mig är att vila så pass mycket att det funnits utrymme att bygga upp kroppen.
Prolapsring har hjälpt mycket för att min kropp ska klara tyngre belastning (har hjälpt mig att komma framåt då kroppen känts svag)

Leave a comment

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.