Ett brev till mitt förstagångsgravida jag

Ett brev till mitt förstagångsgravida jag

Ett brev till mitt förstagångsgravida jag

På instagram fick jag frågan om jag kunde skriva ett inlägg om saker som jag önskade att jag visste i graviditetsvecka 16, när det för första gången begav sig. Om saker jag skulle ha tänkt på, eller saker jag skulle ha brytt mig mindre om.

Nu var det några veckor sedan jag fick frågan, så frågeställaren har nog hunnit passera vecka 18 i alla fall. Jag tänker alltså att detta får bli ett brev, som om jag riktar till mig själv som gravid eller alldeles nybliven mamma. Jag har ju personligen inte varit drabbad av allt som kan hända under en graviditet och kring förlossning. Vad gäller mer generell upplysning så försöker jag ju täcka som mycket jag kan generellt i bloggen. Men som jag ofta får påpeka – allt kommer inte in överallt. För att göra någon slags avgränsning blir detta alltså riktat till mig själv. Innan jag börjar vill jag därför tips om lite andra blogginlägg:

• Saker ingen berättar för dig som gravid
• Hyperemesis Gravidarum; allvarligt graviditetsillamående
• Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?
• Att komma över förlossningsrädsla
• En serie inlägg om förlossningsförberedelse
• Är amning en kvinnlig rättighet?

När jag läser tillbaks i mina skrivierer från första graviditeten är det detta jag hunnit igenom fram tills halvtid:

• Två mindre blödningar i början av graviditeten
• Inskrivning hos barnmorskan
• Besök hos läkaren på MVC och också gjort ett tidigt ultraljud
• Startat BakingBabies “Vi har startat en blogg som släkt och nära vänner kan läsa och ta del av vår vardag”… =)
• Berättat om graviditeten på jobbet
• Gått igenom 17 veckors gravt illamående
• Känt fladder i magen och små distinkta sparkar
• Gått på rutinultraljud
• Gått upp 4 kg

Ett brev till mitt förstagångsgravida jag

Grattis Mia!

Du är gravid och du är alldeles pirrigt förväntansfull, men drabbas då och då av oro inför det som ska komma.

Du känner dig orolig inför viktuppgången under graviditeten och om det kommer trigga igång något ohälsosamt ätbeteeende. Du kommer klara dig, men du kommer heller aldrig riktigt trivas med att se dig själv på bild som gravid. Vet du? Du ser fantastisk ut. Den där magen innehåller det du håller allra mest kärt.

Tröttheten

Tröttheten kommer som en käftsmäll och både Joseph och dina närmsta vänner kommer tycka att du blir nästan personlighetsförändrad. Tröttheten och initiativlösheten som kommer med att vara så trött kommer finnas under alla dina graviditeter och några månader efteråt. När de tre första månaderna efter förlossningen passerat kommer din energi och ditt driv tillbaks, och du kommer känna dig nästan pånyttfödd. Alltså, du behöver inte tro att en del av dig verkligen gått förlorad sedan du plussade på stickan. Det är förmodligen något som hormonerna gör med dig, och du kommer hitta tillbaks till det eget energetiska jag igen!

Illmåendet

Illamåendet kommer gå över. Du kräks över hela hallgolvet på väg till toaletten, du kräks på gatan utanför ICA. Du kräks i en påse hemma hos en patient och en gång står du och hulkgråter och sväljer ditt egna kräks i en rulltrappa vid Medborgarplatsen. Men rätt vad det är så börjar det lugna sig, och du glömmer att ta lergiganet. Och där efter kommer du så småningom kunna dricka kaffe igen. Och njuta av mat. Du lär dig av detta att det faktiskt finns gränser för vad du ska kräva av dig själv, och att må sådär och samtidigt jobba var nog ändå över någon slags gräns.

Förlossningen

Under hela graviditeten kommer du aldrig känna någon oro inför förlossningen, mer än det liksom “normala”. Du kommer vara förväntansfull och pirrig som inför en stor fysisk utmaning och vara trygg inför din kropps egen förmåga att föda barn. Och sedan kommer du gå igenom förlossningen och känna det som att du var världssämst på att föda barn. Vet du, det var inte ditt fel att det gick som det gick. Du kommer få en fjärde gradens sfinkterruptur, fast det vill du nog helst inte veta just nu. Du gjorde ett helsikes bra jobb. Du kommer fatta det själv med tiden, dels hur lite du själv kunde påverka utfallet och dels hur grym du var.

Kroppen

Kroppen kommer återhämta sig snabbt efter den där första graviditeten och du kommer känna dig hemma i kroppen ganska snabbt inpå förlossningen, om det inte vore för den där sfinkterrupturen. I början kände du dig ensam och ville inte prata om förlossningen på föräldragruppen, i och med att de flesta andra verkade så nöjda med sin. Du kommer ha ganska många månader av mardrömmar och traumatiserade tankar. Du behöver prata om det. Kanske inte med random mammor utan med professionellt folk. Det kommer räcka med ett par, tre samtal och sedan kan du börja lämna traumat bakom dig.

Kärleken

Du kommer älska Wollmar, som bebisen får heta. Men traumat efter förlossningen kommer påverka hur du blir som bebismamma, och du kommer inse när nästa bebis väl kommer att det går att känna på ett helt annat sätt. Ibland blir du ledsen över det, men det verkar inte vara någon stor skada skedd i alla fall.

Amning

Du tror inte att du vill amma alls. Du är beredd att testa men känner ingen övertygelse om att det är den enda vägen. Det här är ytterligare ett bevis på hur livet blir så annorlunda mot vad du tror. Du kommer ha ofantligt lätt för att amma, och ha så mycket mjölk att du gärna skulle vilja haft några extrabebisar att ge mjölk till bara för att lätta på trycket. Inför nästa gång kommer du vara förberedd, och du kommer donera bort åtskilliga liter mjölk i flera omgångar.

Du inser också i efterhand att du nog ändå hade behövt stanna upp och investerat lite i snygga gravid- och amningskläder. Du hade varit värd att få känna dig riktigt fin. Du behöver börja med gravidkläder ganska tidigt och du byter inte till vanliga kläder direkt efter att du fött. Skippa att ta med “vanliga kläder” i BB-väskan. Och gå i förväg igenom garderoben. Ha bara framme kläder som du kan känna dig fin i, även om brösten läcker och magen är som en stor, härlig bulldeg. Du kommer vara så känslig och ha så lätt till gråten och till en massa negativa tankar om dig själv, du behöver inte känna hånskrattet i garderoben från en massa små tighta kläder med plats för en A-kupa och ingen mage.

Upp igen

Du anser i efterdyningarna efter graviditet och förlossning att du ändå kom undan rätt lindrigt. Det hinner passera ett år och en månad, och sedan blir du faktiskt gravid igen.

Det du inte heller vet som gravid och nyförlöst, det är att den där tiden i livet kommer sätta om kursen för ditt liv på mer än sättet att ni nu bildat familj. Ditt yrkesutövande kommer helt och håller nischas kring det här med graviditeter och barnafödande. Och den där lilla bloggen för släkt och nära vänner, ja, den blev ju lite annorlunda med tiden…

Men igen, stort grattis!

Graviditet, förlossning och postpartumtid kommer definitivt inte bli som du tänkt dig. Men på det stora hela blir det väldigt bra i alla fall. Och den där sfinkterrupturen, vet du? Det var faktiskt inte jordens undergång för dig, även om du kommer tro det väldigt länge.