Vad händer med en trasig muskel?

”Jag och några vänner som alla delar med sig friskt av erfarenheter och förlossningsskador har diskuterat det här, men ingen av oss har fått svar av våra vårdgivare. Alla rekommenderas att föda färdigt sina barn innan operation av trasiga muskler i mellangården (vi har alla skador på Bulbo och transversus). Men vad händer med en trasig muskel som står trasig och oanvänd så länge? Kanske flera år? Som patient går tankarna snabbt till att det borde vara bättre att operera den så snabbt som möjligt för att hindra förtvining eller att det blir tokigt med återkoppling av nerver sen? Hur funkar det?”

Den här frågan är oerhört intressant, och ändå har jag ett ENORMT motstånd mot att ens börja ta tag i att försöka svara.

Varför då, kanske ni undrar?

Jo:

1. Det finns noll forskning vad gäller bäckenbotten och detta. Har inte hittat en enda studie. Hur jag än gör kommer mitt svar på sin höjd bli en kvalificerad gissning.
2. För att ens komma till att göra en kvalificerad gissning måste jag dyka ner i MASSOR av forskning inom idrottsmedicin. Att läsa forskning som är utanför min egen specialisering är något mer krävande än annan inläsning. Det är helt enkelt jobbigt!
3. Även om jag försöker få information om andra muskler i andra kroppsdelar, så finns det en massa specialfaktorer i bäckenbotten. Jag känner mig osäker på att jag kommer kunna ta hänsyn till och värdera alla dessa på ett rimligt sätt.

Så. När du nu läser det här inlägget ska du i första hand skriva en snäll kommentar i kommentarsfältet. Och sen ska du genomgående läsa hela inlägget med grundinställningen ”VI VET INTE”.

Muskler

De flesta tvärstrimmiga skelettmuskler (de muskler vi viljemässigt kan styra) ser ut så här. Ben- sena – muskel – sena – ben. De allra flesta av musklerna I bäckenbotten är tvärstrimmiga skelettmuskler, men se lite annorlunda ut. De har ben – sena – muskel – sena – perinealkropp. De muskler som frågeställaren nämner har alltså ett ursprung på bäckenet och har sitt fäste i mellangården.

Muskelskador

Muskler generellt kan skadas genom tryck/slagskador, sträckning eller bristning. De allra flesta muskelskador är tryckskador eller sträckningar. Så har vi goda skäl att tro att det är i bäckenbotten också. Bäckenbotten sträcks ut över 300 % vid en vaginal förlossning, och sker det ingen bristning så har det med allra största sannolikhet skett flera mindre tryckskador och sträckningar. De mindre muskelskadorna (både vid idrottsskador och förlossningar) ger upphov till skador på ett fåtal muskelfibrer, svullnad och obehag men muskelns funktion i sin helhet är intakt.

De mellansvåra muskelskadorna innebär större funktionsnedsättning och involverar fler muskelfibrer. Jag skulle gissa att  de flesta mindre förlossningsbristningar är sådana. Men det är viktigt att särskilja bristningsgrad (1-4) och muskelskadegrad. Exempelvis kan en grad 3-bristning innebära en allvarlig muskelbristning på mellangårdsmusklerna men en mellansvår muskelskada på externa sfinktern. En allvarlig muskelbristning inkluderar hela genomsnittet av muskeln och ger upphov till en funktionsförlust och mer intensiv smärta. Dessa större skador brukar (i idrottssammanhang) följas av en lång och intensiv rehabperiod (3-6 månader).

När man ska sy muskler

När det gäller idrottsskador är indikationen för kirurgi (och inte konservativ läkning) följande:

• Omfattande svullnad
• Skador på hela muskelns tvärsnitt
• Skador där mer än halva muskeln är trasig
• Om muskelns skadade ytor ligger mycket långt ifrån varandra

Är skadan mindre än så kan man tänka att det finns tillräckligt mycket ihophållande muskelfibrer för att skadan också ska kunna läka ihop av sig själv.

Läkningsfaser

Musklernas läkningsfaser har jag skrivit ganska mycket om, bland annat här:

Muskelskadans olika faser.

Här finns en vägledning till rehab under de olika faserna.

Vad händer med muskelskador som inte blir sydda?

Alltså vi vet ju inte, när det kommer till bäckenbotten. Rent kliniskt vet vi att det hör ihop med funktionsbortfall i de muskler som inte blir lagade. Men allt det här är ganska nya kunskaper ändå. Jag hittar en studie som publicerades 2006 med rubriken ”Second degree tears: to suture or not? A randomized controlled trial”. Alltså, för inte alltför länge sen kunde man alltså ställa sig frågan om det ens var nödvändigt att sy grad 2-bristningar. I den studien drog de dessutom slutsatsen att det inte spelade någon större roll…

Vad händer med en trasig muskel?

I axeln har vi ett gäng muskler som går av ibland. Om dessa muskler vet vi att om de får ”bara vara” så blir muskeln atrofierad och blir omvandlad till en slags fettväv. Man har i studier tagit biopsier (vävnadsprov) på dessa axelmuskler när man kirurgiskt lagat dem och sett att ju större skada, desto mer omvandlad blir den. Muskelatrofi innebär en gradvis krympning av muskelvävnaden till följd av inaktivitet eller sjukdom. När det gäller axelmusklerna har man kunnat se att kirurgisk lagning av musklerna delvis har kunnat stoppa atrofin och till viss del kunnat gå i regress. Det innebär alltså att axelmuskler till en viss del kan återfå funktion efter en lagning, även om det gått lång tid. När det gäller axelnmusklerna är rehabprocessen efter kirurgi väldigt viktig, eftersom man behöver belasta precis lagom för att stimulera läkning och tillväxt utan att överbelasta. Det finns dock studier som säger motsatsen, så även här vet vi väl inte helt hundra än. Djurstudier verkar mena på att efter 24 månader har muskelomvandlingen nått ett steady state.

Musklerna i bäckenbotten

Jag hittar en studie där man menar att atrofin i bäckenbotten inte är signifikant, men det gäller generellt efter vaginal förlossning och inte specifikt efter missade eller defektläkta muskelskador. Vad som skulle kunna göra att bäckenbottens muskler är mer unika än andra skelettmuskler är deras stödjande funktion, som i vissa fall är större än deras kontraktila funktion. Det vill säga att mycket av funktionen kan komma åter bara av att få anatomin återställd så att bäckenbottens supportfunktion blir bättre, även om musklerna inte nödvändigtvis är fullt funktionsdugliga muskler.

Det som också är annorlunda är bäckenbottens muskelfästesfunktion. När andra muskler fäster in mot ben, fäster bäckenbotten in i ett eget nav i perinealkroppen. Jag tänker mig att mycket av funktionsåterhämtningen sker genom att andra muskler får en förbättrad kontraktil förmåga, genom att deras stöd i perinealkroppen blir bättre, av att andra muskler blir lagade.

Vad jag tror

Jag skulle tro, att det optimala för missade eller defektläka muskler vore följande:

• Identifiera misstänkta skador tidigt, gärna av fysioterapeut.
• Påbörja rehab för att minimera muskelmasseförlust.
• Invänta 12 månaders kroppsegen återhämtning, i slutet av den perioden få diagnos fastställd av läkare.
• Få kirurgisk lagning av skadorna helst 13-14 månader efter förlossningen.
• Om det redan passerat 24+ månader verkar det inte spela så stor roll om man väntar flera år ytterligare, rent muskelfysiologiskt.
• Långvariga skador bör lagas innan klimakteriet, för att minimera krångel med läkning som kommer av låga östrogennivåer och sköra slemhinnor.

Men allt det här är min kvalificerade gissning.

Referens

• Fatty degeneration and atrophy of the rotator cuff muscles after arthroscopic repair: does it improve, halt or deteriorate?
• Electrophysiological Changes After Human Muscle Tear: A Potential Confounder
• Imaging of Muscle Injuries in Sports Medicine: Sports Imaging Series
• MR Imaging of Muscle Trauma: Anatomy, Biomechanics, Pathophysiology, and Imaging Appearance1
• Quadriceps Muscle Strain
• MUSCLE INJURY – PHYSIOPATHOLOGY, DIAGNOSIS, TREATMENT AND CLINICAL PRESENTATION
• Regeneration of injured skeletal muscle after the injury
• Rotator Cuff Muscle Degeneration and Tear Severity Related to Myogenic, Adipogenic, and Atrophy Genes in Human Muscle
• Is the Supraspinatus Muscle Atrophy Truly Irreversible after Surgical Repair of Rotator Cuff Tears?
• Will Preoperative Atrophy and Fatty Degeneration of the Shoulder Muscles Improve after Rotator Cuff Repair in Patients with Massive Rotator Cuff Tears?