Idga blir det svar på läsarfrågor om livmoderframfall
Vid uterus-framfall, går ligamenten av eller töjs de bara ut?
Visa kvinnor upplever att det smäckte till vid träning och efter det så har livmodern åkt ned.. (jag är en av dom, gjorde upphopp med knäböj). Men gynekologen trodde att det var en tidigare skadad muskel som kändes hos mig. Har inget konstaterat livmoderframfall, men den har halkat ner rejält jämfört med innan episoden med upphoppet.
Jag har också sökt på nätet om olika operationer, amputation av livmodertapp eller att fästa upp livmodern i sitt eget ligament, om risker och fördelar. När gör man vad och varför?
Om nu inte livmodern hänger mer än i ligament och inte i muskler – hur hänger sambandet ihop med ex levatormusklerna?
Läsarfråga

Hej!
Försökt hitta svar i tidigare trådar utan att helt lyckas. Hoppas få svar här.
Jag är i skrivande stund gravid i v. 18 och har sedan v. 5 haft kraftig Hyperemesis med frekventa kraftiga kräkningar. Har även en tidigare graviditet i bagaget med samma mående under hela graviditeten. För ungefär en vecka sedan kände jag plötsligt en kraftig tyngd i underlivet och kunde då både se och känna en utbuktning ur slidan (stor som en halv golfboll). Fick panik då vi trodde att det var ett missfall på gång och fick en tid för kontroll hos barnmorska dagen efter. Snabbt konstaterades livmoderframfall efter undersökning och informationen om att min bäckenbotten troligtvis tagit stryk av de långvariga kräkningarna. Därefter skickades jag hem utan vidare information och har sedan dess varit på gynakuten för kontroll i samband med kraftig tyngdkänsla. Även på gym konstaterades livmoderframfall, men jag fick egentligen inga bra svar på mina panikartade frågor. Har läst en massor och kan inte riktigt sortera i informationen. Det jag läst mig till är att det är mycket ovanligt med livmoderframfall redan under graviditeten och att när utbuktningen är så pass stor är det endast operation som kan få mig att leva ett drägligt liv igen. Nu ser jag framför mig att jag kommer få gå med blöja resten av livet, att jag aldrig kommer kunna träna, rida eller åka skidor igen. Är vanligtvis en väldigt aktiv person och har aldrig tidigare haft symtom på svaghet i bäckenbotten. Förstår att det är omöjligt att ge ett tydligt svar, men skulle verkligen vara tacksam för en synpunkt. Kommer jag någonsin kunna komma tillbaka till ett för mig normalt liv igen? Finns det någon som helst chans att framfallet går tillbaka efter graviditet och förlossning med bäckenbottenträning? Är det en trolig prognos att framfallet kommer att förvärras ju längre fram i graviditeten jag kommer och att det då skulle bli kollaps av båda urinblåsa och ändtarm? Tacksam för svar och resonemang. /En panikslagen Emilie
Hej Emelie! Uppstår ett framfall under graviditet är det möjligt att det försvinner efter graviditeten. Det är viktigt att du får råd från en läkare om du ska använda prolapsring och huruvida du ska föda vaginalt eller inte. Det kommer inte gå att veta om framfallet blir permanent förrän kanske 9-12 månader efter förlossningen. Bäckenbottenträning kan vara bra, men kommer inte vara alls det som är avgörande för om framfallet återhämtar sig eller inte. Det kan vara viktigt att du besparar vävnaderna från annan tung belastning: undvik att bli förstoppad, lyfta och bära väldigt tungt osv.
Träningskurserna som jag har (webbkurser) är anpassade för att vara snäll men ”vanlig” träning för den som har bland annat framfall. Nu är det ju långt kvar tills du föder, men det är ett tips för tiden efter födseln.
Lycka till!
Hej!
Tack för snabbt svar! Får helt olika bud från olika instanser; gynakuten säger en sak, barnmorskan en, vårdcentralen en osv. Åtminstone här i Göteborg så verkar vården väldigt uppdelad. En gynekolog kan titta på mig men en obstetriker ska bedöma själva förlossningen, helt omöjligt att få en samlad bedömning över vad som är medicinskt bäst för både mig och bebis. Känner mig så otrygg och utmattad över att själv rådda i all information samtidigt som jag är kraftlös mitt i en tuff graviditet.
Som exempel säger ena läkaren att jag måste ta det lugnt och inte belasta bäckenet alls, nästa läkare säger att jag måste röra mig för att undvika blodproppar och förebygga förstoppning. Kan jag promenera en halvtimme även om det ökar på tyngdkänsla och framfall? Känner inte livmodertappen på morgonen innan jag klivit ur sängen, men det räcker med den korta turen till toaletten för att livmoderhalsen ska titta ut flera centimeter utanför kroppen.
Det samma gäller kommande förlossning. En läkare säger att det ökar risken för permanent framfall med vaginal förlossning, en annan att det inte spelar någon roll. De flesta läkare jag träffat är specialister så väldigt svårt att veta vem som vet bäst. Och hur är det med prolapsring, är det bara symtomlindrande eller hjälper den också till för att minska risken för förvärrat framfall?
Så tacksam för svar!
E
Hej! Om du har så att livmodertappen hänger ut behöver du troligen en prolapsring. Det finns sätt att röra dig utan att belasta bäckenbotten så mycket, jag tycker att du ska besöka en fysioterapeut för att få råd och stöd. 30 minuters promenad kanske är långt, men kanske kan du dela upp i det i två promenader om 15 minuter?
Om du får motstridiga bud tycker jag att du ska förklara detta för läkarna du träffar, och be någon du får förtroende för om svar som du sedan väljer att gå på.
Hej Em,
Jag har EXAKT!!! Samma problem som dig, och blir bara runtskickad utan svar, jag är så ledsen nu och känner inte alla för detta längre. Jag är i v 17. Hur slutade detta för dig? Fick du hjälp av en prolapsring? Förlossningen? Även om det är ett tag sedan du fick barn så kanske ändå du har svar❤️ Med vänlig hälsning, Emilia