Frågor om krystvärkar
På inlägget om ”Fetal ejection reflex” fick jag några följdfrågor som jag inte kunde svara på. Här kommer alltså ett inlägg med resonemang utifrån dessa frågor.
”Finns det gedigen forskning kring uteblivna krystvärkar med och utan epidural? Jag har varit med om det många gånger med födande som har epidural men aldrig hos de som inte haft epidural, men förstår att mina upplevelser inte säger någonting om sanningen men därav blir jag nyfiken.”
Läsarfråga från barnmorska
”Spännande! Vet man något om omfattningen av bristningar vid krystning med muskelkraft jämfört med om barnet föds fram med hjälp av spontan krystning?”
Läsarfråga
Vad är vad?
Om du vill ha en grundläggande genomgång om olika sorters värkar så finns det här. Om du vill ha en genomgång av bäckenbottens roll i värkar och krystning så finns det här. Något jag inte riktigt fördjupat mig i tidigare något inlägg är skillnaden på spontana och forcerade krystningar.
Spontan krystning
Spontan krystning styrds av den födandes egen kroppsliga förnimmelse. Det är på ett sätt väldigt naturligt att låta kroppen styra. Men man har också sett att hela värken inte utnyttjas till krystande och att en del födande fördelar kraften delvis till att låta/ljuda istället för att låta all kraft gå ner mot bäckenbotten. Spontan krystning behöver också vägledas av barnmorska, framförallt om det går för fort. Detta för att kanske spara bäckenbotten från större bristningar.
Styrd men aktiv krystning
Vissa tänker att spontan krystning ska vara helt ostörd från personal, och då kan man istället välja att använda sig av aktiv men styrd krystning. Här uppmanas den födande att utnyttja hela värken, styra kraften ner mot bäckenbotten istället för att använda delar av trycket till att skapa ljud. Detta kan användas om den födande är värksvag eller om det finns bedövning som gör att krystkänslan är vag. Vid styrd krystning kan man också använda sig av andra knep, exempelvis handduks-dragkamp.
Forcerad krystning
Vid forcerad krystning är det ofta bråttom på något sätt. Den födande måste ofta vara i gynposition och barnmorskan får kanske vara med och styra ännu mer ”hands on”, exempelvis med levatorpress. Levatorpress innebär ett tryck mot musklerna inne i slidan för att försöka guida den födande till var kraften ska hamna vid krystning. Yttre tryck (tryck på magen) ska inte användas på grund av risk för stora bristningar och känsla av övergrepp för den födande, men förekommer ändå då och då.
Vetenskaplig översikt
Det finns en stor vetenskaplig översikt där man jämfört spontan jämfört med styrd/forcerad krystning med och utan epidural. Man hittade en del studier men många var av ganska dålig vetenskaplig kvalitet.
Spontan krystning jämfört med styrd/forcerad
Man har inte sett någon skillnad vad gäller krystfasens längd, risk för bristningar, klipp eller kejsarsnitt med de olika krystningssätten. Epiduraler verkade inte spela någon viktig eller stor roll för de olika krystsätten eller utfallen. Det finns ingen tydlig skillnad vad gäller risken för mellangårdsskador vid spontan eller aktiv/forcerad krystning. Observera alltså att det inte finns evidens för att spontan krystning minskar risken för förlossningsskador eller klipp. Man har heller inte sett några skillnader vad gäller risken för urininkontinens.
Vad är bäst?
Vi vet faktiskt inte. Den vetenskapligt grundade slutsatsen är att tills vi vet mer så ska födande rekommenderas att krysta på det sätt som de själva önskar.
Krystvärkar med epidural
Ena frågan löd ”finns det gedigen forskning kring uteblivna krystvärkar med och utan epidural?” och mitt svar blir nog nej, det finns det nog egentligen inte. Det verkar vara en vedertagen sanning bland många vårdgivare att epiduraler kan påverka krystimpulsen till det sämre. Men jag hittar nästan inga studier som beskriver detta, men det finns äldre studier som visar på att hela krystskedet kan bli längre. Men att detta beror på försämring av själva krystimpulsen vet vi nog inte än. Det kan ju lika gärna vara något som hör ihop med anledningen till att den födande behövde en epidural, som också bidrar till att krystskedet blir längre än annars. De generella faktorerna som är förknippade med en lång krystfas är att den födande är över 30 år, använder epiduralbedövning, har en felvänd bebis och att bebisen har en födelsevikt över 4 kg.
Det kan ju också vara tvärt om, att minskningen av smärta med en epidural blir till en fördel och underlättar krystningen. Dessa fall tänker jag att man inte lägger märke till på samma sätt, som vårdgivare.
Referenser
- Does epidural analgesia prolong labor and increase risk of cesarean delivery? A natural experiment
- Incidence of and risk factors for perineal trauma: a prospective observational study
- Medications for Pain Relief During Labor and Delivery
- Postpartum urinary incontinence and birth outcomes as a result of the pushing technique: a systematic review and meta-analysis
- Prolonged passive second stage of labor in nulliparous women—Prevalence and risk factors: A historical cohort study
- Pushing/bearing down methods for the second stage of labour.
Jag saknar ett krystsätt här som jag “lärde” mig på senaste förlossning. Att inte följa den krystimpulsen man får, men att andas genom (och slappna av bb). Livmodern krystar ju ändå. Det finns bm som säger att detta är bäst ur bristningssynpunkt. (Vilket stämmer överens med mina fl.) Finns det forskning på det?
Det är nog en slags variant av den spontana krystningen. Överlag vill man ju att krystning inte ska vara med yttre muskelkraft utan med just livmoderns eget arbete. Sen tror jag att många barnmorskor har en övertro på just det där alldeles ostörda framförandet (läs inlägget om fetal ejection reflex som detta inlägg och dessa följdfrågor föddes ur). Men nej, det finns alltså ingen forskning som stödjer det påståendet.