Spelar menscykeln någon roll för skaderisk?
Den här frågan är viktig och vi är verkligen på krypstadiet i kunnandet kring menscykeln, hormoner och skaderisk. Jag ska försöka redogöra kort för vad vi ungefärligt känner till.

Grunderna om menstruationscykeln
Vid mensen startar follikelfasen som karaktäriseras av låga nivåer av luteiniserande hormon (LH förkortat), follikelstimulerande hormon (FSH) och progesteron. Under fasen ökar sakta nivåerna av östrogen och luteiniserande hormon. Denna fas är ca 14 dagar lång och avslutas med ägglossning och en topp av östrogen och LH. Ibland pratar man specifik om den sena follikelfasen, denna börjar tre dagar före ägglossningen och sträcker sig genom ägglossningen. Östrogennivåerna byggs upp under follikelfasen och toppar under den sena follikelfasen vid mängder som är nästan 10 gånger högre än i början av cykeln. Efter ägglossningen kommer lutealfasen som i sin tur karaktäriseras av höga nivåer av östrogen och progesteron.
Vad säger forskningen?
Menstruationscykeln påverkar förekomsten av skador hos atleter. I studier har man sett att muskel- och senskador inträffar dubbelt så ofta under dagarna före ägglossning. Det verkar också som att det kanske finns en ökad skaderisk i samband med försenad mens.
Varför är det så här?
Teorierna kring varför det blir så går isär litegrann. Några menar att skaderisken ökar till följd av en minskad ligamentstyvhet som äventyrar ledstabiliteten. Några andra menar att stelhet i muskelsenor kan öka skaderisken. När östrogenkoncentrationen är som högst verkar vara en topp på skadefrekvensen, och det verkar dock inte riktigt höra ihop med styvhet eller stelhet i ligament eller senor. Det finns också många andra faktorer som kan spela roll, hur menscykeln och de olika hormonnivåerna påverkar sömn, trötthet, aptit och humör. Allt detta kan också påverka en idrottares prestationer, reflexer och motorisk kontroll.
Relaxin då?
Vi vet att hormonet relaxin spelar roll för ligamentär uppmjukning under graviditet. Relaxin har en liten upp- och nedgång även under menstruationscykeln och man ser en höjning av relaxin i samband med timingen för ökad skaderisk (det vill säga under ägglossning) och en relaxintopp vid dag 21-24. Det verkar finnas någon slags vetenskapligt samband mellan relaxinnivåer och höftskador i mjukdelar hos kvinnor och vad gäller knäskador så har man sett en skillnad på förekomst av skador och nivåer av relaxion hos kvinnor och män. Kvinnor har högre relaxinnivåer och större andel främre korsbandsskador. Vi har relaxinreceptorer i flera leder och i ligamentapparaten i och runt bäckenet och hypoteser utifrån ny forskning är att relaxinnivåerna också kan spela roll för skaderisk i bäcken, höftled och knäled.
Vi vet för lite
Ännu vet vi för lite om allt detta för att man ska basera träningsupplägg på antaganden om detta. Det här är intressant eftersom jag sett siffror på att nästan hälften av alla som deltog i OS senast var kvinnor. Det känns som rimliga och angelägna saker att få veta mer om. (Det var 48.8 % kvinnor på senaste OS för att vara mer exakt). Kortfattat skulle man kunna säga att på en motionärsnivå har man inte sett några större skillnader i prestation under menscykeln, men på elitidrottnivå kan det spela roll. Med detta sagt så skulle jag alla gånger stötta en patient som upplever skillnader vad gäller led- och bäckenstabilitet och styra sin träning efter hur det känns i menscykelns olika delar.
Referenser
- Do Relaxin Levels Impact Hip Injury Incidence in Women? A Scoping Review
- Injury Incidence Across the Menstrual Cycle in International Footballers
- Anterior cruciate ligament tear during the menstrual cycle in female recreational skiers