Copingstrategier för tyngdkänsla

 Copingstrategier för tyngdkänsla

Jag får ganska ofta frågor om tyngdkänsla och vad det är, och vad man ska göra åt det.

I ett inlägg har jag förklarat att tyngdkänsla kan vara helt olika saker hos olika personer.

Idag tänkte jag gå igenom några olika anledningar till upplevelse av och copingstrategier för tyngdkänsla.

Överspänd bäckenbotten

Ganska manga av de patienter jag träffar tror att de har tyngdkänsla, men det de egentligen lider av är en molande smärta från överspända muskler i bäckenbotten. De går omkring och kniper omedvetet hela dagarna, och musklerna orkar inte med det riktigt. Det är ganska likt som när någon går omkring med axlarna halvvägs upp till öronen. Tillslut får man ont i musklerna.

Att ha molvärk i bäckenbotten på grund av överspänning är inget man ska ta till copingstrategier för och sedan försöka jobba med acceptans till, utan överspänning är absolut möjligt att bli av med. Det kräver dock enträgenhet och engagemang. Bäckenbottens muskler är viljemässigt styrda muskler som ska kunna pendla mellan spänning och avslappning beroende på vad vi använder kroppen till. När bäckenbotten är överspänd är den liksom fast i ett spänt läge. Det du behöver göra är att hitta sätt för din hjärna att återta kontrollen över musklerna. För vissa fungerar avslappningsövningar, för andra fungerar djupandningsövningar. För en tredje blir stretchövningar med medveten uppmärksamhet på bäckenbotten bäst, medan andra svarar bäst på att knipa och sedan slappna av. Jag brukar beskriva det som ett “buffébord” av olika vägar att uppnå avslappningen, där olika tekniker landar bra eller mindre bra hos olika människor.

• Det finns gratisguider här på bakingbabies.se – fler av dem hittar du här.
• Det finns också en webbkurs (inte gratis) där jag duktat upp hela buffebordet med massvis av olika övningar. Den hittar du här.

Buktande slidväggar och framfall

När någon struktur i slidan är sänkt och buktande kan det kännas tyngande och som att du har en fyllnadskänsla inuti slidan.  En del uttrycker detta som en slags tyngdkänsla.

Har man ett konstaterat framfall som ger symptom som  påverkar livskvaliteten och funktionen är det ofta aktuellt med kirurgi. Har man utrett och konstaterat någon mindre grad av framfall och har symptom man kan leva vidare med ett tag, är det i vissa fall inte alls aktuellt med kirurgi.

Lev efter budgeten

En strategi för att hantera sitt framfall är att göra upp en slags ork-budget. Hur mycker fysisk aktivitet, fysiskt hushållsarbete och allmänna sysslor rymmer din dag? Hur mycket aktivitet blir tillsammans en summa som INTE triggar dina symtom till det värre? Ofta kan man må rätt väl om man ligger precis under den yttersta kanten av sin budget. Gå inte över vad du vävnaderna har tolerans för. Men bli heller inte för inaktiv. (De flesta kan sedan stegvis och sakta förskjuta den där yttre gränsen framåt, utåt).

Hur mår själen?

Det är naturligt att ha starka känslor efter att ha diagnostiserats med ett framfall. Många känner besvikelse över kroppen eller ångest över hur framtiden ska bli. Detta underlättas sällan av att många som jobbar inom vården verkar ha väldigt liten förståelse för just lidandet som kan följa med ett framfall eller slidväggsbuktning. När jag nu blandar in själen i upplevelsen av tyngdkänsla är det inte för att jag tror att den sitter i huvudet eller att du hittar på. Däremot så vet vi att oro och ångest tenderar att förstärka andra obehagliga symtom. Att ta hand om sina känslor i relation till framfall är viktigt, tycker jag. Du behöver undersöka, förstå och utmana dina rädslor. Jag brukar be mina patienter ”tänka den läskigaste tanken hela vägen till slutet”. Oftast möter man slutet på den läskigaste tanken och inser att den inte kan vara sann, eller att det finns lösningar även där.

Några av tankarna jag hört hos mina patienter är:

Om jag bara lever som vanligt så kommer mitt framfall bara fortsätta att bli allt värre.

Ditt vardagsliv har troligen väldigt lite med ditt framfall att göra. Jag förstår att det är i din vardag som du KÄNNER AV ditt framfall, men det betyder inte att din vardag orsakar eller förvärrar ditt framfall. Om du lever med stora aktivitetsbegränsningar kommer det snarare konservera dig i en svaghet och funktionsnedsättning. Kroppen behöver belastning för att må bra.

Jag är bara X år gammal, men när jag googlar framfall står det att det drabbar gamla. Betyder det här att jag är gammal och skör, och kommer allt annat i kroppen rasa nu också?

Det är en myt att framfall bara drabbar gamla personer. Många unga kvinnor drabbas av orsaker som inte alls går att relatera till just ålder. Just framfall berättar om att din bäckenbotten och dina bäckenorgan råkat ut för en sänkning. Det säger ingenting annat om någon annan del av din kropp.

Men tänk om det bara fortsätter att bli värre och värre?

Ja, tänk om? Om ditt framfall blir värre får du troligen så pass mycket symtom att det blir aktuellt med kirurgi. Det är inte det värsta som kan hända.

Från forskning vet vi att sannolikheten att opereras för framfall ökar med åldern, så det kan drabba oss alla. Men rädslan för att kanske behöva opereras för framfall kanske inte ska begränsa hela ditt liv här och nu?

Andra copingstrategier för framfall

Andra copingstrategier för framfall kan vara

• Bäckenbottenträning – inte för att det gör att framfallet försvinner, men det kan minska symtomen
• Träna dig generellt stark – packa in dig själv i muskler så behöver inte bäckenbotten ta all belastning vid buktryck. Behöver du vägledning finns exempelvis min webbkurs “Bli stark med svag bäckenbotten”
• Bajsa bra – undvik förstoppning och mycket krystande. Håll avföringen mjuk och lättbajsad med rätt kost om det går, och med läkemedel om det inte räcker med kosten. Tumtricket är också bra om det hjälper dig att inte krysta för mycket.
• Använd prolapsring – en prolapsring är lite som en sport-BH för slidans vävnader. Det kan möjliggöra mer besvärsfri fysisk aktivitet.

Trötthetsvärk i musklerna

Trötthetsvärk i bäckenbottens muskler kan vara relaterat till överspänning, men kan också vara bara just trötthetsvärk. Många har en liknande slags värk i ländryggen. Föreställ dig att du ska sitta och jobba intensivt framför en dator i fyra timmar i sträck. Du hamnar att sitta på en icke optimal stol och du sitter i princip framåtlutad och utan ryggstöd hela arbetstiden. När du är klar skriker ryggmusklerna av trötthet och smärta. Det blir lite bättre när du rör på dig, men i några dagar efteråt känner du dig öm och mör i ryggen. När du har vilat stelnar du till, och det känns bättre sen när du varit uppe och rört dig en stund.

Precis så här kan bäckenbotten reagera på det vi kallar “relativ överbelastning”.

Säg att dagens promenad blev 2 timmar lång istället för den vanliga 40-minutersrundan. Sen blev du tvungen att handla på vägen hem och senare blev det att du stod och stekte pannkakor i en timme. Tror du att bäckenbotten kan skrika av trötthet och smärta efter relativ överbelastning, så som andra muskler? Svar ja. Gränsen kan ofta förskjutas uppåt/framåt i takt med att kroppen vänjer sig vid ökad belastning, men det finns ju alltid möjligheter att skruva upp sin dag lite extra. För någon som den beskrivna dagen kanske hade varit helt smärtfri kanske gränsen snarare går vid fjällvandring med packning. Just grejen med “relativ överbelastning” är att överbelastningen är relativ till vad som är en överbelastning för just dig.

Copingstrategier för relativ överbelastning

Copingstrategier för relativ överbelastning handlar ofta om att inse var gränsen går, strax innan du passerat den. Förekom överbelastningen med en kvarts liggande vila här och där. Och när den väl råkar komma (vi alla hamnar där då och då) så kanske det bästa sättet att hantera det är att ge dig själv en vilodag och smärtlindrande tabletter. Det går över.

Stress

Precis som oro för vår bäckenbottenhälsa kan skruva upp volymen på obehag och upplevelsen av symtom kan stress göra det. Nu menar jag fortfarande inte att dina besvär sitter i huvudet. Men min erfarenhet är att det händer regelbundet att jag och en patient kommit långt rehabiliteringen och hon i stort har upplevt sig bli besvärsfri. Men sen kommit hon plötsligt tillbaks och upplever att allt har blivit sämre igen. Jag undersöker och hittar inget nytt. Vi pratar igenom symtomen och förstår inte riktigt vad som har hänt.  Vi samtalar och nystar vidare – och sen ligger förklaringen plötsligt där. Stress. Ofta har det hänt något på jobbet eller inom familjen som gör att patienten känner sig väldigt stressad.

Men hur påverkar stressen bäckenbotten?

Jo, då är vi där igen i balansen mellan spända och avslappnade muskler. Vi ska spänna bäckenbotten när vi ska hålla oss, när vi ska lyfta, nysa och skratta. Det ska ske automatiskt, och när vi är klara ska bäckenbotten slappna av igen. När vi går igenom stress i livet kan kroppen ha ett sådan påslag att muskler som normalt ska slappna av efter ansträngning inte riktigt hittar tillbaka till sitt viloläge. Du går omkring och omedvetet eldar för kråkorna vad gäller bäckenbottenanspänning. Kroppen upplever någon grad av “fara och färde” och musklerna svarar med att vara på sin vakt, alltid redo för flykt.

Copingstrategier för stress

Copingstrategier här kan ibland landa i att ta hand om bäckenbotten (som vid annan överspänning). Men ibland ber jag mina patienter att zooma ut och ta hand om det större problemet. Det hjälper inte att släcka branden i ett rum i huset om resten av huset också står i lågor. Resten av kroppen är bäckenbottens arbetsmiljö, ibland måste vi börja någon annan stans än just med bäckenbotten. Det har hänt att jag har fått vara med patienten att upptäcka att symtomen i bäckenbotten egentligen är brandvarnaren som ljuder för att hela kroppen är på väg in i en utmattning.

Copingstrategier för tyngdkänsla

Det här är förstås inte allt.

Dela gärna med dig av dina copingstrategier i kommentarsfältet!

Här finns också mina bäckenbottenträningsinstruktioner i ljudfiler.

Vidare läsning

Is a “dragging sensation” a symptom of female pelvic organ prolapse?