Ont i symfysen men jag är inte gravid

“Jag har ont i symfysen men jag är inte gravid!”

“Vad är det som gör så ont i bäckenet? Det känns som foglossning framtill, men det är 20 år sedan jag var gravid!“

Läsarfråga

“Jag hade inte ont i symfysen under graviditeten men fick det några månader efter förlossningen. Då hade jag i ganska snabb takt ökat min fysiska aktivitet och börjat spela lagsport. Är det ändå “foglossning” och vad kan jag göra åt det?“

Läsarfråga

All bäckensmärta kan inte förklaras av graviditet, utan man kan få ont där av andra anledningar. Här försöker jag kortfattat förklara dem.

Ostetis pubis

Ostetis pubis kännetecknas av smärta i bäcken- och ljumskregionen med en specific, lokal ömhet över leden. Uppkomsten är “multifaktoriell”. Det betyder att det här är ett tillstånd som kan uppkomma efter gynekologisk eller urologisk kirurgi, vid infektioner eller vid överbelastning hos idrottare. Det finns även hos personer med reumatiska sjukdomar. Överlappningen vid kvarvarande främre bäckensmärta efter graviditete är också stor. Idrottare som är involverade Sporter som kräver sparkar, snurrar, vridningar, riktningsändringar, sprint och snabb acceleration och inbromsning kan ge en ökad risk. Förekomsten bland idrottare är dock mellan 0,5-8%, så det är inte något supervanligt tillstånd ens där. Maratonlöpare och “sparksportare” står för flest fall. Reumatiska sjukdomar med koppling till ostetris pubis är ankyloserande spondylit och rheumatoid artrit.

Det finns några likartade begrepp om ibland används synonymt, men det finns vissa skillnader.

• Symfysit har man kallat det när smärtan är en komplikation till urologisk eller gynekologisk kirurgi eller efter förlossningar/förlossningsskador.
• Osteomyelit har man också kallat det om det finns en infektion i benväv och benmärg efter att bakterier från hud eller slemhinna kommer in till leden vid en operation eller skada. Då kommer smärtan också ofta samtidigt som feber och andra infektionstecken.

Gränsdragningen mellan dessa tre tillstånd är inte helt klar. Enligt de senaste studierna verkar man samla alla dessa begrepp under namnet “Ostetis pubis”

Vilka är symtomen?

Symtomen av ostetis pubis kommer i ett spektrum. Bäcken- eller ljumsksmärta är ett av de viktigaste symtomen. Smärtan är vanligtvis lokaliserad i underlivet, kring pubisbenet eller i ljumskarna. Smärtan kan vara molande, värkande eller bultande i karaktär och lättar ofta i vila. Smärttillståndet finns ofta kvar I 3-12 månader med en långsam men successiv förbättring. De flesta blir smärtfria i slutänden.

Vissa patienter kan också uppleva låggradig feber och sjukdomskänsla, hos dessa individer kan man ofta se infektionsvärden (CRP) i blodprov och man bör då undersöka detta vidare. Ostetis pubis kan ge synbara fynd på röntgen, MR eller ultraljudsundersöking.

Även om smärtan är centrerad kring främre bäckenfogen kan den kan också stråla ut mot ljumske, mage eller insida lår. Smärtan provoceras av att gå i trappa, springa, promenera, belasta mer på ena benet och av att ligga på sidan. Det kan komma klickande ljud vid vissa rörelser.

Om smärtan uppstår i samband med infektionstecken så som feber eller allmän sjukdomskänsla är det viktigt att vända sig till läkare.

Rehab för symfyssmärta

Behandlingen handlar ofta om en god balans mellan aktivitet och vila och fysioterapi ä ren viktig del av behandlingen. I början kan man behöva vara nästan sängliggande och sedan öka på sin aktivitet gradvis, med eller utan användning av gånghjälpmedel. Kompressionshorts eller bäckenbälten kan testas, men har ofta inte någon jättebra effect.

Det är viktigt att träna smärtfritt och men samtidigt inte för mesigt. En bra fysioterapeut hjälper dig att hitta ett upplägg som funkar och följer dig också med lämpliga förslag på stegring längre med vägen. Rehabövningarna inkluderar ofta alla muskler som är i området, både mage, höfter, lår och rumpa och rygg och omfattar både styrka, uthållighet, rörlighet och samspelet mellan muskler. Det kan ibland också bli aktuellt med annan manuell behandling.

För läkemedelsbehandling för du rådgöra med en läkare. Smärtlindring, anti-inflammatoriska läkemedel, kortison, anitbiotika eller andra läkemedel kan användas beroende på smärtans orsak.

Hur lång tid tar det att bli bra?

I 90-95 % av fallen försvinner smärtan med tid och behandling. Återhämtningsperiodens längd är dock oförutsägbar. I studier har man sett en genomsnittlig tid på 9,5 månader för män och 7 månader för kvinnor. Generellt verkar det ta mellan 3-12 månader.

Vad mer kan man testa?

Is, anti-inflammatoriska läkemedel och ibland injektioner in i leden är de vanligast förekommande behandlingarna. Injektioner bör vara ett sista alternativ om allt annat inte funkar. Det är inte säkert att dessa injektioner ens hjälper och de kan också orsaka en del tråkiga biverkningar om det upprepas för många gånger.

Var börjar jag?

Du börjar med att ta det lugnt och hitta ett sätt att lindra smärtan. Sedan bokar du tid hos en fysioterapeut! En terapeut som är inriktad på idrottsskador kan vara lika bra som en som är inriktad på kvinnors hälsa.

• Börja med isometriska övningar för insida lårmuskler och magmuskler, bäckenbottenträning och försiktig cykling.
• I nästa steg ökar du och inkluderar höftböjare, magmuskler och rumpmuskler i mer utmanande övningar, med kroppen som redskap och senare med bollar och gummiband som redskap.
• Senare kommer återgång till ”yvigare” övningar som sidosteg, utfallssteg, riktningsändningar.
• Allra sist i rehabprocessen kommer idrottsspecifik träning så som löpning eller sparkar. Det brukar ta minst 3-6 månader att komma så långt.

Koppling mellan ostetis pubis och FAI

FAI är en förkortning av “Femuroacetabulär impingement” och innebär ett inklämningstillstånd i höften. Detta känns framförallt när benet förs fram och roteras in. Symtomen blir en djup ljumsksmärta som vid undersökning kan särskiljas från höftartros. FAI kan ofta ses på (olika sorters) röntgen men anses vara en ovanlig orsak till höftsmärta. Senaste forskningen verkar mena på att det kan finnas kopplingar mellan FAI och symfyssmärta. Även om de är två separata saker så kan de förekomma hos samma individ samtidigt och därmed kan de trigga varandra. De kan också ha besläktade uppkomstmekanismer. Kanske har inskränkt rörlighet i höften en effekt som gör att det blir mer belastning på symfysen.

Oftare män?

I litteraturen står det ofta att symfyssmärta oftare drabbar män. Det här tror jag faktiskt inte riktigt på. Däremot tror jag att många kvinnor som haft samma slags smärta under graviditet inte söker hjälp för det, även om det kommer långt senare. Och jag tror också att många kvinnor som väl söker vård får alla möjliga slags (bort)förklaringar som också härrör till graviditet/gynekologi och därför inte får adekvat hjälp. Men vad vet jag?

Referenser:

• The challenges in diagnosis and management of osteitis pubis: An algorithm based on current evidence
• Treatment of osteitis pubis and osteomyelitis of the pubic symphysis in athletes: a systematic review.
• Management of osteitis pubis in athletes: rehabilitation and return to training – a review of the most recent literature
• Management of a nonathlete with a traumatic groin strain and osteitis pubis using manual therapy and therapeutic exercise: A case report.
• Nonoperative Management, Rehabilitation, and Functional and Clinical Progression of Osteitis Pubis/Pubic Bone Stress in Professional Soccer Players: A Case Series
• Treatment of osteitis pubis in non-athlete female patients.
• Radiographic evidence of femoroacetabular impingement in athletes with athletic pubalgia.

Relaterad läsning på Bakingbabies:

• Löpning med symfyssmärta
• Symfyssmärta och symfysruptur
• Smärta i ligament inguinale