Levatorskada och ny graviditet
Hur kommer en ny graviditet påverka min bäckenbotten?
Det här inlägget är en del av en serie där jag fokuserat lite extra på levatorskador. Viss information kan gälla för vem som helst som funderar på hur en ny graviditet och en till förlossning kommer påverka bäckenbotten.
Det här är inte ett inlägg som syftar till att ge dig svar på om du ska föda vaginalt eller önska föda med snitt. Det är en diskussion som du ska ta med en vårdgivare IRL.
Graviditeten påverkar bäckenbotten
När man undersöker påverkan på stabilitet och stödjefunktion för bäckenorganen från och med mitten av graviditeten så ser man att stödjefunktionen är sänkt redan under graviditeten. Efter 6 veckor och fram till 6 månader kan man se att bäckenbotten återgår till en mer lyft position och återfår sin stabilitet. Dessa förändringar finns oavsett om den gravida föder med snitt eller vaginalt. Men de som föder vaginalt får större förändringar, framförallt en större sänkning av bäckenbotten. De flesta får en återhämtad bäckenbotten efter 12 månader, men alla får en viss permanent nedsättning. Livmodertappen kan vara sänkt hos vaginalförlösta även efter 12 månader, jämfört med kejsarsnittsförlösta.
Förändringar oavsett förlossningssätt
Sex veckor efter födseln har upp emot 60 % av alla förstföderskor konstaterade framfall. De allra flesta har framfall av främre väggen. Något som kan kännas som framfall är det som på engelska kallas ”ballooning” och som vi kanske kan översätta med en känsla av sänkning och slidväggsbuktning. Detta drabbar en tredjedel av alla vaginalt förlösta kvinnor och är inte nödvändigtvis kopplat till levatorskada eller någon annan muskelskada.
Graviditet med befintliga symtom av framfall
Många kvinnor med tidigare buktande slidväggar eller framfall kan uppleva att symtomen ökar i tidig graviditet till följd av en hormonell uppmjukning. Från och med mitten av graviditeten kan framfallssymtom minska då livmodern då vuxit tillräckligt högt upp i magen för att helt enkelt dra upp och lyfta alla potentiellt framfallna strukturer. Detta betyder att vissa känner av en ökning av symtom i början av graviditeten, för att sedan få minskade besvär i takt med att fostret och livmodern växer.
Efter en till graviditet?
Om framfallstendenser kan ses redan i mitten av graviditeten hos förstföderskor, hur kommer då levatorskador in i bilden? Dessa har visats hör ihop med riskfaktorer för framfall på sikt. Men kanske har de faktiskt inte så stor inverkan på de mer akuta symtomen efter förlossning. En uttänjning och uttröttning av bäckenbotten och omkringliggande stödjevävnad sker under graviditeter, oavsett förlossningssätt.
Jag tänker mig att en kvinna med en tidigare konstaterad levatorskada kan vara förberedd på förvärrade symtom kort efter nästa graviditet. Men dessa symtom behöver inte nödvändigtvis betyda att en ytterligare graviditet ”pajat” något.
Spelar åldern in?
Moderns ålder vid första förlossningen kan vara en prediktor för en ökad risk för levatorskada. Detta kan förklaras med att med ökad ålder minskar elasticiteten i bäckenbotten. Därför kan risken för skada öka. Dock sker ju skadan oftast vid första förlossningen. Så att omföderskor av naturliga skäl blir äldre behöver inte öka risken för ytterligare skada.
Vad annars spelar roll?
Bebisens storlek och vikt kan spela roll ifall kvinna kommer drabbas av en levatorskada eller inte. Väldigt långa eller väldigt snabba krystfaser kan också spela in. Kvinnans vikt verkar inte vara en påverkande faktor.
Kommer en till förlossning ge en ytterligare skada?
Det är mycket låg risk att drabbas av en ny skada vid en andra förlossning, risken i en studie konstaterades till bara 0,9 % . Den enda kvinna i denna studie som faktiskt blev drabbad av en ny skada hade haft en krystfas på 5 minuter. Det här betyder att en kvinna som fött barn utan att få en levatorskada har en mycket liten risk att drabbas av en ytterligare skada vid en andra förlossning.
Hur mår man efter en till förlossning?
Många mår bättre efter den andra förlossningen eftersom man inte har fått samma muskeltrauma och har därmed mindre ont, mindre svullnad och mindre funktionsnedsättning. Däremot så kan tidigare bäckenbottenstatus spela roll för svikt och stöd. Om man har en sänkning av främre slidväggen redan under graviditeten verkar det vara kopplat med ökade symtom av framfall 6 veckor efter förlossningen.
Levatorskada och ny graviditet
Jag vet att ni är många med egna erfarenheter, dela gärna med er i kommentarsfältet om tankar kring ämnet levatorskada och ny graviditet.
Referenser:
- Can pelvic floor trauma be predicted antenatally?
- Change in pelvic organ support during pregnancy and the first year postpartum: a longitudinal study.
- Characterizing levator-ani muscle stiffness pre- and post-childbirth in European and Polynesian women in New Zealand: a pilot study.
- Differences in urinary incontinence symptoms and pelvic floor structure changes during pregnancy between nulliparous and multiparous women
- Does the type of pushing at delivery influence pelvic floor function at 2 months postpartum? A pragmatic randomized trial-The EOLE study
- Does vaginal delivery cause more damage to the pelvic floor than cesarean section as determined by 3D ultrasound evaluation? A systematic review.
- Evaluation of isolated urinary stress incontinence according to the type of levator ani muscle lesion using 3/4D transperineal ultrasound 36 months post-partum
- Factors that influence the development of avulsion of the levator ani muscle in eutocic deliveries: 3-4D transperineal ultrasound study.
- Longitudinal follow-up of levator ani muscle avulsion: does a second delivery affect it?
- Multicenter study of the evolution of different types of avulsion over the 12 months after delivery
- Risk factors for anatomic pelvic organ prolapse at 6 weeks postpartum: a prospective observational study.
- The effect of the first vaginal birth on pelvic floor anatomy and dysfunction
Hela serien om levatorskador:
- En serie om levatorskador
- Vad är en levatorskada?
- Överbelastnings-besvär vid levatorskada
- Egenvård för dig med levatorskada
- Fysioterapi för dig med levatorskada
- Levatorskada och ny graviditet
- Levatorskador och risk för framfall
- Levatorskador och åldrande
- Läsarberättelse om att leva med levatorskada
- Kan en levatorskada läka?
- Kirurgi för levatorskador
Jag fick 3D UL under andra graviditeten där de såg mycket ballooning men ingen muskelskada och misstänkte levatorskada iom jag känner mig urholkad på ena sidan, instabil, molvärk, svårare att knipa av vid avföring och svagare på ena sidan. För mig fick jag föda vaginalt om barnet inte var för stort (+4,5kg) och inga instrument fick användas (sugklocka/tång). För mig gick förlossningen jättebra! Jag hade knappt ont efter förlossningen och åkte hem samma dag. Symtomen från min skada finns kvar såklart men har inte förvärrats nu ett år efteråt.
Blev väldigt bra lagad efter ettan och hade inga som helst problem under andra graviditeten. Valde vaginal förlossning trots rekommendation om kejsarsnitt. Snabb förlossning igen (50min? Ettan knappt 20min om ens det och mycket svåra och djupa skador. En värk typ… Hundratals stygn på op och det värsta skador läkarna sett. Stort barn och kallades visst kanonkulan av personalen, på håret att hon fångade honom ). Andra förlossningen kändes kontrollerad och en bra upplevelse med de faser jag missade med första tom fika denna gång! Så fick revanschen jag ville ha.
Dock så gick det sönder rejält igen… mängder med ärrvävnad gick upp, är numer hålrum och flikar överallt inuti, kort mellangård som är obefintlig under den yttre skinnbiten som kallas mellangård… Skulle med facit i hand blivit sövd och lagad ordentligt!! För det var så svullet och skadat att det var svårt att se och sy står det i journalen. Syddes i salen med lokalbedövning 🙁
Fick rejält svullnad inuti (ödem stort som en apelsin…) och många stygn gick nog upp och gamla ärr slets sönder. Flikar och hålrum blev resultatet och större öppning förstås. +att hela underredet är ett par cm längre ner än innan men egentligen inga större bekymmer till vardags ändå. Förutsatt att det är nära till toa pga kissar ofta.
Var mycket pigg och smärtfri direkt efter andra förlossningen. Problemen kom senare med soiling och urinläckage vid hosta etc. Och lite störande att “sitta på muffen” istället för bäcken”benen”. Hoppa studsmatta går förstås inte och cykla har jag inte kunnat på många år. (Vestibulit i botten)
Tredje graviditeten blev precis som du skriver!! Ökade problem i början. Tungdkänsla, lite buktande och urinläckage. Kring v27 rann det i princip kiss efter benen… Men efter v30 nånting bara läckage vid hosta. Men mer problem med avföring. Soiling och svårt tömma helt, tar tid! Ibland med hjälp. Känslan av att känna sig nödig nästan jämt är dryg.
Är nu i v34/35 och har efter mycket övervägande valt snitt och sterilisering med sista barnet. Kom fram till att jag inte vill slita sönder ärren igen. (Det största ca kl5 där “apelsinsvullnaden” var kvar så länge känner jag fortfarande som ett 4*1 cm lång förhårdnad som sexställningar behöver anpassas efter även om det är långt in. Det ärret tål nog inte en sönderslitning till …)
Hade gärna varit lika frisk och tajt som efter ettan! dåliga sömnaden efter tvåan är ju det som är orsaken till alla problem nu! Skulle krävt narkos och op. Men hade inte ont efteråt och ryggmärgsbedövad under förlossningen. Ettan blev utan bedövning eftersom det gick så fort. Föder mycket fort… så även det talar för snitt =öht hinna till sjukhuset! Och kanske jag varit helt symptomfri om tvåan kommit via snitt istället för vaginalt och därmed inte utmanat alla läkta ärr! (Är 3år mellan 1o2 och 4år mellan 2och3)
Har inte gjort 3D ultraljud så vet ej exakt vilka muskler som är av. Men vet ju hur läkarna och barnmorskorna såg ut och betedde sig efter operationen… och vad de berättade om förloppet.
Så jag skulle nog säga att det är möjligt med ny graviditet men planera för snitt. (Vet mer om det var ett bra beslut om en månad när trean är ute )
Levatorn av ( helt av på i vart fall ena sidan, eventuellt båda) sedan första förlossningen. Lever relativt symtomfritt, kanske tack vare att de flesta övriga muskler är (ganska) hela.
Var ganska orolig inför en ytterligare graviditet, både att symtomen skulle öka av graviditeten och även att jag skulle behöva föda vaginalt eftersom det inte var någon som avrådde från det. Med facit i hand var det inga problem under graviditeten och jag fick välja planerat snitt i samtal med en mycket förstående läkare. Har inga ytterligare symtom jämfört med före den andra graviditeten. Inser att jag på många sätt haft tur (i oturen).