Vad är en rektusdiastas egentligen?

Magmuskeldiastas är ett tillstånd som kännetecknas av att avståndet mellan magmusklerna på höger och vänster kroppshalva har ökat, till följd av en utsträckning av magens mittlinje. Detta är vanligt och normaltunder en graviditet och kan för de flesta gå tillbaka till stor del. Magens mittlinje blir dock aldrig helt som före graviditeten. Delningens bredd korrelerar inte alltid med graden av symtom. Det finns personer som har en stor delning och nästan inga upplevda symtom. Det motsatta finns också.

Diastasis rectii, Rectusdiastas, Magmuskeldelning

Diastasis rectiii är det medicinska ordet för en delning av den raka bukmuskeln, rectus abdominis. Normalt sett går muskelbukarna på vardera sida av linea alba, ett senstråk som löper från bröstbenets nedre spets till pubisbenet.

Hos gravida sker delningen av raka bukmuskeln då den växande livmodern sträcker ut de ovanliggande magmusklerna. En delning sker oftare hos kvinnor som är över 35 år, som har ett stort foster, som har varit gravida flera gånger eller vid tvillinggraviditet. Att magmusklerna blivit utsträcka flera gånger ökar således risken för diastas. I en generell befolkning finns magmuskeldelningar hos mellan 30-68%.

Hur märks en magmuskeldelning?

Separationen kan synas som en ås som ”ploppar ut” när man spänner raka bukmusklerna. Det kan också ge en känsla av instabilitet i bålen. Det är lätt för en erfaren fysioterapeut att känna om musklerna är delade hos en kvinna efter graviditet och förlossning. Är du osäker tycker jag definitivt att du ska boka en tid hos någon! Att ha en magmuskeldelning är inte synonymt med att vara sjuk, ha en funktionsnedsättning eller något annat problematiskt. Många kvinnor har en delning utan några som helst bekymmer. Kvinnor som har besvär av detta ska såklart inte negligeras, men det gäller ändå att se det i rätt perspektiv. För ett fåtal kvinnor blir besvären stora med funktionsnedsättningar, smärta, inkontinens och estetiska följder, men för de allra flesta sker en förbättring med tiden.  Kroppens egen återhämtningsförmåga  och rehabträning kan räcka långt.

Hos förstagångsgravida är förekomsten

• 33 % i graviditetsvecka 21,
• 60 %  6 veckor efter förlossningen
• 45 % efter 6 månader
• 32 % efter 12 månader.

Magmuskeldelningar finns även hos 35 % av kvinnor som inte fött barn. En delning måste inte heller nödvändigtivs innebär några symtom eller funktionsnedsättningar. 6 månader postpartum fanns i en studie inga samband mellan magmuskeldelning och magmuskelstyrka. Forskningen är inte entydig huruvida kejsarsnitt inte ökar risken för magmuskeldelningar. Det flera faktorer som spelar in – som att omföderskor, flerbördsgraviditeter, överviktiga och äldre kvinnor har större risk att drabbas av en kvarvarande delning. Dessa faktorer kan ju också höra ihop med att det överhuvudtaget har blivit ett kejsarsnitt.

En delning drabbar inte muskeln

Det som delar på sig är mittlinjen, muskeln på var sida om linjen är oftast välfungerande. Musklernas utseende blir förändrat under graviditeter. Den raka bukmuskeln blir signifikant tunnare och bredare än hos kvinnor efter graviditet. Två månader efter graviditeten återgår en viss del av muskelns form, den blir åter tjockare. Dock är skillnaderna till viss del kvar fortfarande efter 12 månader, vilket tyder på att muskeln aldrig helt återfår sin forna form.

Vad händer med delningen?

I de flesta fall minskar delningen successivt under det första året efter förlossningen.  En kvarvarande delning kan i vissa fall påverka länd- och bäckenstabiliteten och orsaka smärta i området. Nedsatt styrka i bålstabiliserande muskler kan sätta större stress på bäckenlederna och kopplas till smärtor i både bäckenregionen och ländryggen. Man har även sett ett samband mellan urininkontinens och diastas i vissa studier, medan andra menar att det inte finns något fog för detta påstående.

Går det att förebygga?

Att ha en bra styrka och uthållighet i de djupa bålmusklerna samt en vältränad bäckenbotten innan och under graviditeten har förmodligen god effekt på återhämtningen efter graviditeten, men vi har inte någon forskning som säger att vältränade individer får magmuskeldelningar i mindre utsträckning än andra, otränade individer.

Behandling

Behandling för magmuskeldelning handlar om att förbättra och optimera funktionen i bålens muskulatur. Tidigare har man ofta marknadsfört träningsprogram med att ”rätt träning” kan hela delningen och få den att krympa ihop. För detta saknar vi dock vetenskaplig evidens.

Behandlingen riktar sig numera mot alla muskellager i buken. Vi fysioterapeuter anpassar träningen efter individens aktuella styrka och funktionsnivå. Om träningen inte ger önskad effekt kan kirurgi övervägas i vissa fall.

Hur tränar man då?

Är du osäker om du ska träna tycker jag att du ska uppsöka en fysioterapeut!

Det är viktigt att veta att det inte finns någon vetenskapligt fastställd metod eller optimal träningsform. Träningsprogram utformas utifrån dina individuella faktorer, personliga preferenser och den grad av besvär som du har. Det finns ingen one size fits all! En av de viktigaste faktorerna är stegvis ökning av träningen. Detta stärker musklerna och deras omkringliggande stödjevävnad. Genom träning ökar din tolerans för belastning.

Finns det farliga eller dåliga övningar?

För ett gäng år sedan trodde man att rörelser eller övningar som la för mycket belastning mot magens mittlinje kunde göra mer skada än nytta. Det tror vi inte riktigt längre (även om vi såklart förespråkar att träningen ska anpassas så att du kan träna med god teknik och på en för dig lagom nivå). Men tidigare avrådde man generellt från exempelvis plankor och situps, och vet vi numera att det inte är farligt eller dåligt.

Finns det övningar som läker diastasen?

Förr trodde man att det fanns specifika övningar som kunde föra musklerna närmare varandra, om man utförde träningen rätt. Nuförtiden tror vi inte att behandlingseffekten handlar om att direkt föra musklerna närmare varandra, utan om att öka upp din styrka och stabilitet totalt sett.

Operation

I extrema fall av rectusdiastas kan det bli tal om kirurgiska åtgärder där man syr ihop linea alba och på så sätt skapar en mer tight bukvägg. För att det ska bli tal om kirurgi måste det ha gått minst ett år efter graviditeten och du behöver ha uttalade symtom i form av både smärta och funktionsnedsättning.

Referenser

• Comparison of the efficiency of core stabilization exercises and abdominal corset in the treatment of postpartum diastasis recti abdominis
• Conservative interventions may have little effect on reducing diastasis of the rectus abdominis in postnatal women – A systematic review and meta-analysis
• Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain
• Is Diastasis Recti Abdominis Associated With Low Back Pain? A Systematic Review
• Maximizing Recovery in the Postpartum Period: A Timeline for Rehabilitation from Pregnancy through Return to Sport
• Postpartum characteristics of rectus abdominis on ultrasound imaging
• The relationships between inter-recti distance measured by ultrasound imaging and abdominal muscle function in postpartum women: a 6-month follow-up study
• What is the evidence for abdominal and pelvic floor muscle training to treat diastasis recti abdominis postpartum? A systematic review with meta-analysis