Symfysdiastas och symfysruptur

Symfysdiastas och symfysruptur

Symfysen är en slags led som sitter längst framtill i bäckenet, precis under venusberget och pubishåren. Det är den punkt där höger och vänster bäckenhalva möts och är en broskfog som spelar betydande roll för stabilitet, rörelse och belastning. Fogen ger dämpning och absorberar stötar när vi rör oss. Vissa individer får mer eller mindre kraftiga smärtor i symfysområdet under eller efter graviditeten.

Under graviditeten genomgår kroppen en rad förändringar och både bäckenets främre led och bakre leder mjukas upp och bredd vidgas. Progesteron och relaxin står för ökningen av ligamentens elasticitet, dessa är hormoner som går runt i blodet. Bäckenets breddökning syftar till att vidga förlossningskanalen och överhuvudtaget möjliggöra en förlossning.

Vad är normalt?

Symfysens bredd är normalt 4–5 millimeter. Under en graviditet ökar bredden med ca 3 millimeter. Om man har mer än 10 mm brukar man prata om en diastas, alltså en ökning av bredden. Det behöver inte ge några symtom alls. Efter graviditeten brukar symfysbredden successivt minska och återgå till det normala inom 6 månader.

Symfysdiastas

En diastas i symfysen omfattar en separation av symfysen. Det finns en märkbar eller mätbar vidgning av bäckenfogen och detta kan ge symtom.

Symfysruptur

En symfysruptur är ett allvarligare tillstånd då symfysen har fått en skada, vilket påverkar ledens stabilitet. Det här är relativt ovanligt men förekommer, oftast efter betydande kraftutveckling eller trauma som vid en bilolycka, ett fall eller vid en vaginal förlossning. Smärtan upptäckt antingen direkt vid förlossningen eller inom 48 timmar. Oftast debuterar smärtan när eventuell smärtlindring från förlossningen försvinner ur kroppen. Smärtan strålar ut från symfysen och ut i ljumskar och insida lår. Smärtan är ofta så intensiv att man inte vill, eller kan, stödja på benen.

En symfysruptur skiljer sig mot de normala graviditetsvidgningarna genom att själva bäckenleden separeras hastigt och i samband med förlossningen. Du kan tänka dig att det är som en rejäl fotledsstukning, fast i bäckenet. Diagnosen sätts genom en röntgenundersökning.

Risk för symfysruptur vid vaginal förlossning

Det finns fall där det är mycket svårt att se en tydlig orsak till att symfysrupturen uppstod. Men vanligen är det någon av dessa komponenter inblandat:

• Mycket intensivt förlopp – ett hårt tryck mot bäckenet under lång tid, eller i motsats, under mycket kort tid kan innebära en överbelastning för leden.
• En förlossning där man behöver ta till sugklocka kan öka risken för trauma i bäckenregionen.
• En bebis som är större än genomsnittet eller som ligger fel i bäckenet kan bidra.

Behandling

I första hand ska de drabbade vila mycket. Helst ska man ligga på sidan med kuddar mellan knän och fötter. Att använda bäckenbälte kan lindra smärta vid belastning.

Om du har en bredd på över 2 cm bör sängläget vara i minst 3–4 veckor.

Rehabövningar får utföras men ska inte ge förvärrad smärta.

Rehabträning inkluderar oftast:

• stabiliseringsträning för bålen
• styrkeökande träning
• bäckenbottenträning
• träning för musklerna som fäster in mot bäckenet (insida lår, rumpmusklerna, baksida lår).

Berättelser från studier

En studie rapporterar om ett fall av symfysruptur efter vaginal förlossning. Först hade kvinnan en separation på 5,4 cm. Inom 10 dagar minskade delningen till 1,4 cm. behandlingen var sängläge och bäckenbälte. Smärtan fanns kvar 3 månader efter förlossningen och försvann successivt under de följande 6 månaderna. En annan kvinna fick en skada och hade 22 dagar i sängläge och med smärtlindring, efter det kunde hon gå och röra sig utan smärta och med total återhämtning av symfysens delning. Ytterligare en annan fick en ruptur, fick vila och bäckenbälte och fick en minskad delning från 3,1 cm till 1,7 cm inom 4 dagar. Hon fortsatte att ha bälte 40 dagar efter förlossningen och efter det var mellanrummet 1,1 cm. Smärtan hade gett med sig 80 dagar efter förlossningen.

De allra flesta i den vetenskapliga litteraturen beskrivs som smärtfria efter 6 månader.

Om rupturen är för stor (över 4 cm), eller om den konservativa behandlingen inte ger tillräcklig effekt (på smärta, gångförmåga och stabilitet) ska man överväga at stabilisera bäckenet kirurgiskt. Detta verkar göras med gott resultat, på de fåtal fall som är beskrivna.

Symfysdiastas och symfysruptur

Om du får veta att du har en besvärsgiande symfysdiastas eller symfysruptur kan du med fördel boka en tid hos en fysioterapeut, helst så fort som möjligt. Här hittar du fysioterapeuter inom kvinnors hälsa.

Referenser

• A case-control study of clinical characteristics and risk factors of symptomatic postpartum pubic symphysis diastasis
• Acute Intrapartum Rupture of the Pubic Symphysis Requiring Resuscitation and Surgical Intervention: A Case Report
• Clinical Presentation and Management of Peripartum Pubic Diastasis
• Diastasis of symphysis pubis and labor: Systematic review
• External fixation for treatment of peripartum pubic symphysis separation: Clinical case and discussion
• Peripartum Pubic Symphysis Diastasis-Practical Guidelines
• Peripartum pubic symphysis separation–Current strategies in diagnosis and therapy and presentation of two cases
• Peripartum pubic symphysis separation–Current strategies in diagnosis and therapy and presentation of two cases.
• Postpartum pubic symphysis diastasis-conservative and surgical treatment methods, incidence of complications: Two case reports and a review of the literature
• Pubic diastasis
• Pubic Symphysis Rupture and Separation During Pregnancy.
• Role of relaxin in diastasis of the pubic symphysis peripartum
• The effects of pelvic belt use on pelvic alignment during and after pregnancy: a prospective longitudinal cohort study
• Traumatic separation of the symphysis pubis during spontaneous labor
• Treatment of Parturition-Induced Rupture of Pubic Symphysis after Spontaneous Vaginal Delivery