Skador på perineum eller perinealkroppen

Skador på perineum eller perinealkroppen

Allt fler individer har tillgång till rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi idag, och många genomgår de operationer som i journalen kan kallas perineorafi eller perinealkroppsplastik. Idag tänkte jag förklara lite mer om vilka symtom man får vid en perinealkroppsdefekt, vad det egentligen innebär rent anatomiskt och vad man kan förvänta sig av kirurgi.

Perinealkroppen=muskelfästen

Perinealkroppen är en anatomisk plats, ett nav, där muskler och stödjevävnader går samman i en enhet. Den är benägen på djupet vid mellangårdens mittlinje, mitt emellan slidan och anus. Perinealkroppen har formen av en kil och har en avgörande funktion för att upprätthålla bäckenets biomekaniska balans och funktion. Den innehåller muskelfästena för bulbocavernosus, transversus perinei, en liten del av levator ani och analsfinktrarna och hör samman med viktiga stödjevävnader så som rectovaginala fascian. När perinealkroppen mäts med fingrar mellan ändtarm och vagina bör den vara ca 2 cm.

En bristning i perinealkroppen

Under en vaginal förlossning kan perinealkroppen brista, och om alla delar inte sys korrekt efter en bristning får bäckenbotten en nedsatt stabilitet och funktion. Perinealkroppen kan också skadas vid ett klipp, men också få nedsatt funktion enbart genom översträckning av nerver, muskler och stödjevävnad.

Perinealkroppens funktion

När du andas in ska perinealkroppen sänkas något och när du andas ut ska den höjas något. Vid knip ska hela perinealkroppen åka inåt och uppåt/framåt i riktning mot pubisbenet. Perinealkroppen är en struktur som också är beroende av alla sina delar.

Vi tar en liknelse: I en del lekparker finns klätterställningar av rep som sitter fast i tre eller flera ändar, men i mitten fungerar som en hängmatta. Hela anordningens stabilitet är beroende på spänningen i förankringen av alla rep. Om ett rep brister kommer klätter-hängmattan ändra position och dess stabilitet kommer att bli nedsatt. På så vis kan vi förstå att perinealkroppen är beroende av alla sina delar, både muskler och stödjevävnad, för att bibehålla sin stabilitet, placering och funktion. Man kan säga att perinalkroppen är den viktigaste komponenten av stöd som skyddar mot en ökning av buktryck.

Perineum=mellangården

Med perineum menas avstårndet mellan vagina och ändtarmsöppning, det som på svenska kallas mellangård.När perineum räknas som mellanrummet mellan vagina och ändtarm är snittlängden på en icke-förlöst kvinnas mellangård 3,9 cm. En mellangård på mindre än 3 cm räknas som kort och mellan 3-6 cm räknas som normalt. Enligt vissa studier har kvinnor med kort mellangård (under 2,5 cm) högre risk för sfinkterruptur (grad 3 och 4) vid en vaginal förlossning. 

Skador på perineum och perinealkroppen

Efter en vaginal förlossning kan barnmorskan känna efter med ett finger i analkanalen och ett i vagina för att få en uppfattning om perinealkroppens tjocklek. Detta gör man för att säkerställa att vävnaderna finns där man vill att de ska finnas. Om perinealkroppen är tunnare än 1 cm är det troligt att det finns muskelskador.

När man är nyförlöst kan man vara väldigt svullen och det kan vara svårt att hitta och sy ihop alla perinealkroppens delar. Det händer också att man blir bra sydd, men att några stygn går upp senare. Då kan man ha kvarvarande defekter efter sin förlossning. Det händer att mellangården ser fint ihopsydd ut, men att man saknar viktiga muskelfästen där under. Då kan allting se rätt fint ut för ögat vid en inspektion, men funktionen och stödet är trots detta försämrat.

Vilka symtom?

Från studier vet vi att individer som fått bristningar i mellangården kan ha långvariga symtom av att känna sig öppen i slidan och ha svårigheter med tarmtömning och nedsatt känsel eller smärta vid vaginala samlag. En del upplever även urin- eller anal inkontinens eller en generell känsla av tyngd i bäckenet.

Fysioterapeutisk behandling

Bäckenbottenträning, ärrbehandling och generell träning kan vara viktiga beståndsdelar av behandlingen för individer med besvär efter sin förlossningsbristning. Allt detta kan optimera bäckenbottens funktion och minska symtom. Men ibland räcker inte det.

Kirurgisk behandling

Perineorafier eller perinealkroppsplastiker är så kallad ”rekonstruktiv kirurgi” och dessa operationer har visats vara effektiva för att minska symtom av öppetstående vagina, sexuell dysfunktion och problem vid tarmtömning. Kirurgisk behandling är överlägsen exempelvis bäckenbottenträning om det finns kvarvarande muskeldefekter efter en tidigare förlossningsbristning.

När väljer man vilken behandling?

Fysioterapi kan vara användbar, särskilt för att förbättra muskelfunktionen, medan kirurgiska ingrepp kan vara effektiva för att åtgärda vissa anatomiska och funktionella problem i bäckenområdet. Valet av behandling kan bero på symtomens svårighetsgrad och individuella behov.

Kortfattat om perineum och perinealkroppen:

• En genomsnittlig mellangård är ca 4 cm hos en icke-förlöst kvinna
• 85 % av alla kvinnor som föder vaginalt för någon slags skada på mellangården, men de flesta blir väl ihopsydda och läker bra
• En skada som drabbar musklerna i bäckenbottens nav, perinealkroppen, och som inte blir sydd korrekt ökar risken för framfall och minskar stabiliteten i bäckenbotten
• En fint ihopsydd mellangård behöver inte betyda att allt är bra med bäckenbottenmusklerna
• En något förkortad mellangård måste dock inte vara synonymt med dålig bäckenbottenfunktion
• En väldigt tunn perinealkropp är en indikator på att allt inte står väl till med bäckenbotten.

Skador på perineum eller perinealkroppen

• Behöver du stå eller böja dig på något ovanligt sätt för att kunna bajsa?
• Behöver du trycka med fingrarna i slidan eller runtomrking, för att underlätta tarmtömning?
• Har du en känsla av att vara slapp i slidan?
• Har du en nytillkommen smärta eller obehag i könsområdet när du har sex?
• Känner du att din slida är öppen?
• Lider du av tyngdkänsla?
• Läcker du avföring eller gaser?
• Påverkas din livskvalitet av dina bäckenbottensymtom?
• Tar du in luft eller vatten i slidan, på ett sätt du inte gjorde före barn?

Svarar du ja på flera av dessa frågor och du tror att det kan ha att göra med något som uppstod vid en vaginal förlossning – boka en tid hos gynekolog eller bäckenbottenfysio.

Referenser

• Anatomy, Abdomen and Pelvis, Perineal Body
• Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning
• Development and initial validation of a Swedish inventory to screen for symptoms of deficient perineum in women after vaginal childbirth: ‘Karolinska Symptoms After Perineal Tear Inventory’
• Does a Large Infant Head or a Short Perineal Body Increase the Risk of Obstetrical Perineal Trauma?
• Maternal Body Mass Index and Anovaginal Distance in Active Phase of Term Labor
• One-year follow-up after standardized perineal reconstruction in women with deficient perineum after vaginal delivery
• Perineal body length and lacerations at delivery
• PERINEAL LENGTH: RELATIONSHIP BETWEEN THE LENGTH OF THE PERINEUM AND ETHNIC ORIGIN
• Perineorrhaphy Compared With Pelvic Floor Muscle Therapy in Women With Late Consequences of a Poorly Healed Second-Degree Perineal Tear: A Randomized Controlled Trial
• Posterior compartment symptoms in primiparous women 1 year after non-assisted vaginal deliveries: a Swedish cohort study
• Risk factors for perineal injury during delivery.
• The perineal body length and injury at delivery.
• Ultrasound imaging of the perineal body: a useful clinical tool