Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Vi behöver mer feminism i sjukvården

Vi behöver mer feminism i sjukvården

time for change sign with led light

Vi behöver mer feminism i sjukvården

Vården ska var jämlik och inkluderande, och på många sätt är svensk sjukvård toppen. Det finns dock mycket kvar att uppmärksamma och kritiskt granska. Vilka maktstrukturer påverkar och styr vården, och varför? Pengar och politik är avgörande faktorer, men både i styrningen av pengar och politik kan finnas mer eller mindre feministiska agendor.

Patriarkala strukturer upprätthålls genom att marginalisera kvinnors autonomi och beslutsfattande. Det gäller förstås specifikt kvinnosjukvården, men också andra arenor där kvinnor och män borde bli bemötta och behandlade på lika villkor.

Ojämlikhet i Sverige

En svensk avhandling från 2018 visade att kvinnor konsumerar 20% mer hälso- och sjukvård än män. Skillnaden förklaras delvis av vård relaterad till barnafödande och högre psykisk ohälsa samt mer muskuloskeletala smärtor och besvär. Kvinnors högre sjukvårdskonsumtion vid psykisk ohälsa och muskuloskeletala problem kan vi delvis förklara med hur arbetsförhållanden och livsvillkor ser ut.

Män använder mindre primärvård men mer specialistvård, särskilt i äldre åldersgrupper. De har även högre konsumtion av vård för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Män som lever med en partner får oftare hemdialys, en billigare metod, medan detta inte gäller för kvinnor. Män har också fler och dyrare behandlingar för hudsjukdomar jämfört med kvinnor, som oftare får recept för egenvård istället. Den obetalda vården som utförs av kvinnliga anhöriga, eller att kvinnor som i större utsträckning sysslar med egenvård än män, tyder på snedvridningar i den offentliga vården. Forskning visar att vården ibland gör skillnad mellan kvinnor och män på ett sätt som inte är medicinskt motiverat.

Mer feminism i sjukvården!

Ur ett feministiskt perspektiv bör vård prioroteras dem som har, och historiskt har haft, sämst tillgång till vård och mest ohälsa. Framförallt kvinnor som tillhör flera marginaliserade grupper kan uppleva särskilt komplexa hinder och ökad risk för diskriminering inom vårdsystemet.

Ett stycke en studie om amning fick mig att haja till

“As feminism highlights the patriarchal oppression of women, consideration of the role of the healthcare system in perpetuating power inequity is of importance. As a historically male dominated profession, medical practice has been cited as talking control of the female body with the institution of medicine being designed in a way that enforces sexism and disempowerment of women…Of greatest importance is the role of the medical system in stripping women of their status of having the capacity to reason and make competent decisions…However, the dominant medical discourse that women are too uneducated to make decisions for themselves, and thus should not have control over health related decisions, still predominates….” (2)

Offentlig hälso- sjukvård i patriarkatets tjänst

Vårdens fokus borde ur ett feministiskt tankesätt i så fall sträva efter att ge mest uppmärksamhet till dem som historiskt sett fått minst vård och haft mest ohälsa. Är det så i svensk sjukvård idag? Nej. Vi har ett välfärdssystem som belönar vårdgivare som tar korta och okomplicerade vårdmöten som inte kräver många återbesök. Sett ut det här perspektivet är att vara en kvinna en riskfaktor för att få ojämlik vård. Kvinnor är mer sjukskrivna än män i alla yrkesgrupper. Kvinnor lider mer av långvariga smärtbesvär än män. Att bara jobba med flummiga begrepp som “allas lika värde” verkar inte göra någon större skillnad i svensk sjukvård. Att komma från en annan kultur eller vara i en socioekonomiskt utsatt grupp är också en sak som kan påverka vården du får till det sämre. Både som arbetsgivare och som vårdproducent är hälso-sjukvård inte i dagsläget en möjliggörare för jämlikhet.

Förändringen måste börja i kvinnosjukvården

“Reproductive autonomy is central to women’s welfare both because childbearing takes place in women’s bodies and because they are generally expected to take primary responsibility for child rearing… Unfortunately, such autonomy is a low priority for most societies, or is anathema to their belief systems altogether. This situation is doubly sad because women’s reproductive autonomy is intrinsically valuable for women and also instrumentally valuable for the welfare of humankind.” (3)

Inget kan lyfta kvinnors plats i hälso-sjukvården i stort, som att fokusera på deras autonoma ställning inom reproduktiv hälsa. Kvinnor ska ha rätt att fatta alla relevanta beslut som har med reproduktion att göra. Reproduktion (eller beslut om att undvika reproduktion) sker inne i en kvinnas kropp. Det kommer fortfarande vara mestadels kvinnan som tar ansvar för ett (eller flera) barn som föds. Att fokusera på en välfungerande kvinnosjukvård där kvinnans röst och autonomi står som absolut första prioritet har möjlighet att förändra saker och ting till det bättre.

Anpassning efter behov

Vårdresurser bör riktas mot dem som har de största behoven och de största riskerna för ohälsa. Detta innebär att vården bör prioritera grupper som lider av högre frekvens av kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa eller som lever i miljöer med högre hälsorisker. Till exempel kan kvinnor i låginkomstgrupper eller i vissa etniska grupper ha högre risk för specifika hälsoproblem på grund av sociala och ekonomiska faktorer. Genom att fokusera på dessa grupper kan vi arbeta mot att minska dessa ojämlikheter och förbättra deras välmående. Det här är mycket svårt att påverka som enskild vårdgivare.

Detta kräver att vårdsystemet är medvetet om och aktivt riktar förbättringsarbete mot de hinder som kan finnas för olika grupper. Det här är svårt, och det är här ekonomiska och politiska styrsystem kommer in i bilden. Så länge det är ekonomiska lönsamt att ha korta besök och lätta patienter kommer det vara svårt att vända på detta.

Referenser:

  1. Women’s and men’s health care utilisation from a cost perspective
  2. Infant feeding and maternal guilt: The application of a feminist phenomenological framework to guide clinician practices in breast feeding promotion.
  3. Women’s reproductive autonomy: medicalisation and beyond.

1 kommentar till “Vi behöver mer feminism i sjukvården”

  1. Så det är inte bara jag som upplever att kvinnovården är patriakatets sista utpost inom hälso- och sjukvård? Erfor själv att mina besvär togs mer på allvar om min man följde med och skrek på doktorn (nåja, inte skrek kanske, men skärpte tonen). Nu har jag sådan tur att jag har en man som månar om mig och är villig att förstärka min talan, och jag känner inga skrupler över att låta honom göra det om det gynnar mig, men det känns som att det rent etiskt inte borde behövas. Det borde räcka med att jag själv beskriver mina besvär och hur de påverkar mig. Det ska inte behövas en man som intygar att jag inte hittar på.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *