Kategori: Amning

Amning

Kategorin amning

Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.

Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.

Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin ”Postpartumträning” och ”Förlossning och kejsarsnitt”.

Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!

Kroppen vid amningsslut

För några veckor sedan trillade det in en fråga. En tjej beskrev att hon ammar ungefär en gång per dag, och undrade hur detta påverkar henne hormonellt och under träning. Jag hade inget bra svar då, och inget egentligen bra svar nu heller.

Antingen, eller

I all litteratur är det ganska svartvitt, antingen så ammar man (med amningshormonerna som dominerar och därför ingen ägglossning/mens) eller så ammar man inte (och är då tillbaka i hormonsnurran med ägglossning/ mens). Så kategorisk är ju inte världen egentligen. Det finns ju faktiskt helammande kvinnor som får tillbaka ägglossning och mens tidigt. Och det finns ju också dem vars ägglossning och mens inte fungerar så där som klockan, ändå. Och alla sorter, liksom.

Inget bra svar

Jag har fortfarande inte något bra svar på hennes fråga – hur kroppen reagerar på att amma, men bara ”lite”. Lite i det här sammanhanget hamnar obevekligt att stå i motsats som mycket, vilket blir knas när vi har en så snäv ram för vad som är norm. Att amma en tvååring ens en gång om dagen kan ju vara ”mycket”, men att amma en nyfödd en gång om dagen kan vara ”lite” enligt någons tycke. Men här: att amma 14 gånger per dag är mycket, att amma en gång per dag är lite. Sett till hur många utdrivningsreflexer som äger rum per dag osv (för det är delvis det som styr hormonerna).

Det hormonella gränslandet

Jag hamnar i att sätta rubriken som ”Kroppen vid amningsslut”, men egentligen är det ju också konstigt. Men jag vet heller inte att det är sluttampen på amningen för frågeställaren. Det kanske faktiskt funkar att ”bara” amma en gång om dag för det här mamma-barnparet i flera månader eller mer. Det vet ju inte jag. Men jag menar: ”Kroppen i det hormonella gränslandet mellan amning och inte amning”.

Brösten

Brösten kanske är helt med på noterna med nedtrappningsprocessen, eller så är de inte det. Det kan hända att de svullnar upp igen och får mjölkstas av någon annan stimulans än just bebis-sug. Finns det mer mjölk än vad som sugs ut i brösten kan kroppen återabsorbera den, men det är en nedbrytningsprocess på cellnivå och kan ta flera månader. Kort efter att mjölken slutat produceras kan brösten bli lite som skrumpiga ballonger, i och med att det finns mer brösthud och -vävnad än som används. Efter ungefär sex månader kommer brösten ha återhämtat sig och ha fått sin nya form.

Hormonerna

Prolaktin och oxytocin som är de stora hormonella spelarna under amning minskar till fördel för de ”vanliga” hormonerna östrogen, progesterin och follikelstimulerande hormon. Att sluta amma plötsligt kan ge en mer dramatisk hormonomställning än att långsamt fasa ut amningen. Att vara tillbaks i hormonsnurran med mer östrogen kan bland annat göra att din sexlust ökar. Som jag också skrivit om i ett helt eget inlägg så kan omställningen också göra dig nedstämd. Att återfå sin normala värld av hormoner kan också göra att det sista av återhämtningen i bäckenbotten kring slidväggarna får sig en skjuts. Du kan känna dig mindre torr, mer stabil och ibland också hålla tätt bättre.

Mensen då?

De första mensperioderna kan vara väldigt annorlunda än annars. Det kan innebära mer blod, längre blödning och mer smärta. Om det är mer annorlunda än du kan tycka är normalt och förändringarna håller i sig längre än bara några mensomgångar kan det vara ett symtom på myom. Myom är muskelknutor på livmodern och blir vanligare med ökad ålder. Det är ofarligt, men kan behandlas! Så om du har funderingar över mensen så besök en gynekolog.

Träning då?

Frågan jag fick gällde ju egentligen träning. Hur påverkar ”lite” amning träning? Jag hittar ingen forskning alls när jag söker. Vad jag tror: Kanske inte alls egentligen. Om du är återhämtad i kroppen, har fått tillbaka mens-snurran och känner att bäckenbotten är stark för det du gör så tror jag inte att amningen alls har någon inverkan som kan spela någon roll. Alltså vi vet ju att hormon kan påverka träningsutfall, men för en motionär som lever ett någorlunda vanligt liv blir variationerna inte så himla märkbara. Eller?

Här vill jag jättegärna ha input från er läsare!

Vad är era erfarenheter kring detta?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Östrogenniåver och amning

Kroppens hormonsystem är oerhört komplext, och det finns oändliga aspekter att se på amning utifrån. Jag har tidigare skrivit ett helt inlägg om oxytocin och ett inlägg som mer fokuserar på prolaktin och amning som preventivmetod.

Hur fungerar östrogen?

Östrogen är egentligen en grupp av tre olika hormon, och under en graviditet har du ungefär hundra gånger högre niåver av dessa än normalt. Normalt producerar äggstockarna östrogen, men under en graviditet sker produktionen primärt i moderkakan. Östrogen ser till att moderkakan fungerar bra och att bebisen utvecklas som den ska, men det kan också bidra till huvudvärk och ökade flytningar.

Det är också en viktig komponent i den kvinnliga reproduktionen och förser vaginas väggar med stuns och tjocklek samt lubrikation. Östrogen påverkar även sexuell lust. Östrogen är viktigt för bentätheten, och sänkningen av östrogennivåerna under amning minskar kvinnans bentäthet, men detta återhämtar sig sedan. Efter klimakterier då östrogenniåverna är kroniskt sänkta har kvinnor en ökad risk för benskörhet och benbrott.

Amning påverkar östrogennivåerna

Graviditeter innebär en stor hormonomställning i kroppen, och strax efter att barnet blivit förlöst minskar nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt. Detta ger utrymme för prolaktin – hormonet som är ansvarigt för mjölkproduktionen – att istället få stå i centrum. Under amningsperioden håller kroppen sedan prolaktinniåverna höga. Detta gör att ägglossning inte sker, och att östrogennivåerna hålls fortsatt låga.

Hur du märker av detta:

  1. Du har ingen mens. Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Om menstruationen är tillbaks så är detta tecken på att ägglossningen nyss varit, och detta är ett kvitto på att östrogennivåerna inte längre är sänkta.
  2. Sexlusten kan bli påverkad. Vissa studier har visat att föräldrar som ger sina barn ersättning återgår till sex tidigare än de som ammar, men orsaken är inte helt fastställd. Man tror att låga östrogennivåer har en del i detta.  Livsomställningen och sömnbrist kan ju påverka i minst lika stor omfattning, men detta drabbar ju ofta ammande och flaskmatande föräldrar i lika stor utsträckning.
  3. Vagina är torrare än vanligt. Östrogen bidrar normalt sett till att vagina är fuktig. Bristen på östrogen gör att slemhinnorna känns torra, och penetrerande sex kan vara obekvämt. Detta kan påverka upplevelsen och möjligheten till penetrerande sex. Om inte glidmedel räcker till kan du prata med din barnmorska. Hon kan rekommendera lokalbehandling i form av östrogenkräm.
  4. Östrogenbristen kan också ge en lokal torrhet i urinröret, vilket gör att det har svårare att sluta tätt. Detta kan göra att vissa kvinnor upplever att besvär med urinläckage upphör eller minskar när de slutar amma.

När du slutar amma återställs östrogenniåverna

Mens, ägglossning och slidans normala fuktighet kommer återvända, sexlusten kan återhämtas (även om tröttheten inte försvinner i samma trollslag). Du kan uppleva att urinläckage minskar något. De låga östrogenniåverna under amning gör också att kroppens kollagenproduktion inte är fullt så bra som vanligt. Vaginas väggar frå en skjuts i återhämtningen när östrogennivåerna kommer tillbaks till det normala. Allt detta sammantaget gör att många vårdgivare ber dig med besvär från vagina/bäckenbotten att avvakta menstruationens återkomst innan du fullt ut utvärderar ”hur slutresulatet blev” efter förlossningen. Om du slutar amma tidigt kommer kroppens egen återhämtning som bara kräver tid också fortgå. Summan av detta blir det något vaga rådet att vänta ett år efter förlossningen innan du drar för stora växlar på de besvär du upplever. Detta är dock en sanning med modifikation, för har du besvär har du också rätt att få en bra bedömning, råd och stöd.

Referens:

Hormonal Influence on the Neuromusculoskeletal System in Pregnancy

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

Amning och kvarvarande bäckensmärta är ett ämne som kommer upp med jämna mellanrum. Så här är det kortfattade vetenskapliga läget: En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Förr och nu

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan kunde påverka återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin var att amning bibehöll en hormonnivå i kroppen som gjorde att lederna behölls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Att bäckensmärta enbart beror på hormoner är en myt

Under en graviditet har hormonet relaxin en viktig roll i skapa fotfäste för graviditeten inuti livmodern och att ge moderkakan tillväxtmöjligheten. Relaxinet förbereder kroppen inför förlossningen, genom att mjuka upp stödjevävnad runt omkring bäckenet, livmoder och vagina. Förr i tiden trodde man att det fanns likamedtecken mellan relaxin och bäckensmärta under graviditet. Nu vet vi att uppmjukningen under graviditeten visserligen är kopplad till det som kicka igång bäckensmärta under graviditeten, men hormonet i sig skapar inte smärtan. Relaxinnivåerna återställs inom kort efter förlossningen. Den hormonella kontrollen av mjölkproduktionen är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolaktin. Prolaktin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Det finns, vad jag kan hitta, inga andra belägg för annan hormonell påverkan på bäckensmärta efter gravditet.

Alla vill ju inte amma

Jag har INGET att göra med ditt beslut att amma eller inte amma, så tolka inte in några värderingar i detta inlägg. Men om du har ont i bäckenet och ammar – det finns alltså inget belägg för att det skulle vara bättre för dig att sluta amma. Vill du fortsätta? Gör det, med tryggheten om att du inte gör något sämre för dig själv.

Det finns ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser:

Mer läsning om bäckensmärta efter graviditet finns här:

Massage under amning

Massage under amning

Jag fick en fråga angående att få massage som ammande kvinna. Mitt spontana svar blev: Ja, varför inte? Jag kunde knappt tänka mig att det kunde finnas någon som tänkte något annat. Så jag blev tvungen att läsa på lite. Det korta svaret är fortfarande: Nej, det finns inga skäl att inte gå på massage som ammande. Det långa svaret kommer här:

Massage efter graviditeten

Många har ont i kroppen efter graviditeten och förlossningen. Att ha en bebis är inte heller alltid smärtfritt och att få massage kan vara en skön behandling som kan lätta spänningar och smärta. Det är upp till dig om du vill ha en skön avslappnande lätt massage eller en mer djupgående och hårdare massage. Det finns inga riktlinjer gällande när du tidigast kan få massage, men beroende på förlossningssätt och bröstens anpassning kan du ha olika förutsättningar som gör att viss massage blir svår eller obekväm. För vissa kan det vara drömmen att få ligga på mage och för vissa kan det vara helt otänktbart.

Det här med toxiner då?

Det går rykten om att man efter massage ska dricka massor med vatten, eftersom massagen skulle frigöra toxiner (giftiga ämnen) i kroppen. På samma spår sägs det i vissa kretsar att man ska undvika massage när man ammar, eftersom de där toxinerna skulle kunna gå över i bröstmjölken. Det finns inga riktiga belägg för att det skulle vara så. Vilka toxiner som skulle frigöras av massage (men inte av träning?) och hur vätskemängden skulle påverka finns ingen forskning som stödjer.

Det finns forskning om hur bland annat PCB (en gammal industrikemikalie) går över till spädbarn via modersmjölken. PCB får vi människor i oss främst via feta animaliska livsmedel och lagras i fettvävnad. Om en kvinna går ner hastigt i vikt under amningsperioden kan mängden av detta toxin frigöras i något större omfattning än annars. Detta är grunden till att man inte rekommenderas att gå ner mer än 0,5 kg i veckan som ammande (utöver den där snabba viktnedgången som man kan få kort efter förlossningen).

Mjölksyra

När man drar det vääääldigt långt så skulle man kunna tänka att massage skulle kunna frigöra mjölksyra i musklerna, och att detta skulle kunna vara negativt för amningen. Här finns två saker att säga: 1) Massage lindrar nog snarare mjölksyra i musklerna och 2) Högre halt av mjölksyra kan gå över i bröstmjölk vid högintensiv träning, men inte ens då har man sett att det är negativt för barnet. Mjölken kan dock smaka lite surare, och det är inte alla bebisar som gillar.

Vätska efter massage

Det kan vara gott att dricka vatten efter en massage, och det kan ge en liten extra stund att stanna kvar i bubblan som massagen kan skapa. Likaväl som det är en myt att massage frigör en massa giftiga ämnen så är det en myt att vatten skulle kunna rensa systemet. Rengöringsarbetet pågår i lever och njurar och är visserligen beroende av att du dricker tillräckligt för att fungera, men de kommer inte fungera bättre bara för att du dricker ett extra glas vatten.

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet

Tips för sidliggande amning

Sidliggande är en av de amningspositioner som är mest avlastade. Ändå kan de bidra till spänningar i nacke och skuldra och bibehålla ett smärttillstånd som skapas av annan belastning så som långvarigt bärande. Idag delar jag med mig av mina bästa tips för att kunna liggamma smärtfritt.

När du liggammar på sidan kommer du och bebisen ligga på sida med magarna mot varandra. Bebisens huvud är i nivå med ditt bröst.

När är det bra att liggamma?

  • När du fortfarande är på BB. Tillsammans med tillbakalutad amning är sidliggande en av de positioner som gör att du slipper ta dig upp ur sängen om du är nysnittad eller sitta på ett svullet underliv om du fött vaginalt.
  • När du behöver variera dig för att du börjar få belastningssmärta av att amma och bära barnet.
  • När du inte vill sitta upp under nattamningarna eller om du bara vill tillbringa mer dig i sängen.
  • Om du har stora bröst och bebisen har svårt att få bra tag.

Hur gör man?

Ligg i sängen på valfri sida. Ha en fast kudde under huvudet. Ha kanske också en rullad handduk eller en kudde I ryggen och eventuellt också en kudde mellan knäna. Försök ha en rak linje mellan huvudet, ryggen och höfterna. En fråga som ofta uppstår är var man ska göra av den undre armen. Har du plats kan det vara skonsammast att ha den pekandes rakt ut från kroppen. Om du behöver mer stöd för huvudet kan du vika armen under kudden. Undvik att ligga och hålla om bebisen för länge. Det är ett ytterläge för axeln och många får ont av det. Bebisen placeras så att dess näsa är i höjd med din bröstvårta. Om bebisen inte öppnar munnen direkt kan du stryka med fingret eller bröstvårtan över kinden, då brukar de öppna munnen stort.

Hur kan man göra om sidliggande amning gör ont?

Ha mer stöd för huvudet och nacken!

När du ligger på sida behöver kudden fylla ut området mellan halsen och madrassen. Detta område är ju egentligen lika brett som axeln på den sidan. När du ligger själv och sover kommer du troligen placera den undre axeln något framför eller bakom kroppen. Det gör att behovet av höjd på kudden minskar något. Den övre axeln brukar också sjunka framåt och hela kroppens position ofta bli något framåtlutad. När du ligger på sida och ammar hamnar du ofta mer direkt ”staplad”: du ligger rakt på din undre axel. Och du kommer inte vilja falla framåt med den övre axeln i och med att det hade gett bebisen lite för lite utrymme.

Minska smärtan

Det som gör ont kan vara muskelspänningar och muskler som blivit överbelastade över tid. Om du inte har bra stöd från kuddar och inte kan slappna av kommer musklerna automatiskt vara spända. Spända muskler får nedsatt blodflöde, och nedsatt cirkulation bidrar till smärta. Du behöver ha kuddar och stöd för att musklerna ska kunna slappna av. Finns inte stödet kommer musklerna automatiskt hållas spända för att hålla dig i position. För att bli av mer smärta i samband med liggamning kan du allts behöva upp till fyra kuddar: Två under huvudet, en inkilad vid ryggen och en mellan knäna.

Dela dina erfarenheter!

Berätta gärna om dina egna bästa tips för smärtfri amning!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Amning och mens

När kommer jag få tillbaka min mens?

Den frågan är otroligt vanlig och svaret är: det är individuellt, och det beror på.

Efter att barnet fötts kommer du ha en avslagsblödning, oavsett om du fött vaginalt eller via snitt. Det är såret i livmodern från där moderkakan satt som nu ska läka, och som avger en blödning. Denna blödning kan komma och gå litegrann under de första månaderna postpartum. Det kan därför vara lite svårt att veta vad som är vad mellan avslag och mens.

Det vanliga är att det sker först en ägglossning och sedan återkommer mensen ungefär två veckor efteråt. Det är därför viktigt att veta att du kan bli gravid, innan du ens vet att mens-ruljansen är igång igen. Första mensen efter en graviditet kan dock komma utan tidigare ägglossning.

Tidsangivelser:

  • Mensen kan komma åter redan runt 6 veckor efter förlossningen.
  • Den genomsnittliga tiden för helammande mammor att återfå mensen är 6 månader.
  • För de som inte ammar brukar de flesta ha fått tillbaks mensen efter ungefär tre månader.

Mensen kan komma tillbaks tidigare än så om du har ett barn som sover väldigt bra, så att du får mellan 6-4 timmars uppehåll mellan amningstillfällena. Risken för att långa intervall mellan amningstillfällena ökar naturligtvis så snart bebisen börjar äta annan föda.

Men mensens återkomst styrs också av hormoner. Om du har låga nivåer av progesteron har du ökad risk att få tillbaks mensen tidigare än mammor med högre nivåer. Detta kan alltså ske utan amningens inblandning.

Hur påverkar amning mensens återkomst?

När bebisen suger på bröstet frisätts hormon som ger effekten att kroppen inte släpper ägg som vanligt. Det krävs en viss mängd och tid av amning för att ge denna frisättning och effekt. Vissa studier menar att det krävs minst 6 amningstillfällen och minst 60 minuters amning per dygn för att hämma ägglossning och mens. Ju längre eller ju oftare bebisen suger på bröstet, desto längre kan mensen dröja att återkomma. För att förlänga tiden utan menstruation kan det vara mer effektivt att amma oftare, snarare än längre tid vid varje tillfälle. Kvinnans egen energistatus kan också påverka. Om kvinnan har en hög omsättning av energi kan kroppen tillfälligt prioritera bort reproduktion. Allt detta är som ovan nämnt också individuellt, och du kan alltså få tillbaks mensen trots frekvent amning.

Påverkar mensens återkomst amningen?

Det finns inget som hindrar att du fortsätter att amma barnet när mensen återvänt. Hormonomslaget kan dock påverka bröstmjölken och bebisens amningsmönster något. Under mensen kan du uppleva att bröstvårtorna blir ömmare. Strax innan kan du märka av en liten sänkning av mjölktillgångarna. Under menstruationen bebisen kan visa på att mjölken också smakar lite annorlunda. Även kring ägglossning kan mjölken blir annorlunda, den kan bli mindre söt. Förändringarna håller bara i sig några dagar åt gången, så du behöver inte oroa dig för bebisen. Kvinnans ålder kan också påverka – ju högre ålder desto längre tid innan mensen återkommer. För omföderskor kan det också ta längre tid än förstföderskor.

Det kan ta några gånger innan mensen blir regelbunden

Efter att du har fått tillbaka mensen första gången kan den vara oregelbunden under en period innan allt stabiliseras. Det är inte heller ovanligt att man får mer eller mindre mens, eller mer eller mindre ont jämfört med innan graviditeten. Du ska förstås söka hjälp om mensen blir orimligt oregelbunden eller besvärlig.

Mer läsning  om amning och hormoner finns här.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Är amning en kvinnlig rättighet?

Det här är ett repostat inlägg från 2016. Författaren till avhandlingen jag nämner bidrog till vår forskarkalender bara för någon månad sedan. Men jag ville ändå lyfta detta inlägg igen, för det är faktiskt så ”drop mic”-bra och typ de vettigaste feministiska slutsatserna kring amning jag någonsin läst.

Är amning en kvinnlig rättighet? 

När jag läste kursen om amning under hösten 2016 hade vi en suuuperspännande avhandling som kurslitteratur. Speciellt för er som kanske ammar eller som har mycket funderingar om amning och moderskap, den är verkligen läsvärd!

Avhandlingen heter ” Amning och Existens – Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning”

och ni hittar den här. Jag vill alltså vara tydlig, det här är typ ett referat. Här nedan kommer en massa jättspännande och intellektuella tankar som inte är mina egna. Men vi kan väl diskutera dem? Jag har återgått till den nu under min egen amningsperiod.

Ett möte mellan kroppar

wpid-photogrid_1400866865327.jpg

En nykläckt Wilfred vid bröstet

Amning handlar för mammans del både om att förstå och möta barnets behov, och sina egna behov. Precis i början upplevs amning som en kroppslig prestation och kroppen som en bröstmjölkproducent. Om amningen inte fungerar utan problem kan kvinnan får en tveksamhet gällande den egna kroppens förmåga att producera mjölk.

Problem med amningen under den första tiden kan göra att mammans självbild som just mamma får sig en törn. I avhandlingen beskrivs en känsla av att misslyckas i moderskapet. Kvinnan kan också känna att behoven krockar. Hon upplever amningen som svår, barnet behöver få mat. Dessutom kan det tillkomma upplevelser av att ha krav på sig från andra vad gäller att ”prestera” amning. En reaktion på detta kan bli att det uppstår gränser för mammans gemenskap till, och närhet med barnet. I Lisa Palmers text beskrivs det som en desperat kamp att bli fri från svårigheterna och istället hitta stillhet och harmoni i livet.

Kvinnor som får trubbel med amningen till en början kan uppleva sig invaderade av barnets behov och krav. Mamman befinner sig i en sårbar situation när amningen inleds, och mamman är också beroende av ett bra samspel med barnet för att amningen ska fungera. På samma vis är också mamman beroende av sitt sammanhang och stöd från omgivningen. När amningen upples svår kan det trigga igång en krisreaktion som försvårar moderskapet. Amningsupplevelsen kan kopplas samman med kvinnans identitet som mamma. Den existentiella dimensionen av moderskap och amning ställs på sin spets när amningen upplevs som svår.

Amningstrubbel

När amningen orsakar smärta kan den skapa en rädsla för amningen hos kvinnan, en smärta och rädsla som gör att kvinnan ej heller kan uppleva närheten med barnet under själva amningen. Amningen byts från att vara den förväntade ömsesidiga relationen till en prestation där känslan av att vara en maskin som skall producera mjölk dominerar. Istället för att förena mamma och barn i en nära relation blir amning en barriär som förhindrar den förväntade känslan av glädjefylld närhet. Rädslan för amningen finns ständigt närvarande och etsar sig fast.

”Det finns en strävan efter att amningen skall fungera på ett sätt som gör att kvinnan känner sig som en bra och duglig mamma. Finns det då en risk att kvinnor som upplever att amningen fungerar väl känner moderskap och att kvinnor som har det svårt med amningen inte gör det? Svaret på den frågan är, utifrån kvinnans perspektiv i den här avhandlingen, ja. Det tycks alltså vara så att det är kvinnans upplevelse av amning som har betydelse, inte enbart det faktum att hon verkligen ammar eller inte, som avgör hur moderskapet upplevs.”

Amning måste ibland avslutas för att kvinnan upplever den alltför otrygg och påfrestande. I annat fall kan det få negativa konsekvenser för mammans upplevelse av sin relation med barnet. Sårbarheten hos mamman kan också tvärtemot detta göra att hon istället tvingar sig själv att fortsätta amma trots att det försvårar relationen till barnet. Detta faktum försvårar moderskapet.

Barnet och vårdgivarna

Dessutom tas barnets perspektiv upp i denna avhandling. Eftersom mamman upplever amningen som svår och utan ömsesidighet är innebörden för barnet troligen också kantad av svårigheter. En obehaglig amningssituation kan etsa sig fast i barnets kropp och eventuellt medföra en obehagskänsla även nästa amning och tvärtom.

Något som beskrivs tydligt  är hur fel det kan bli när en vårdgivare ger amningsråd, och tar på kvinnans bröst och ger handgriplig amningshjälp. Detta beskrivs som både kränkande och obehagligt. Använder en vårdare dessutom handgriplig amningshjälp mot barnet, som exempelvis att det skrikande barnet pressas hårt mot moderns bröst och hålls fast mot bröstet, kan det troligen försvåra barnets erfarande av amning.

Amning som en kvinnlig rättighet

Det som jag bär med mig allra tydligast från läsningen av avhandlingen är detta:

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”

Inledande amning har alltså potential att stärka kvinnans existens som mamma och subjekt men det finns också en risk att kvinnan istället försvagas och övergår att uppfatta sig själv, eller uppfattas av andra, som ett dåligt objekt och en dålig mamma. Kvinnors amningsbeslut kan också förstås i ljuset av detta. Amningsbeslutet blir en konsekvens av den situation kvinnan befinner sig. I den existentiella kris som uppstår tvingas kvinnan till en vändpunkt där ett beslut om amningens fortsättning eller avslut måste fattas.

Kvinnors upplevelse av amning bör uppmärksammas och erkännas som ett existentiellt fenomen beroende av både biologi och kultur.

”Det är dags att se bortom statistik kring amning och rikta blickarna mot kvinnans existens, amning-som-levd och amningens påverkan på moderskapet för att förstå kvinnors amningsbeslut – ett kvinnoperspektiv på amning.”

Jag går igång på det här!

Det är något i den här som får mig att bli liksom feministiskt glad och peppad. Äntligen kan jag känna att jag har ett välgrundat feministiskt ställningstagande kring amning. ”Amning som en kvinnlig rättighet innebär rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”

Jag tycker att det här är sååå bra!

Hur tänker du?

LCHF under graviditet och amning

LCHF under graviditet och amning

Jag har under hösten gått en kurs vid Umeå universitet som heter ”Kost vid graviditet och amning” och i denna kurs var en av uppgifterna att läsa på om just forskningsläget kring LCHF och graviditet och amning. Jag har alltså gjort ”bara” detta, alltså läst på. Jag har exakt inga erfarenheter av LCHF och är ingen förespråkare för dieter överlag. Bara så att du, om du hittat hit via google, vet något om mig som skriver.

Diet under amning

Att gå på någon specifik diet för att stimulera viktnedgång efter graviditet och under amning kan påverka mjölkproduktionen till det sämre, förhöja fettnivåerna i plasma, förlänga ketos och skapa brister vad gäller vitaminter, mineraler och fibrer. Det finns mycket få studier kring just ämnet LCHF och amning. I en av de få som gjorts där man jämfört en hög-fett-diet med en hög-kolhydratdiet fann man att bröstmjölkens fettnivåer ökade vid den höga-fett dieten samt att mammans totala energiåtgång blev något större, vilket skapade en större negativ energibalans. Dock kunde man inte dra slutsetsen att hög-fett dieteten skulleöka viktnedgången mer än vad hög-kolhydratdieteten gjorde (1).

Behov av energi under graviditet och amning

I tabellen från livsmedelsverket (2) nedan ser vi genomsnittliga energibehov för kvinnor i olika åldrar och för olika aktivitetsnivåer. Det går inte att säga exakt hur mycket extra energi en gravid kvinna behöver. Enligt de senaste beräkningarna är energibehovet ca 70- 120 kcal i första trimestern, 310-350 kcal i andra trimestern och 500-570 i tredje trimestern. Kunskapen om energibehovet i de olika trimestrarna är dock bristfällig och mer forskning behövs inom det här området. Man kan dock säga att energibehovet är ganska litet i början och större därefter (3). Under amning går uppgifterna om ökningen av energibehovet något isär från olika källor. Livmedelsverket menar på att det kan handla om 700 kcal (3) medan andra studier verkar mena att behovet kan ligga på ca 330 kcal de första sex månaderna och ca 400 kcal därefter (1).

Kolhydratsbehov under graviditet

Det finns inga tydliga riktlinjer för individuella behov av olika näringsämnen under graviditet. Det vi vet är att höga nivåer av ketoner under fostertiden kan påverka barnets psykomotoriska och neurologiska utveckling både innanför och utanför magen. Från andra, generella, studier om LCHF finns viss evidens det höga proteinintaget kan påverka bentätheten hos individen. Eftersom gravida och ammande kvinnor redan är utsatta för en ökad risk för benhälsan framöver kan detta vara en faktor att ta med i beräkningen också (6). Hos möss, som generellt anses vara goda forskningsdjur pga likheter med människan, har man sett att hos gravida med en ketonisk diet kan fostrets organutveckling hämmas (7) . Man har inte forskat på samma sak hos människa.

Kolhydratsbehov under amning

Under amning kommer kroppen framställa kolhydrater och sockerarter för att skapa bröstmjölk. Högfettsdieter som har kraftiga restriktioner på kolhydratsintaget hamnar ofta på ett kolhydratsintag på mellan 60-20 gram kolhydrater per dag (4). Så låga intag av kolhydrater kommer ge upphov till höga ketonnivåer. Ketoner passerar över i bröstmjölk och tas upp av spädbarnet. Vi känner idag inte till om detta kommer påverka barnets utveckling på något sätt. Det saknas således forskning för att ge riktigt vetenskapligt grundande råd om huruvida de strikta lågkolhydratsdieterna kommer påverka det ammade barnet. De rådande amerikanska rekommendationerna är att gravida och ammande kvinnor behöver mellan 175-200 g kolhydrater per dag (6). Det saknas svenska motsvarande råd.

Viktnedgång med LCHF

Det finns alltså studier som indikerar att viktnedgången vid amning skulle kunna bli större om den ammande kvinnan går på en högfettsdiet jämfört med en högkolhydratsdiet. Detta utan att påverka bröstmjölken något negativt (1) .

Lågkolhydratkost och viktnedgång

Viktnedgång under lågkolhydratskost sker till följd av en rad olika faktorer. Den första viktnedgången handlar primärt om nedgång i vätska till följd av en ökning av ketonkoncentrationer (4) . När kolhydratintaget är starkt begränsat kommer kroppen använda fettsyror och aminosyror som primär energikälla, och en nedbrytningsprodukt av detta blir ketoner. Under normala förhållanden är halten av ketoner i blodet låg, men under dessa processer skapas istället höga halter av ketoner. svälttillstånd används dessa som bränsle.

Viktnedgång under amning.

Det kan vara viktigt att inte gå ner snabbare i vikt än 0,5 kg i veckan för att hålla uppe både mjölkkvaliteten och mjölkkvaniteten (3) . Rekommendationen är att inte ligga lägre än 1800 kcal per dygn. Dessa kilokalorier brukar fördelas över 45-65% kolhydrater, 10-35 % protein och 25-35 % fett (4). Innehållet i bröstmjölken kommer avgöras av det mamman äter. Många strikta låg-kolhydrat/hög-fettdieter omfattar inte kalorirestriktioner men hamnar i praktiken lågt på det totala enerigintaget. Om det blir så pass lågt som 1500 kcal per dygn kan bröstmjölken komma att försämras, och på så sätt riskeras barnets tillväxt (4). Det är viktigt att, oavsett kosthållning, se till att intaget av vitaminter, mineraler och fibrer är tillräckligt högt för att räcka till för mammans och barnets välmående.

Ett svenskt fall av svår ketoacidos

Det finns en svensk fallstudie av en nyförlöst kvinna som drabbats av svår ketoacidos under amning (7). Detta är ett akut tillstånd som i vanliga fall mest förknippas med urspårad diabetes mellitus eller alkoholism. Personer som äter lågkohydratokost utvecklas i regel ketos, men att ketosen övergår i ketoacetos (=förgiftning) är ovanligt och kräver i regel också vätskebrist. Kvinnan i fallstudien hade haft en infektion och haft nedsatt matlust och ork, utöver att hennes normala kolhydratintag låg på ca 50 g per dag. Genom infektionen som drabbade kvinnan samt på grund av det ökade energibehovet till följd amningen drabbades kvinnan av en allvarlig ketoacidos. Ketoacidos är ett livshotande tillstånd. Även om det i detta fall kanske var ”the perfect storm” av omständigheter som ledde till det akuta insjuknandet så kan detta vara något att ta varning av. En diet som ger så pass små marginaler så att en vanlig infektion i förlängningen kan leda till livshotande sjukdom är kanske inte att föredra för en småbarnsförälder.

Min slutsats:

Det finns djurstudier som tyder på att det är skadligt för fostret med höga ketonnivåer, och även om dessa möjligen inte är helt hundraprocentigt överförbara till människa så bedömer jag det som dumt att liksom ”chansa” med en diet som eventuellt kan påverka fostrets neurologiska utveckling. Under amning kan LCHF fungera något bättre – man kan i alla fall inte hitta stöd för att ketonerna på samma sätt är negativa för det ammande barnet. För mammans viktnedgång kan dieten vara helt okej. Det som däremot kan blir svårare är för den ammande kvinnan att få i sig allt hon själv och barnet behöver via denna diet. Det totala kan bli energiintaget bli för lågt, och intaget av födoämnen som ger viktiga vitaminer, mineraler samt fullkorn kan bli för lågt.

Råd för dig som vill hålla kolhydratintaget nere under amningsperioden:

  • Du behöver ha koll att du på det stora hela får i dig minst 1800 kcal per dygn.
  • Du bör inte gå ner mer än 0,5 kg i veckan
  • Du behöver få i dig frukt, grönsaker och fullkornsprodukter för att kunna dela med dig av viktiga näringsämnen till barnet. Det är därför inte lämpligt att äta en strikt lågkohydratkost under graviditet och amning.
  • Vänta gärna tills barnet nått 6 månader och har börjat äta annan föda än bröstmjölk innan du börjar med en diet.

Referenser:

  1. Effect of dietary macronutrient composition under moderate hypocaloric intake on maternal adaptation during lactation.
  2. Energi, kalorier. Stockholm: Livsmedelsverket; https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/energi-kalorier
  3. Energi och vikt vid graviditet och amning. Uppsala: Livsmedelsverket; 2008. 25- 2008
  4. Use of Low-Carbohydrate Diets During Lactation: Implications for Mothers and Infants.
  5. Pregnancy Ketonemia and Development of the Fetal Central Nervous System.
  6. Weighing the Risks: The Use of Low-Carbohydrate Diets During Lactation.
  7. Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energi- och kolhydratintag.
  8. Effects of a ketogenic diet during pregnancy on embryonic growth in the mouse.

Påverkar träning amning?

Påverkar träning amning?

Tiden efter en förlossning kan utan motsvarighet vara den mest utmattande perioden i en kvinnas liv. Att bli mamma är inte bara en rosaskimrande bebisbubbla. Skimret kan fördunklas något av sömnbrist, kroppslig återhämtning och att lära känna en ny individ som inte alltid kommunicerar så man förstår.

Jag brukar förespråka balans och vila före hetsig träning under den första tiden. Men att motionera kan såklart ha viktiga hälsovinster. Det finns en dos-responsrelation mellan fysisk aktivitet och hälsa. Det betyder att göra något alls är bättre än att inte göra någonting. Det finns också en annan ände av kurvan där för mycket av ”det goda” också blir dåligt. En av frågorna kring den här balansen gäller motion och träning och dess effekter på amning. Och det tänkte jag ta upp med er idag!

Kan jag träna hårt när jag ammar?

När vi pratar om träning delar vi ofta upp det i lågintensiv, moderat och högintensiv. Gränserna är naturligtvis flytande, men enkelt uttryckt kanske vi kan kalla en rask promenad för lågintensiv, jogging för moderat och snabba intervaller för högintensiv. När det gäller annan träning blir gränserna ännu svårare, men du kan alltid utgå ifrån din egen upplevelse av intensiteten – din uppfattning brukar vara adekvat. Både amning och motion kommer kosta energi för kroppen, och det kan finnas oro att det ena kommer gå ut över det andra. Träning, som alltså är hådare än enbart ”fysisk aktivitet”, kommer orsaka att du svettas och förbrukar mer energi. I teorin kan både svett och energikostnaden påverka bröstmjölken.

Träning på moderat nivå förbättras en mammas hälsa på flera aspekter:

  • Förbättrar den kardiovaskulära konditionen
  • Optimerar insulin- och fettmetabolism
  • Förbättrar välmåendet genom att minska stressnivåer och optimera upplevelsen av att ha energi
  • Påverkar depressiva symtom till det bättre

Forskning har visat att träning på samma nivå inte påverkar amningen negativt

Träning på en moderat nivå kommer inte påverka mjölkproduktioner, mjölkens sammansättning eller barnets tillväxt negativt. Högintensiv träning och träning till utmattning kan dock påverka mjölkens sammansättning. Forskning har inte visat några negativa effekter på barnet om mamman tränar och sedan ammar. De flesta studier har inte heller kunna påvisa någon förändring i barnet acceptans av bröstmjölken, även efter högintensiv träning.

Vissa studier har fokuserat på nivåerna av mjölksyra som i bröstmjölken. Mjölksyra är en restprodukt som bildas vid högintensiv träning. Lågintensiv och moderat träning kommer inte påverka mjölksyranivåerna i bröstmjölk alls. Högintensiv träning kan ge mjölksyra i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att det i sig skulle innebära något dåligt för mamman eller barnet.

Träning på en lagom nivå kommer inte påverka:

  • Mjölkproduktionen
  • Immunfaktorer i bröstmjölken
  • Mineralförekomsten i bröstmjölken
  • Näringsförekomsten i bröstmjölken

Kommer inte påverka bebisens tillväxt

Att du som ammande kvinna tränar regelbundet kommer inte påverka bebisens tillväxt så länge du uppfyller en del parametrar. Du behöver äta tillräckligt mycket för att tillgodose både din kropps och bebisens behov. Du bör inte gå ner mer än 0,5 kg (med flit eller hur man nu ska säga). Den slags snabba viktnedgång som kroppen kan initiera helt av sig själv är inget du behöver oroa dig för.

Vätskebalansen

Om du dricker för lite kan mjölkmängden minska kortvarigt. Drick när du är törstig! Ett bra mått är färgen på ditt kiss. Ditt kiss ska vara gult, men klart.

BH-frågan

Att stötta upp amningsbröst kan vara en utmaning och vissa kan behöva två sportbh:ar för att känna att stödet blir tillräckligt. Att träna efter att du tömt brösten ordenligt kan också minska risken för obehag.

Amning, hormonerna och ökad rörlighet

Under graviditeten kommer hormonsammansättningen göra så att ligament och ledband i kvinnans kropp mjukas upp. Framförallt påverkas bäckenets leder. Detta syftar till att öka barnets framkomlighet genom bäckenet. Efter förlossningen kommer dessa hormoner successivt avklinga, även om efterverkningarna av graviditetens ökade rörlighet kan finnas kvar under en period. De hormon som står för rörlighetsökningen hör inte specifikt ihop med amningen. Det är en helt annan hormonprofil under graviditet och amning. Det finns ingen forskning som stödjer att amning spelar en roll i att orsaka, bibehålla eller förvärra smärttillstånd som uppstått i samband med en graviditet.

Tips för dig som ammar

  • Använd en bra sportBH som ger bra stöd åt brösten
  • En del barn gillar inte att ammas när brösten är svettiga/saltiga, testa att duscha före du ammar om du upplever detta som ett problem
  • Drick tillräckligt mycket! Amning och träning tillsammans kommer skapa ett större vätskebehov än vanligt.
Amning och träning
När jag sprang första gången efter kejsarsnittet 2014

Referenser:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Amning och anknytning

Amning och anknytning

Anknytning

Jag har länge haft en väldigt irriterad känsla i kroppen när begreppet anknytning kommer upp. För mig har det kommit att bli ett begrepp som är dömande och används för att höja upp vissa sorters föräldraskapsbeteenden framför andra, på ett ganska osympatiskt sett. Nu pratar vi kommentarsfälts/forumkultur, där en del använder pseudevetenskapligt snack för att höja upp sig själva och trycka ner andra. Är jag ensam om att reagera på detta? När jag gick amningskursen hösten 2016 hade jag dock en kursuppgift om just detta. Det här inlägget handlar om det jag lärde mig när jag faktiskt läste in mig på ämnet.

Anknytningsteori

Anknytningsteorin utgår, som jag förstått det, mycket från samspelet mellan förälder och barn. Spädbarnet har ett medfött behov av att knyta an till minst en vuxen person vilket bottnar i barnets behov av närhet och beskydd. Då barnet inte kan förflytta sig eller klänga fast vid vårdaren är det beroende av att den vuxne svarar på de signaler (t.ex. gråt och leenden) som barnet sänder ut. Barnet lär sig då att handlingar utlöser förutsägbara reaktioner, och skapar därigenom sin bild av verkligheten. På så vis kommer våra erfarenheter och tidiga relationer påverka hur vi skapar relationer även i vuxen ålder. För en trygg anknytning krävs att föräldern är fysiskt och känslomässigt närvarande för att kunna svara adekvat och förutsägbart på barnets signaler.

Anknytning handlar om en lyhördhet och en finkänslighet för kommunikation. Till en början är människobarn helt beroende av kontakt med vuxna, hela deras överlevnad är beroende av att en vuxen person kan läsa av signaler om hunger och andra behov. Utifrån detta handlar anknytning mycket om den vuxne – att denne ska ha en finkänslig förmåga att lyssna och avgöra vad barnet behöver.

Inte bara den vuxne

Dock handlar anknytning också ganska mycket om barnet. Barnets hälsa och temperament är en viktig del av anknytningen. För tidigt födda barn kan vara mer lättstörda, svårare att trösta och lugna, och ha lägre grad av samspel med sina föräldrar jämfört med fullgångna barn. Detta kan naturligtvis försvåra relationen till föräldrarna. Barn med kolik eller barn som beskrivs som krävande får oftare mer stressade och frustrerade mödrar. Dessa mammor upplever sig också ibland mindre kompetenta än andra mammor. I forskningen betonas att föräldrar till för tidigt födda barn bör få extra stöttning i kommunikation och samspel med sina för tidigt födda barn.

Vad optimerar?

Något som också poängteras gång efter annan i studierna jag läst är vikten av att inte separera mor och barn efter förlossningen. En separation mellan mamma och barn efter förlossningen kan komma att påverka anknytningen negativt. Oxytocin frisätts hos mamma och barn vid förlossning och amning och skapar lugn, avslappning och känsla av tillit. Oxytocin förstärker det omvårdande beteendet gentemot barnet och gör oss mer känsliga för de signaler som barnet sänder ut Mamma-barn-par som får vara nära varandra hela de två första timmarna har visats ha bättre anknytning än andra. De uppmätta skillnaderna verkar också hålla i sig upp till ett års ålder. De är viktiga, de där första timmarna!

Under det första dygnet har modern en hormonomställning, och detta påverkar hennes känslighet, reaktivitet och mottaglighet för barnet. Den nyfödde själv är mer vaken, uppmärksam och interagerande med modern under det första dygnet än vad barnet är under efterföljande dagar. När både mamma och barn får ocytocinfrisättning vid samma tillfälle skapas känslan av kärlek, trötthet, eufori och smärtlindring.

Anknytning och amning

Forskning visar på olika sätt att amning är fördelaktigt för hälsan för både mammor och barn, sett till grupper. I olika individuella fall finns det mängder av skäl till att göra olika val, och de allra flesta gör informerade val utifrån det som upplevs allra bäst för dem. Jag vill gärna skriva om forskning och saker jag läser, men vill vara försiktig och inte trampa någon på tårna. Kom ihåg, det jag skriver här säger INGENTING om dig och din relation med ditt barn, om du av någon anledning valt att inte amma.

Men så här:

Studier har visat att känsligheten för barnets signaler ökar hos ammande kvinnor. Ammande mammor är enligt en studie känsligare i interaktionen med sina barn och kan vara mer benägna att titta på och röra vid barnet. Den nära fysiska kontakten bidrar till lägre stressnivå och färre depressiva symtom vilket underlättar för mamman att läsa av och svara på sitt barns signaler. En studie visade även att mammor som ammar reagerar starkare på sina barns skrik och uppvisar högre grad av ”moderlig känslighet” än de som inte ammar.

Detta kan förklaras genom att amning medför en parasympatisk påverkan hos den ammande kvinnan. Det verkar som att amning skapar aktivitet i de hjärncentra som ansvarar för omvårdnad och empati. Detta tar sig bland annat uttryck i att ammande kvinnor reagerar mer på när barnet gråter, än vad icke-ammande kvinnor gör. Detta är ändå intressant! Det handlar om den fysiologiska process som amning/oxytocinfrisättning sätter igång hos en kvinna.

Optimera anknytning?

Vad gäller anknytning optimerar du detta genom att i första hand försöka optimera kommunikation och samspel med ditt barn. Att barnet känner att du reagerar på dessa signaler, är lyhörd och visar ömhet. Möjligen kan amning göra något med kvinnan som gör att ett ”omvårdnadsprogram” i hjärnan lättare slås på. Vad jag kan läsa mig till så spelar det dock ingen roll för barnets anknytning egentligen om maten är bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Bara den ges med närhet och omsorg. Om du vill optimera anknytningsförutsättningarna bör du och din partner spendera mycket tid hud mot hud med barnet när den är nyfödd. Se till att söka hjälp om kommunikationen/samspelet med barnet verkar bli svårt på grund av barnets hälsa/kynne!

Hur tänker du kring detta?

Referenser:

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!