Den här kategorin innehåller fysioterapeutisk information om hur du som lider av framfall kan hålla dig aktiv utan att förvärra dina symtom. Mycket handlar om att hålla bäckenbotten stark och hantera belastning och tryckökning i buken med god koordination och teknik. I vissa fall kan du behöva tänka om med belastande träning om du får besvär av det, men ofta kan du göra anpassningar som hjälper dig.
Läs gärna vidare om fysioterapeutiska insatser för framfall! Mer om bäckenbottenträning finns också i en egen kategori.
Inläggen är så långt det går baserade på forskning och vetenskap, i där sådan saknas mer på beprövad erfarenhet. Kom ihåg att inga råd du kan läsa på nätet ersätter en individuell bedömning och behandling.
”Jag födde barn för 8 månader sedan och har sedan dess haft jättesvårt att bajsa. Jag fick en grad 2-bristning när jag födde och har tänkt att det säkert kommer bli bättre med tiden. Det har det inte, och idag när jag skulle bajsa så kände jag efter – det kändes typ som att hela tarmen tryckte in i slidan. Vad ska jag göra?”
Läsarfråga
När tarmen buktar in i slidan och ger en fyllnadskänsla i slidan kan det vara tal om en buktande slidvägg eller en rectocele. Man kan särskilja en buktande slidvägg mot en rectocele. Det är ungefär samma fenomen, men lite olika prognos. Slidväggens buktning i mot slidan sker när stödjevävnad och muskler mellan ändtarmen och slidan är utsträckta, försvagade eller defekta. Har man nyligen fött barn kan det ”bara” vara till följd av en utsträcking vid förlossning – då försvinner ofta buktningen av sig själv inom det första året. Försvinner inte besvären brukar man prata om besväret som någon grad rectocele – bakre framfall.
En rectocele kan finnas på ett spektrum. Man kan ha väldigt lite eller väldigt mycket och allt är emellan. En bakre slidbuktning eller ett bakre framfall kan ge följande symtom:
En känsla av fyllnad i slidan (lite som en tampong som sitter fel, säger en del)
Svårigheter att tömma tarmen
Behov av att trycka i mellangården eller i slidan för att tömma tarmen
Svårigheten att tömma tarmen kan lida till förstoppning
Hur får man diagnosen?
Det krävs en gynundersökning hos en läkare för att sätta diagnosen. En fysioterapeut kan ge en funktionsbedömning av muskler och stödjevävnad men sätter inte just rectocele-diagnos. I vissa fall kompletterar man med undersökningar så som ultraljudsundersökning eller defekografi (röntgen medan man tömmer tarmen).
Hur behandlas man?
Behandlingen bestäms av svårighetsgraden av dina symtom och i vilken omfattning din livskvalitet påverkas. Milda fall behöver kanske ingen behandling alls mer än generell motion och träning och kostråd för att hålla avföringen mjuk. Där egenvård inte räcker kan man behöva annan behandling så som kirurgi.
Fysioterapi för rectocele?
De grundläggande rehabinsatserna för en bakre slidväggsbuktning eller framfall gäller avföring. Du vill bajsa så lätt och bra som möjligt (hamna på typ 3 eller 4 på skalan ovan), för att undvika att lägga ytterligare tryck mot de utsträckta vävnaderna. En fysioterapeut kan ge utbildning om tarmvanor, korrekt toalettbesöksteknik och livsstilsförändringar som kan hjälpa till att minska dina symtom.
Knipträning riktar sig mot musklerna i bäckenbotten och syftar till att förbättra styrka, uthållighet och koordination. Bäckenbottenträning kan inte ”fixa” ett framfall men kan i vissa fall minska symtomen. Bäckenbottenträning och andra fysioterapeutiska insatser kan också lägga fokus på avslappning i bäckenbotten, och detta kan hjälpa till att förbättra tarmtömningen.
Fingertricket
Även om det känns ovärdigt så kan fingertricket vara oerhört hjälpsamt för dig med en slidväggsbuktning eller rectocele. Att trycka med fingrarna mot mellangården eller i riktning mot tarmen, inuti slidan, kan ge stöd för att göra passagen av avföring lättare.
Vad orsakar rectocele?
Rectocele uppstår när de stödjevävnad och musklermellan ändtarmen och slidan blir försvagade eller skadade, vilket leder till en utbuktning av ändtarmsväggen in i slidan. Det finns en rad olika faktorer som kan bidra till detta.
Graviditet och förlossning är den främsta orsaken. Sträckning och bristning av vävnaderna i utrymmet mellan slidan och tarmen kan öka risken för att utveckla rectocele.
Ålder – med ökad ålder förlorar vi spänst och styrka i stödjevävnad och muskler. Detta kan leda till en naturlig försvagning som kan bidra till utvecklingen av rectocele.
Kronisk förstoppning/hårt krystande – om du alltid eller mycket ofta krystar hårt när du ska tömma tarmen utsätts vävnaderna för ett hårt tryck, detta kan bidra till utveckling av rectocele över tid. Det är inte farligt att råka bli förstoppad vid något enstaka tillfälle.
Man har länge trott att tunga lyft kan orsaka allehanda bäckenbottendysfunktioner. Vi saknar robust vetenskaplig evidens för detta. Vi anser dock det är viktigt att träna med god teknik, ta hänsyn till individuella faktorer och undvika sina absoluta ytterlägen vad gäller buktryck och belastning för att minimera den potentiella negativa påverkan på bäckenbotten.
Kan det vara något annat?
Min grundinställning är att de jag träffar som patienter har en adekvat uppfattning om sin egen hälsa. Det de beskriver som ett problem är ett problem. Men det kan vara svårt att riktigt diagnostisera sig själv, och att googla kan ibland bara göra saker krångligare. Det finns en rad andra saker som kan ge symtom som liknar en bakre slidväggsbuktning eller rectocele:
Enterocele – då sticker en del av tunntarmen ner mot slidan. Det är en annan del av tarmen som är sänkt, jämfört med vid en rectocele.
Rektalprolaps – då är det ändtarmen som kommer ut från analöppningen. Det kan ge en synlig utbuktning vid tarmtömning och kan göra att det blir svårt att bajsa eller att du har svårt att hålla avföring, eller bli färdig med tarmtömningen. Detta är i sin tur möjligt att sammanblandas med hemorrojder.
Analkramp – vid en oförmåga att optimalt slappna av i bäckenbotten kan det bli svårt att tömma tarmen och ge en känsla av ofullständig tömning.
Kronisk förstoppning – förstoppning kan ge svårigheter att tömma tarmen och kan ge flera andra symtom som liknar rectocele.
Flera av dessa tillstånd kan också samexistera med bakre slidväggsbuktning, vilket gör att man kan behöva testa behandling för det ena eller andra före man helt hittar sin väg framåt.
Vården kan hjälpa till
Behandlingens inrikning kommer avgöras av hur mycket besvär du har, hur stor slidväggsbuktningen är och om du önskar föda fler barn vaginalt. Om du inte har prova någon slags behandling kan bäckenbottenträning och tarmterapi var ett förstahandsalternativ. Bäckenbottenträning kommer aldrig läka ut slidväggsbuktningen/framfallet, men en stark bäckenbotten kan ibland underlätta symtomen. Om du får vägledning att hålla avföringen i optimal konsistens kan du också lindra besvären. Om du har avföring som pendlar mellan 3 och 4 brukar tömningsbesvären inte vara så stora. Du kan börja med att gå till vårdcentralen och be om hjälp om förstoppning är ditt stora besvär. Eller börja med ett besök hos gynekologen för råd och bedömning. En fysioterapeut kan hjälpa dig med träning och råd om ergonomi för att optimera tarmtömningen.
Jag har skrivit ganska mycket tidigare på samma tema
Bajset buktar in i slidan – här kan du också leta vidare och hitta andra aspekter och annan vägledning.
Jag möter många personer med framfall och ganska många av dem är rädda eller oroliga för sex. Många vårdgivare har svårt att förstå patienternas rädsla och oro här, eftersom vi som vårdgivare känner till de anatomiska förhållandena och vet att sex är helt ofarligt även för en person med framfall. Därför blir det ibland inte optimalt när patienter lyfter dessa frågor. Vårdgivaren negligerar att det skulle vara ett problem, och patienten känner sig osedd. Jag tänkte därför dyka in i ämnet idag!
Patienternas frågor är ofta enkla:
Kan jag få förvärrat framfall av att ha sex?
Kan sex orsaka framfall?
Finns det något jag kan göra för att minska risken att jag känner av mitt framfall vid sex?
Svaren går att säga kort:
Nej du kan inte få eller förvärra ett framfall av att ha sex. Ja, det finns sätt att göra sex bekvämare (men många upplever faktiskt inte att framfallet stör alls!). Men vi tar de långa svaren också, med bättre förklaringar.
Kan sex orsaka framfall?
Man pratar i regel om framfall när livmodern, blåsan eller tarmen sänks in i slidan. När man har sex så skapar kåtheten större utrymme i slidan. Bäckenorganen är gjorda för att också kunna flytta på sig lite när man ha sex och det finns ingen del av en normal, icke-våldsam sexpraktik som kan orsaka framfall.
Kan sex förvärra framfall?
Nej, det brukar inte hända. Däremot kan svullnaden som kan ligga kvar efter kåthet, penetration eller orgasm kunna ge en känsla av att det är lite mer av allt i underlivet. Det här är övergående och en förnimmelse du troligen hade långt innan framfallet – men aldrig riktigt la märke till.
Om du är torr i slemhinnorna kan sex också ge upphov till skav eller irritation som också kan ge en påspädning av symtom från underlivet. Ditt framfall har inte blivit värre – men känsla av obehag eller smärta kan ha ökat.
Kommer min manliga partner märka?
Om du har ett litet till mellanstort framfall kommer din partner troligtvis inte märka något alls. Inte ens vid penetrerande sex brukar de framfall vara i vägen. Slidväggarna är normalt så mjuka och eftergivliga att de liksom ”hänger med” i vad som händer. Om sexuell penetration inte känns bra för dig är det en annan sak, och det är i så fall en anledning att söka hjälp. Framfallet brukar inte påverka din partners upplevelse vid penetrerande sexuell penetration.
Finns det några fördelar med sex vid framfall?
Orgasmer är otroligt nyttiga – de ökar blodcirkulationen och frigör en kaskad av hormoner som får du att må bra. Hormonerna kan ge en känsla av välmående, minska obehag, smärta och ångest.
Problemlösning
Det finns ingen problemlösning som passar alla, ingen ”one size fits all” när det kommer till sex och framfall. Men om du tänker dig att bäckenorganen och det som faller nedåt är mjukt och flyttningsbart så kan du börja bli mer kreativ.
Sexpositioner där du är mer upprätt kan vara oskönt om framfallet åker mer nedåt med hjälp av gravitationen. Du kan ta tyngdlagen till hjälp istället – positioner där du ligger ner på rygg eller sida kan vara bättre. Eller stående på alla fyra. Vid cystocele kan dock ryggliggande kännas sämre och då kan andra mer halvsittande positioner kännas bättre. Var kreativ, det finns väldigt många positioner att testa!
Ibland kan missionären med en kudde under rumpan vara en bra ställning. Den positionen kan du också ha som viloposition efteråt om du vill avlasta området lite.
Andning och avslappning under sex
Jag brukar inte vilja ge råd eller tips som gör att folk behöver tänka på sitt framfall eller bäckenbotten under sex, det är ju otroligt avtändande. Men en sak man kan behöva analysera är om man någon gång under sexakten har en vana av att hålla andan kraftigt eller krysta. Det är en vana som skulle kunna vara kopplad till ökade symtom av framfall efter sex. Det här kan man försöka vända till att andas djupt ner i magen och försöka avhålla sig från att krysta.
Spänd bäckenbotten
Om du är stressad eller orolig inför eller under sex kan bäckenbotten också svara med att spänna sig, och det kan också medföra att sex blir mindre trevligt och kul. Det kan också ge en känsla av trötthet, tyngd eller smärta i efterhand. Här är det svårt att ge enkla och snabba råd, men våga slappna av och njuta! Framfallet måste inte störa! Oron för att sex inte kommer kännas bra kan leda till att sex inte känns bra. Om du inte kan komma förbi tankar eller oro rekommenderar jag starkt att du pratar med något om detta. Börja med din partner, en vän eller boka tid hos en bra sexolog.
När kvinnor med framfall får fylla i självskattningsformulär om sex så visar resultaten faktiskt att merparten inte har någon specifik fysisk nedsättning kopplat till orgasm eller sexuell tillfredsställelse. Ändå skattar många att de har nedsatt sexuell funktion. Hur kommer det sig? Jo, det verkar faktiskt inte som att den fysiska funktionen eller upplevelsen av njutning förändras. Förändringen sitter i nedsatt självupplevd kroppsuppfattning. Man känner sig trasig eller osexig.
Här vill jag skicka med:
Du är inte trasig. Du är inte osexig. Faktum är att de flesta partners inte ens märker av framfallet vid sex. Det är du själv som gör det. Om du kan komma över din egen känsla och oro så finns möjligheten att njuta precis lika mycket av sex som tidigare.
Bäckenbottenträning kan ibland öka sexualfunktionen även vid framfall. Ta kontakt med en fysioterapeut om du behöver hjälp och stöd vid träning.
Det finns också muskelskador som kan finnas samtidigt som framfall, som minskar förmågan till orgasm. Har du en nedsatt orgasmförmåga och misstänker defektläkta muskelskador efter förlossning ska du söka dig till en bäckenbottenkunnig gynekolog.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Idag blir det ett svar på en läsarfråga om slidväggsbuktning och överspänning i bäckenbotten.
Slidväggsbuktningar och överspänning
”Hej! Kan man ha buktande slidvägg samtidigt som man har en överspänd bäckenbotten? Jag fick buktande främre slidvägg efter förlossningen men det verkade gå tillbaka, åtminstone så jag inte led av det. Nu har det kommit tillbaka att jag känner mig kissnödig hela tiden. Det känns som att slidväggen trycks ner när jag kniper och det svider och gör ont när jag känner efter.”
Läsarfråga
Spänning
som svar på att något inte är som vanligt
Det korta svaret är att ja, du kan absolut ha en överspänd bäckenbotten samtidigt som du upplever att slidväggarna är svajiga. Kroppens första reaktion på att någon känns fel i bäckenbottenregionen är att ofta att höja spänningsgraden, i en del eller alla av bäckenbottens muskler.
Buktande
främre slidvägg
När stödjet för blåsan blir försvagat kan resultatet bli att urinblåsan sackar ner mot vagina. Detta ger inte alltid några symtom. Du kan få en känsla av att ha något i vagina, en känsla av obehag när du hostar, krystar eller belastar din bäckenbotten på annat sätt, svårigheter att tömma blåsan helt, upprepade urinvägsinfektioner och ibland urinläckage. Symtomen ökar ofta när du varit på benen ett tag och minskar om du lägger dig ned. Om du har en buktning som gör att du inte kan tömma blåsan helt är det viktigt att få råd och hjälp, för det är inte nyttigt.
Symtom
som kommer och går
Det är naturligtvis möjligt att du haft en slidväggsbuktning som gick tillbaka och sedan blev värre igen, men jag skulle gissa att det kanske finns något annat i din problembild. Känslan av att slidväggen åker ner när du kniper och känslan av att vara kissnödig hela tiden kan bero på detta, men skulle också kunna vara något annat.
Varför sänkning?
Att slidväggen sänks vid knip är ju egentligen motsatt vad som borde hända. Precis som du nämner är dina förnimmelser kanske symtom på överspänning i bäckenbotten, men jag kan utifrån beskrivningen inte säga att jag vet. Svid när du känner efter låter också som något ytterligare annat – hur mår dina slemhinnor? Ammar du?
Överaktiv blåsa?
Överaktiv blåsa är när du får starka och frekventa kissnödighetssignaler utan att det är adekvat, alltså att blåsan orimligen kan vara tillräckligt full. Att ha en överaktiv blåsa är ett symtom, inte nödvändigtvis ett tecken på att något är fel. Överaktiv blåsa blir ibland behandlad ibland med blåsträning och ibland på andra sätt.
Något annat?
Det finns andra orsaker till irritation i slemhinnorna som kan ge en svullen känsla med inslag av att det buktar och blir lite trångt. Trängningar kan också höra till. Det kan vara torrhet, svamp eller någon rubbning av bakteriekulturen i slidan. Det kan därför finnas en anledning att kolla upp hos gynekolog och få råd om kräm eller annan behandling.
Slidväggsbuktning och överspänning
Det är absolut möjligt (och inte ovanligt) att ha båda tillstånden samtidigt. Jag tycker att du ska prata med en vårdgivare IRL som kan undersöka och se hur det står till.
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
Hur är det egentligen med tung träning och risken för framfall? Är det någon uppfattning som sitter hårt, hårt inrotat hos vårdgivare är det att tynga lyft och tung träning är synonymt med ökad risk för framfall. Jag försöker ofta nyansera detta och senast jag föreläste om ett tangerande ämne blev jag så agiterad att jag deklamerade:
”Man kan inte säga att kvinnor som har fött barn att de inte ska lyfta tungt. Att lyfta tungt är typ essensen av föräldraskapet!”
Idag tänkte jag ta er igenom hela resonemanget bakom min frustration, även om vi faktiskt kommer landa i gråskale-slutsatsen att lagom kanske är bäst.
Vad säger forskningen?
Forskningen om framfall och träning är inte helt enkel. Det mest grundläggande vi har är att det faktiskt saknas en tydlig evidensbaserad koppling mellan framfall och träning. Det finns studier som tyder på att fysiskt tunga arbeten ökar risken för symtomgivande framfall men de är inte helt enkla att överföra till en svensk kontext. Det finns också forskning som menar på att en omfattande mängd av tung fysisk träning under tonåren kan öka risken för framfall senare i livet. En ny studie om just crossfit-tränande kvinnor visade samma grad av framfall hos dessa kvinnor som hos en generell befolkning, men förekomsten av ansträngningsläckage var större hos de crossfit-tränande individerna.
Bäckenbotten blir trött
Efter tung träning kommer bäckenbotten vara trött och dess lyftande och stabiliserande funktion kommer vara kortvarigt nedsatt. Hur är det om du redan har framfall? Är det då farligt att träna så att bäckenbotten blir väldigt uttröttad? Nej, inte riktigt. Men har i en studie sett att individer med befintliga framfall får ett kortvarigt något försämrat fysiskt läge av framfallet efter träning men att detta inte varit förknippat med att symtomen blivit värre eller att livskvaliteten blivit upplevts lägre.
Vad ska vi tänka om det här?
Jag brukar vara krass i mitt resonemang. Du har en svag bäckenbotten eller ett framfall och det är ju pissigt. Men att både ha en svag bäckenbotten och ett framfall OCH annan ohälsa till följd av inaktivitet, det är ännu mer pissigt. Därför anser jag att det är viktigt att begränsa den påverkan du låter bäckenbottenproblemen ha i ditt liv. Träna så att resten av kroppen mår bra!
Tål bäckenbotten hur mycket som helst?
Nej, kanske inte ändå? Det finns forskning på kvinnliga militärer (fallskärmsjägare), att efter mer extrema och intensiva träningsperioder ökar risken för dem att ha framfall grad 2. De som vet mer om den här sortens träning får gärna berätta men jag gissar att det övergår vad de flesta av oss vanliga dödliga gör i motionssyfte på våra lediga stunder.
Individuella faktorer
Den okända faktorn i allt det här är dina individuella faktorer.
Hur mycket tränar du?
Har du några skador på dina bäckenbottenmuskler?
Hur mycket väger du?
Är du ofta hård i magen när du bajsar?
Hur är ditt genetiska arv?
Utifrån detta skulle jag som fysioterapeut också kunna ge lite olika svar till olika individer. Det finns ingen on size fits all även om det förstås hade varit mycket enklare.
Lagom är bäst
Träning, och speciellt tung träning, bidrar med belastning till bäckenbotten. Belastning på bäckenbotten är inte nödvändigtvis något dåligt. Kroppen är gjord för att anpassa sig till successivt ökad belastning.
Om ökningen går för snabbt, eller om du plötsligt övergår vad din bäckenbotten anpassat sig till att klara i belastning kan belastningen faktiskt kan bli för tung. I dessa fall handlar det om att bäckenbottens muskler och dess omkringliggande stödjevävnad inte klarar av belastningen som läggs på dem.
Hur vet vi om vi är nära den gränsen?
Jag brukar alltid utgå ifrån att allt som känns bra är bra. Personligen märker ganska stor skillnad utifrån menscykeln. Jag undviker den tyngsta träningen precis kring ägglossning. Känner du att du är nära gränsen för vad din bäckenbotten klarar – bli inte livrädd och sluta med allt. Utan lek med anpassningar av både antal repetitioner och vikt, förändrade utgångslägen och positioner. Ofta går det att ligga precis under den upplevda gränsen och hitta en träningsnivå som känns både givande och utvecklande. Och ganska ofta går gränsen också att skjuta framåt/uppåt, med rätt sorts träning och tålamod.
Vidare tips/Reklam
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Idag svar en läsarfråga om framfall och graviditet.
”Jag har framfall efter min tidigare förlossning för två år sedan. Livmodertappen är precis innanför eller utanför slidmynningen (det varierar lite). Nu är jag gravid igen. Jag har flera släktingar som har opererat bort sina livmödrar, så kanske är det här ärftligt. Jag har svårt att både kissa och bajsa (kanske mest för att jag är spänd) och är jätteorolig inför nästa förlossning. Vill helst ha kejsarsnitt men är orolig för att behöva kämpa för det. Hur ska jag göra?”
Läsarfråga
Framfall och graviditet
Att ha slidväggar som sackar neråt mot slidöppningen är ganska vanligt men livmoderframfall under graviditet är förhållandevis ovanligt. Det beror ofta på en sammansättning av flera orsaker – hur många barn du fött, om du haft vaginala förlossningar och fått några förlossningsskador, belastning på livmoderns stödjevävnad och påverkan på livmodertappen bland annat. Rent fysiskt så brukar symtomen av detta vara jobbigast i tidig och sen graviditet, med ett fönster i mitten av graviditeten där livmodern har vuxit upp i magen tillsammans med fostret. Att symtomen återkommer senare i graviditeten har med den rena tyngden och belastningen. Livmoderframfall under graviditet kan ge komplikationer, så det är viktigt att din vårdgivare känner till dina symtom och ditt tillstånd. Det är ofta rekommenderat att använda en prolapsring under graviditeten och låta den sitta inne ända fram till förlossningen, förutom vid regelbundna uttag för rengöring av ringen.
Förlossningssätt
Du som födande ska få vara med och bestämma i sådana här
fall. De medicinska aspekterna kring val av förlossningssätt handlar om din
generella hälsa, om livmoderns och livmoderhalsens status. Vill du föda
vaginalt är det ofta möjligt. Ett planerat kejsarsnitt kan också vara ett
lämpligt och säkert alternativ. Min erfarenhet är att det skiljer väldigt
mellan olika förlossningssjukhus och läkare vad gäller resonemang kring det här
med att bevilja snitt. Jag tänker att du ska börja med att få en bra undersökning
och ett utlåtande om dina individuella risker och fördelar med respektive förlossningssätt.
Inget av förlossningssätten är riskfria, men vaginala förlossningar ökar risken
för just att framfallet kommer bli kvar eller förvärras. Snitt kommer med en
annan uppsättning risker. Hur du än ska föda behöver du kunna landa tryggt i
det beslutet, så lyssna inåt och var en besvärlig patient om du behöver vara
det.
Hur blir det sen?
Det här är mycket svårt att förutse. Det du kan påverka som gäller din bäckenbottenhälsa just nu är kanske din avföringskonstistens och kanske din viktuppgång. Att vara väldigt hård i magen och att behöva krysta väldigt när du bajsar ökar belastningen på bäckenbotten samt kan påverka risken att få kvarvarande besvär av framfall. Fråga din barnmorska om råd för att hålla avföringen mjuk! Viktuppgång under graviditet är inte ett enkelt område. Min personliga erfarenhet är att jag faktiskt inte kunnat styra det, alls. Men OM du kan, om det är rimligt inom ditt både fysiska och psykiska hälsotillstånd, så kan det också vara en grej som påverkar hur bäckenbotten kommer orka lyfta bäckenorganen, både nu och sedan.
Bäckenbotten är som en korsning mellan studsmatta och hängmatta.
Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.
Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.
Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.
Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd eller att ”studsmattan” tappat stuns. Ålder, graviditeter, förlossningar, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.
Bäckenbottenproblem är vanliga men inte normala
Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Se till att få hjälp innan du börjar begränsa dig.
Knip är bra!
Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark och fungerar väl för att behandla och förebygga urininkontinens. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du kanske inte knipa med fullgod effekt.
Alla ska inte knipa
Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överspända bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta. Det är ju egentligen ett omöjligt uppdrag. I alla fall om svaret kommer från mig. (Det här inlägget innehåller tips om mina två böcker, dvs reklam.)
En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten
Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba upp din muskelstyrka efteråt så att du hittar ”ditt nya normala”.
Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt
Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.
En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen
Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.
Förlossningsskador kan vara pissjobbiga
Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Jag kan också rekommendera att använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.
Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation
Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan försiktigt stegrad träning.
Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.
De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.
Sömn är kanske viktigare än träning
Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.
Amning påverkar inte alltid vikten
Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.
Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med
Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.
Återhämtningen kan ta lång tid
De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.
Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Det trillade in en fråga om behovet av att göra anpassningar av livet pga framfall.
”Jag har blivit livrädd för väldigt mycket sedan jag fick cystocele och rectocele efter förlossning. Jag vet inte om jag behöver ändra karriär pga en del tunga lyft i arbetet. Är det farligt att lyfta allt som är tungt? Tycker du man ska anpassa sitt yrkesval på det sättet? Jag känner ett tydligt tryck nedåt när jag lyfter min bebis (12 kg).”
Läsarfråga
Vad
vet vi?
Baserat på aktuell vetenskap har vi ingen evidens för att påstå att träning och fysisk aktivitet har någon överväldigande positiv eller negativ påverkan på bäckenbottens funktion. Vi vet att det finns samband mellan fysisk belastning och ansträngningsinkontinens, men detta är inte synonymt med exempelvis risk för att utveckla eller förvärra framfall.
Inget samband mellan träning och framfall
De få studier som hittills publicerats visar inget samband mellan träning och framfall. Men extremt tung träning (motsvarande militärens fallskärmsjägare) kan öka risken för framfall. Det kan handla om ett dos-responsförhållande, alltså att för mycket träning överbelastar bäckenbotten men lagom mängder träning bara är bra. Var gränsen i så fall går känner vi inte till, därför att gränserna också är indviduella.
Riskfaktorer
för framfall
De
främsta riskfaktorerna för framfall är alltså inte fysisk belastning och vi har
inga belägg för att ge råd om att begränsa den fysiska aktiviteten eller
normala vardagsbelastningen. Att ha varit gravid många gånger, att ha fött barn
vaginalt, att vara äldre och att ha hög BMI är riskfaktorer som vi känner till.
Levatorskada är också en riskfaktor, både för att utveckla framfall och att få
tillbaks ett framfall som redan åtgärdats kirurgiskt.
Hur
är det med jobb då?
Vi har vissa studier som tyder på att kvinnor som opereras för framfall i större utsträckning har fysiskt tunga jobb än andra. Att ha ett yrke som kräver tunga lyft regelbundet kan öka risken för behov av kirurgi. Studierna är dock lite svårtolkade i en västvärldskontext – en del av dem handlar om fysiskt tunga arbeten i utvecklingsländer.
Man har också sett samband mellan näringsbrist och framfall. Det är därför inte helt enkelt att dra parallellen till att tunga lyft på en svensk arbetsplats (med allt vad arbetsmiljölagar heter) kan orsaka eller förvärra framfall.
Anpassningar
av livet pga framfall?
Jag har svårt att veta vad jag ska ge för råd till frågeställaren. Det är viktigt att veta att vem som helst av oss kan drabbas av framfall. Det är inte särskilt ovanligt. Jag förstår absolut att det är jättejobbigt att ha och att det kan dra ner livskvaliteten. Men så här: Det jobbigaste är oftast åren då du upptäcker besvären och får jaga runt i vården efter någon som kan ta dig på allvar. För många finns åtminstone någon lindring eller behandling att få. Jag vill absolut inte förminska dig som har besvär, missförstå mig inte.
Men!
Jag vet inte om jag vill rekommendera någon att sluta en utbildning, byta karriär eller sluta göra något den tycker om ”bara” för ett framfalls skull. Din självupplevda hälsa kring bäckenbotten och närbelägna organ är EN grej. Du har en massa andra hälsorelaterade saker som jag också skulle vilja rekommendera dig att prioritera. Ett jobb du trivs med är en sådan grej!
Livskvalitet
får avgöra
Jag tänker att summan av din hälsa och relation till kroppen landar på en slags nivå av livskvalitet. Känner du att jobbet ger dig/förvärrar symtom som sänker dig? Gör något annat. Känner du att karriärsvalet är så pass viktigt för dig, att det kan höja dig och få dig att må bra – trots framfallssymtom? Kör på. Vi har ett liv och vi måste alla försöka göra vårt bästa av det. Med eller utan fysiska krämpor eller begränsningar.
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.
Jag har buktande slidväggar som gav sig till känna efter att jag bar tunga kassar. Kände mig stark efter förlossningen och hade ett bra knip, så jag trodde inte att jag skulle ha några problem. Hur ska man tänka kring bålspänning och knip vid träning. Jag tränade mycket och tungt innan graviditeten, hur ska jag tänka nu efteråt? Jag är rädd att om jag aktiverar och tröttar ut bäckenbotten så kommer kanske mina buktande slidväggar påverkas. Är det okej att träna det mesta med buktande slidväggar om jag har kontroll, eller borde jag avstå? Jag har besvär som jag känner igen dagligen, vid vardagliga lyft. Hur ska jag tänka kring min träning för att hjälpa mina buktande slidväggar, men ändå få träna utan rädsla för att träna fel?
Läsarfråga
Buktande slidväggar kan vara normalt innan kroppen är helt
återhämtad
Jag har svårt, utifrån frågan, att avgöra
allvarlighetsgraden på dina besvär. Jag vill med den här delen av svaret
absolut inte normalisera ohälsa, jag är INTE en av dem som svarar att problem
med kroppen efter graviditet är normalt. Men att under en tid ha svajig
bäckenbotten och buktande slidväggar KAN vara övergående och behöver liksom
inte betyda att något faktiskt är fel. Så beroende på allvarlighetsgrad kan
svaret bli allt ifrån: nej, du behöver inte ta så mycket hänsyn alls, till ja –
du gör klokt i att förhålla dig med respekt till det som ökar på dina besvär.
Bra knip är en bra förutsättning
Att ha starka bäckenbottenmuskler är en bra förutsättning för läkning och återhämtning. Kan du känna själv att de är starka, eller är det någon som bedömt det åt dig? Märker du att musklerna svarar bra på knipträning? Fortsätt med det i så fall. Ett observandum i sammanhanget är att många som har en känsla av att något sackar nedåt i vagina går omkring och kniper hela tiden, för att liksom hjälpa att motverka tyngdlagen. Det blir sällan bra. Utan detta resulterar ofta i en muskelvärk lik den vi får i axlarna när vi spänner oss. Många jag träffat som haft besvär med buktande slidväggar tror att de har kvar sina besvär länge, länge – men egentligen har de bara kvar muskelspänningen/trötthetsvärk. Det är alltså inte alltid lätt att särskilja tyngdkänslan av slidväggsbuktningar från ren muskeltrötthet i bäckenbotten.
Bäckenbotten blir uttröttad av träning
Bäckenbotten blir uttröttad av träning, så är det även hos
kvinnor som inte vara gravida eller fött barn. Jag skulle därför rekommendera
att du tränar i relation till att du ska kunna vila lite efteråt. Kombinera
inte träning med att storhandla på vägen hem och sedan stå och steka pannkakor
i en timme, liksom.
Kan träning förvärra?
På individnivå tänker jag att allt är möjligt och det är klart att akuta överbelastningar långt över vad kroppen är tränad för kan ge orsak till överbelastningsbesvär. Så kan det bli i hela kroppen ju, och bäckenbotten är inget undantag. Däremot har vi faktiskt ingen forskning som säger att träning ger framfall eller förvärrar symtom hos kvinnor som har besvär med buktande slidväggar. Du behöver göra en analys av din egen situation och göra en bra plan för stegring av träning så att kroppen också hänger med.
Kan träning förbättra?
Om du är stark generellt kommer du behöva lägga mindre tryck mot bäckenbotten vid vardagliga lyft och ansträngningar. Jag skulle alltså säga att det är klokt för personer med besvär av svag bäckenbotten eller med buktande slidväggar att försöka träna upp sig generellt.
Du nämner att du har symtom som känns i vardagen, och igen – jag vet kanske för lite om dig för att ge helt bra svar. Men här tänker jag några olika saker: Försök att hushålla med bäckenbotten och kroppens resurser så pass att du provocerar besvär så lite som möjligt. Försök att inte knipa hela dagarna, utan bara när du faktiskt tränar bäckenbotten och annars när det är adekvat – typ när du ska lyfta. Och ge kroppen tid – både till att återhämta sig och till att bli stark generellt.
Om du fortfarande har funderingar om hur du ska våga träna vill jag tipsa om mina webbkurser för postpartumträning, de är anpassade efter svag bäckenbotten och sviktande slidväggar (bland annat).
Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader.
Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Klockslaget för att träffa en ny patient är inne. Jag går ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen framför. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?”.
Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?
Jag är alltså en specialistfysioterapeut inom gynekologi och obsterik. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.
Det är vanligt men inte normalt
Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men kanske en av tio? Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.
Välmående muskler ska inte göra ont
Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.
Vad vet vi?
Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller har man sett att det finns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnor med olika närbelägna smärttillstånd. (3).
Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
Bland kvinnor med kronisk bäckensmärta har ca 60 % muskelömhet i bäckenbotten, jämfört med 4 % hos friska kvinnor utan smärtproblematik i området(5).
Hos personer med muskelömhet i bäckenbotten finns också ofta smärta vid sexuell penetration och förstoppning (5).
Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?
Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!
Men allt handlar inte om avslappning. Du behöver ofta komma till att klara av att stärka upp dessa muskler också, för att de med tiden ska bli mindre ömma. Bäckenbottenträning är superbra, bara du klarar att reglera ner bäckenbotten efter varje knip. Är det här väldigt svårt behöver du nog hjälp med det. Om det inte finns en fysioterapeut nära dig vill jag rekommendera min webbkurs för smärta och spänning i bäckenbotten.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
