Kategori: Framfall

Framfall

Cystocele, rectocele och livmoderprolaps

Den här kategorin innehåller fysioterapeutisk information om hur du som lider av framfall kan hålla dig aktiv utan att förvärra dina symtom. Mycket handlar om att hålla bäckenbotten stark och hantera belastning och tryckökning i buken med god koordination och teknik. I vissa fall kan du behöva tänka om med belastande träning om du får besvär av det, men ofta kan du göra anpassningar som hjälper dig.

Läs gärna vidare om fysioterapeutiska insatser för framfall! Mer om bäckenbottenträning finns också i en egen kategori.

Inläggen är så långt det går baserade på forskning och vetenskap, i där sådan saknas mer på beprövad erfarenhet. Kom ihåg att inga råd du kan läsa på nätet ersätter en individuell bedömning och behandling.

Saker du inte visste om din bäckenbotten

Saker du inte visste om din bäckenbotten – eller?

Bäckenbotten är som en korsning mellan studsmatta och hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd eller att ”studsmattan” tappat stuns. Ålder, graviditeter, förlossningar, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

Bäckenbottenproblem är vanliga men inte normala

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Se till att få hjälp innan du börjar begränsa dig.

Knip är bra!

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark och fungerar väl för att behandla och förebygga urininkontinens. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du kanske inte knipa med fullgod effekt.

Alla ska inte knipa

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överspända bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

Här hittar du fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

De viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta. Det är ju egentligen ett omöjligt uppdrag. I alla fall om svaret kommer från mig. (Det här inlägget innehåller tips om mina två böcker, dvs reklam.)

De längsta svaren finns här:

Kejsarfödsel : snittkoll & mammaroll (inbunden)

Men om jag ska försöka svara på frågan…

De tio viktigaste sakerna en mamma behöver veta.

En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten

Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba upp din muskelstyrka efteråt så att du hittar ”ditt nya normala”.

Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt

Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.

En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen

Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.

Förlossningsskador kan vara pissjobbiga

Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Jag kan också rekommendera att använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.

Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation

Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan försiktigt stegrad träning.

Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.

De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.

Sömn är kanske viktigare än träning

Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.

Amning påverkar inte alltid vikten

Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.

Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med

Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.

Återhämtningen kan ta lång tid

De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.

Vidare läsning

Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Anpassningar av livet pga framfall

crop sportswoman unfolding sport mat on wooden floor

Det trillade in en fråga om behovet av att göra anpassningar av livet pga framfall.

Jag har blivit livrädd för väldigt mycket sedan jag fick cystocele och rectocele efter förlossning. Jag vet inte om jag behöver ändra karriär pga en del tunga lyft i arbetet. Är det farligt att lyfta allt som är tungt? Tycker du man ska anpassa sitt yrkesval på det sättet? Jag känner ett tydligt tryck nedåt när jag lyfter min bebis (12 kg).

Läsarfråga

Vad vet vi?

Baserat på aktuell vetenskap har vi ingen evidens för att påstå att träning och fysisk aktivitet har någon överväldigande positiv eller negativ påverkan på bäckenbottens funktion. Vi vet att det finns samband mellan fysisk belastning och ansträngningsinkontinens, men detta är inte synonymt med exempelvis risk för att utveckla eller förvärra framfall.  

Inget samband mellan träning och framfall

De få studier som hittills publicerats visar inget samband mellan träning och framfall. Men extremt tung träning (motsvarande militärens fallskärmsjägare) kan öka risken för framfall. Det kan handla om ett dos-responsförhållande, alltså att för mycket träning överbelastar bäckenbotten men lagom mängder träning bara är bra. Var gränsen i så fall går känner vi inte till, därför att gränserna också är indviduella.

Riskfaktorer för framfall

De främsta riskfaktorerna för framfall är alltså inte fysisk belastning och vi har inga belägg för att ge råd om att begränsa den fysiska aktiviteten eller normala vardagsbelastningen. Att ha varit gravid många gånger, att ha fött barn vaginalt, att vara äldre och att ha hög BMI är riskfaktorer som vi känner till. Levatorskada är också en riskfaktor, både för att utveckla framfall och att få tillbaks ett framfall som redan åtgärdats kirurgiskt.

Hur är det med jobb då?

Vi har vissa studier som tyder på att kvinnor som opereras för framfall i större utsträckning har fysiskt tunga jobb än andra. Att ha ett yrke som kräver tunga lyft regelbundet kan öka risken för behov av kirurgi. Studierna är dock lite svårtolkade i en västvärldskontext – en del av dem handlar om fysiskt tunga arbeten i utvecklingsländer.

Man har också sett samband mellan näringsbrist och framfall. Det är därför inte helt enkelt att dra parallellen till att tunga lyft på en svensk arbetsplats (med allt vad arbetsmiljölagar heter) kan orsaka eller förvärra framfall.

Anpassningar av livet pga framfall?

Jag har svårt att veta vad jag ska ge för råd till frågeställaren. Det är viktigt att veta att vem som helst av oss kan drabbas av framfall. Det är inte särskilt ovanligt. Jag förstår absolut att det är jättejobbigt att ha och att det kan dra ner livskvaliteten. Men så här: Det jobbigaste är oftast åren då du upptäcker besvären och får jaga runt i vården efter någon som kan ta dig på allvar. För många finns åtminstone någon lindring eller behandling att få. Jag vill absolut inte förminska dig som har besvär, missförstå mig inte.

Men!

Jag vet inte om jag vill rekommendera någon att sluta en utbildning, byta karriär eller sluta göra något den tycker om ”bara” för ett framfalls skull. Din självupplevda hälsa kring bäckenbotten och närbelägna organ är EN grej. Du har en massa andra hälsorelaterade saker som jag också skulle vilja rekommendera dig att prioritera. Ett jobb du trivs med är en sådan grej!

Livskvalitet får avgöra

Jag tänker att summan av din hälsa och relation till kroppen landar på en slags nivå av livskvalitet. Känner du att jobbet ger dig/förvärrar symtom som sänker dig? Gör något annat. Känner du att karriärsvalet är så pass viktigt för dig, att det kan höja dig och få dig att må bra – trots framfallssymtom? Kör på. Vi har ett liv och vi måste alla försöka göra vårt bästa av det. Med eller utan fysiska krämpor eller begränsningar.

Vidare läsning på bakingbabies

Symtomlindring för framfall

Opereras för framfall, ja eller nej?

Styrketräning som behandling för framfall

Copingstrategier för tyngdkänsla

Vidare tips/Reklam

Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.

Referenser

Buktande slidväggar och träning?

gold letter y on black background

Läsarfråga om buktande slidväggar och träning

Jag har buktande slidväggar som gav sig till känna efter att jag bar tunga kassar. Kände mig stark efter förlossningen och hade ett bra knip, så jag trodde inte att jag skulle ha några problem. Hur ska man tänka kring bålspänning och knip vid träning. Jag tränade mycket och tungt innan graviditeten, hur ska jag tänka nu efteråt? Jag är rädd att om jag aktiverar och tröttar ut bäckenbotten så kommer kanske mina buktande slidväggar påverkas. Är det okej att träna det mesta med buktande slidväggar om jag har kontroll, eller borde jag avstå? Jag har besvär som jag känner igen dagligen, vid vardagliga lyft. Hur ska jag tänka kring min träning för att hjälpa mina buktande slidväggar, men ändå få träna utan rädsla för att träna fel?

Läsarfråga

Buktande slidväggar kan vara normalt innan kroppen är helt återhämtad

Jag har svårt, utifrån frågan, att avgöra allvarlighetsgraden på dina besvär. Jag vill med den här delen av svaret absolut inte normalisera ohälsa, jag är INTE en av dem som svarar att problem med kroppen efter graviditet är normalt. Men att under en tid ha svajig bäckenbotten och buktande slidväggar KAN vara övergående och behöver liksom inte betyda att något faktiskt är fel. Så beroende på allvarlighetsgrad kan svaret bli allt ifrån: nej, du behöver inte ta så mycket hänsyn alls, till ja – du gör klokt i att förhålla dig med respekt till det som ökar på dina besvär.

Bra knip är en bra förutsättning

Att ha starka bäckenbottenmuskler är en bra förutsättning för läkning och återhämtning. Kan du känna själv att de är starka, eller är det någon som bedömt det åt dig? Märker du att musklerna svarar bra på knipträning? Fortsätt med det i så fall. Ett observandum i sammanhanget är att många som har en känsla av att något sackar nedåt i vagina går omkring och kniper hela tiden, för att liksom hjälpa att motverka tyngdlagen. Det blir sällan bra. Utan detta resulterar ofta i en muskelvärk lik den vi får i axlarna när vi spänner oss. Många jag träffat som haft besvär med buktande slidväggar tror att de har kvar sina besvär länge, länge – men egentligen har de bara kvar muskelspänningen/trötthetsvärk. Det är alltså inte alltid lätt att särskilja tyngdkänslan av slidväggsbuktningar från ren muskeltrötthet i bäckenbotten.

Bäckenbotten blir uttröttad av träning

Bäckenbotten blir uttröttad av träning, så är det även hos kvinnor som inte vara gravida eller fött barn. Jag skulle därför rekommendera att du tränar i relation till att du ska kunna vila lite efteråt. Kombinera inte träning med att storhandla på vägen hem och sedan stå och steka pannkakor i en timme, liksom.

Kan träning förvärra?

På individnivå tänker jag att allt är möjligt och det är klart att akuta överbelastningar långt över vad kroppen är tränad för kan ge orsak till överbelastningsbesvär. Så kan det bli i hela kroppen ju, och bäckenbotten är inget undantag. Däremot har vi faktiskt ingen forskning som säger att träning ger framfall eller förvärrar symtom hos kvinnor som har besvär med buktande slidväggar. Du behöver göra en analys av din egen situation och göra en bra plan för stegring av träning så att kroppen också hänger med.

Kan träning förbättra?

Om du är stark generellt kommer du behöva lägga mindre tryck mot bäckenbotten vid vardagliga lyft och ansträngningar. Jag skulle alltså säga att det är klokt för personer med besvär av svag bäckenbotten eller med buktande slidväggar att försöka träna upp sig generellt.

Här finns ett utökat resonemang om ett närbesläktat ämne: Styrketräning och framfall

Buktande slidväggar och träning?

Du nämner att du har symtom som känns i vardagen, och igen – jag vet kanske för lite om dig för att ge helt bra svar. Men här tänker jag några olika saker: Försök att hushålla med bäckenbotten och kroppens resurser så pass att du provocerar besvär så lite som möjligt. Försök att inte knipa hela dagarna, utan bara när du faktiskt tränar bäckenbotten och annars när det är adekvat – typ när du ska lyfta. Och ge kroppen tid – både till att återhämta sig och till att bli stark generellt.

Mer läsning på BakingBabies

Vill du ha konkret vägledning?

Om du fortfarande har funderingar om hur du ska våga träna vill jag tipsa om mina webbkurser för postpartumträning, de är anpassade efter svag bäckenbotten och sviktande slidväggar (bland annat).

Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader.

Här finns allt du behöver veta!

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Klockslaget för att träffa en ny patient är inne. Jag går ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen framför. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?”.

Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?

Jag är alltså en specialistfysioterapeut inom gynekologi och obsterik. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.

Det är vanligt men inte normalt

Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men kanske en av tio? Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.

Välmående muskler ska inte göra ont

Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.

Vad vet vi?

  • Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
  • Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
  • Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller har man sett att det finns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnor med olika närbelägna smärttillstånd. (3).
  • Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
  • Bland kvinnor med kronisk bäckensmärta har ca 60 % muskelömhet i bäckenbotten, jämfört med 4 % hos friska kvinnor utan smärtproblematik i området(5).
  • Hos personer med muskelömhet i bäckenbotten finns också ofta smärta vid samlag och förstoppning (5).

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!

Mina tips för egenvård:

Att träna avslappning i bäckenbotten

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Men allt handlar inte om avslappning. Du behöver ofta komma till att klara av att stärka upp dessa muskler också, för att de med tiden ska bli mindre ömma. Bäckenbottenträning är superbra, bara du klarar att reglera ner bäckenbotten efter varje knip. Är det här väldigt svårt behöver du nog hjälp med det. Om det inte finns en fysioterapeut nära dig vill jag rekommendera min webbkurs för smärta och spänning i bäckenbotten.

Referenser:

  1. Pelvic floor muscle tenderness in asymptomatic, nulliparous women: topographical distribution and reliability of a visual analogue scale.
  2. The association between pelvic girdle pain and pelvic floor muscle function in pregnancy.
  3. Multimodal nociceptive mechanisms underlying chronic pelvic pain.
  4. Levator myalgia: why bother?
  5. Importance of pelvic muscle tenderness evaluation in women with chronic pelvic pain.
Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Vad du som anhörig behöver veta

gold letter y on black background

Inför varje långledighet får jag mejl och kommentarer från människor som berättar hur ledigheten sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”

I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!

Besvärens art

I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser.

Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan  vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här. 

Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen.

När en kvinna är gravid och föder barn påverkas bäckenbotten i stor utsträckning. Det finns olika slags skador som graderas från 1 till 4 samt levatorskador.

Vissa får dessa skador och blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en grupp födande vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare.

Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.

Lite kort fakta

  • Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
  • En del kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
  • En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
  • Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.

Vad du som anhörig behöver veta

Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.

Vad du behöver veta

  • Hälsotillståndet kan variera utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
  • Det inte är självklart att alla alltid kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
  • Hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
  • Många behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
  • Kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.

Det finns mer!

  • Även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
  • En del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
  • Många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
  • Full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
  • Personen som lider av smärta och besvär kan samtidigt vara tacksam över ett friskt barn men vara otroligt sorgsen över sin situation. Besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
  • Behov som rör kiss, bajs och  i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
  • Rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
  • Allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att man evenutellt går igenom en operation för att fixa problemen. Rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.

Listan är lång, vi fortsätter!

  • Hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
  • Det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
  • Det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
  • Man ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
  • Det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.

Vad du som anhörig kan göra för att underlätta

  • Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
  • När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
  • Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
  • Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
  • Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
  • Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning eller liknande.

Vad du som anhörig behöver veta

Fyll på listan i kommentarsfältet!

Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?V ad vill du berätta för dina anhöriga?

Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta. 

Referenser:

Framfall, muskelskador och värk

Jag drabbades av framfall efter min första förlossning. De första månaderna kände jag bara av ”en tampong på tvären”-känslan. Sen tillkom värk i underlivet på eftermiddag/kväll. Jag sprack ingenting under min förlossning men var 10 cm öppen under mer än 4 timmar. Kan jag ha nervskador? Muskelskador? Kan jag ha skador utan att ha spruckit?

Läsarfråga

Framfall, muskelskador och värk

En långdragen vaginal förlossning kan ge upphov till både nerv- och muskelskador. Nervskadorna har jag dock en känsla av att ger mer besvär och smärta liksom direkt, inte att de debuterar med smärtbesvär någon månad efteråt. Den slags smärta du beskriver kanske är mer sekundär till något som hände vid förlossning?

  • kroppen liksom reagerar på ett trauma med att bäckenbotten får liksom ett kramptillstånd med överspänning
  • musklerna är så svaga att de får värk av att ha jobbat hela dagen
  • att det som faller nedåt eller buktar liksom drar, värker och tynger

Muskelskador av långdragna förlossningar

Ett långt krystskede (eller över huvud taget tiden mellan att du är tio cm öppen till att barnet är fött) ökar risken för den slags muskelskada som kallas levatorskada. Jag har skrivit flera inlägg om denna sorts skador, länkar till dem här under. Dessa muskelskador är sådana som inte syns vid förlossningen och som heller inte får att laga. De ökar också risken för framfall.

Nu kan jag alltså definitivt inte diagnostisera dig med en sådan här skada bara på de få saker du nämner i din fråga. Men det är en av de saker som kan gå sönder utan att det framgår vid själva förlossningen. Oavsett så tänker jag att du behöver få träffa en vårdgivare som tar dig och dina behov och besvär på allvar. Du ska inte behöva gå omkring och ha ont! Stå på dig i vårdkontakterna!

Du kan läsa mer på BakingBabies:

Skador som inte syns?

Det finns både ”vanliga” grad 2-4-skador som inte alltid blir upptäckta vid förlossningar. Det finns alltså också levatorskador som inte alls syns vid förlossningen. Med eller utan skador kan man också ha buktande slidväggar och framfall, som både känns och syns.

Jag rekommenderar mer läsning om detta:

Framfall, muskelskador och värk

Ganska ofta är buktande slidväggar eller framfall övergående helt av sig själv efter en förlossning. Medan man har förnimmelsen av fyllnadskänsla i slidan eller skav så kan det ibland kännas lite bättre om man går omkring och kniper, alltid. Det här är dock bara en kortsiktig lösning, för det som kommer sen är ofta lika besvärligt – muskelsmärta på grund av överspänning.

Jag kan alltså inte alls ge dig ett svar på ”vad som är fel”, men:

  • Nervskador är osannolikt
  • Muskelskador kan du ha, men det behöver du en riktig undersökning för att få svar på.
  • Överspänning är eventuellt en trolig förklaring till besvär som förvärras några månader efter förlossningen.

Här hittar du vidare läsning om överspänd bäckenbotten.

Här hittar du en vägledning kring olika symtom av muskelskador.

Stort lycka till!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

REKLAM/TIPS

Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser

Buktande slidväggar och vulvodyni

mother holding her baby

Läsarfråga om buktande slidväggar och vulvodyni

Hej! Jag har börjat med knipövningar efter förlossning (födde för två månader sedan) då jag har buktande slidväggar som skapar tyngdkänsla och skav i slidan/slidöppningen. Jag har även sen tidigare problem med vulvodyni sen 8 år tillbaka. Efter förlossningen var jag helt fri från mina vulvodynismärtor men nu när jag börjat knipa aktivt har smärtorna kommit tillbaka och är värre än de varit på länge. Jag är orolig för att mina slidväggar inte ska gå tillbaka utan knipträning och är samtidigt orolig för att fastna i konstant underlivssmärta igen. Det känns som pest eller kolera. 

Hur bör man tänka kring knipövningar när man har underlivssmärta eller knipövningarna orsakar underlivssmärta?  Kan slidväggarna återställas utan att man aktivt kniptränar?

Läsarfråga

Kroppegen återhämtning

Det tar minst tolv månader för muskler, stödjevävnad och slidväggar att återhämta sig efter en förlossning. Sanningen är den att inte ens tolv månader efter förlossningen är bäckenbotten ens tillbaka till hur stark den var i mitten av graviditeten. Den kroppsegna återhämtningen tuffar på kontinuerligt, både vad gäller bäckenbottens funktion och bäckenorganens stabilitet under hela det första året. Mycket händer under det första halvåret, men en del saker är heller inte färdigt återhämtade förrän det gått 18 månader. Vissa saker blir heller aldrig helt återhämtade. De flesta kan aldrig bli riktigt lika starka i bäckenbotten som före förlossningen och vidden i slidan brukar i regel vara något ökad.

Man har sett att svåra förlossningar och individer med högt BMI har en något långsammare återhämtning än andra. Andra faktorer som visat sig negativa för bäckenbottens återhämtning första året postpartum är långa krystskeden och större levatorskador.

Vad bäckenbottenträning kan ha för effekter

Vi har evidens för att bäckenbottenträning postpartum hjälper mot främst urinläckage. Vi har egentligen ingen evidens som pekar på att bäckenbottenträning är det som gör att buktande slidväggar återhämtar sig. Däremot har vi evidens för att en stark bäckenbotten kan minska symtom av framfall, även om framfallet kanske i sig är på samma nivå. I studier har bäckenbottenträning visat sig ha god effekt på muskeltjockleken i bäckenbotten men man har i inte sett några dramatiska förbättringar vad gäller sänkingen av slidväggar tack vare just bäckenbottenträning. Det innebär inte att det är värdelöst att bäckenbottenträna, men det innebär inte heller att man kan förvänta sig underverk av just bäckenbottenträningen. Troligen är det den kroppsegna återhämtningen som sker under hela det första året som gör att de buktande slidväggarna återhämtar sig mest.

Varför gör det ont?

Det som gör ont vid en överspänd bäckenbotten beror på kramp och stelhet i musklerna. Det i sin tur uppstår när musklerna används till ett mer eller mindre låggradigt knip hela tiden och muskeln aldrig riktigt får återhämta sig. Det är i sig inte bäckenbottenträningens fel. Om du kniper adekvat antal gånger och sedan slappnar av helt mellan träningstillfällena kan träningen inte trigga en överspänning. Däremot om du inte lyckas slappna av helt, då uppstår överspänningen.

Det är inte heller helt enkelt att anta att det du känner som tyngdkänsla och skav i slidöppningen är just buktande slidväggar, det skulle också kunna förklaras av överspänning och torra slemhinnor. Eller så är det en blandning. Oavsett så kan det vara av yttersta vikt för din återhämtning att du sänker spänningsgraden i bäckenbotten. Kan du inte det när du samtidigt bäckenbottentränar behöver du kanske pausa bäckenbottenträningen. Det betyder inte att bäckenbottenträningen är dålig i sig, men att du får svårare att reglera musklerna.

Hur bör man tänka kring knipövningar när man har underlivssmärta?

Du ska inte göra något som förvärrar dina besvär just nu. Det finns i övrigt inga kategoriska svar om att bäckenbottenträning är dåligt vid överspänning, men det beror på din förmåga att reglera ner bäckenbotten efter ett aktivt knip. Jämför med hur du kanske höjer axlarna för att sedan sänka dem igen, när du känner dig stel i axlarna.

Hur bör man tänka om knipövningarna orsakar underlivssmärta?

Det är sannolikt inte knipövningarna i sig som orsakar underlivssmärtan, utan knipen du mer eller medvetet håller i bäckenbotten emellan träningstillfällena. Du ska absolut inte gå omkring och hålla ett knip under promenader, hela stående stunder eller så.

Kan slidväggarna återställas utan att man aktivt kniptränar?

Troligen har bäckenbottenträning inte huvudrollen i återhämtningen av slidväggarna. Det kan också vara viktigt för syresättning i muskler och slemhinnor att du minskar din spänningsgrad i bäckenbotten, för skavkänslan förvärras ofta av överspänningen. Det är dessutom ofta så att vaginala buktningar är associerade med anatomiska framfall de första sex veckorna, men senare är förnimmelsen inte alltid ens förknippad med en anatomisk sänkning av slidväggarna.

Referenser

Vidare läsning på bakingbabies

Buktande slidväggar och träning

Vad är skillnaden mellan en buktande slidvägg och ett framfall?

Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar?

Läsarfråga om främre slidväggsbuktning

Jag fick en son för 3 månader sedan och har efter det fått ett misstänkt cystocele. Tyvärr vill kvinnokliniken inte göra någon gynbedömning alls innan det gått 6 månader. Vad ska jag göra? Jag skulle gärna vilja få en bedömning nu och tips och råd om hur jag kan fortsätta träna bäckenbotten och lite stöd på vägen. Har inga jättestora besvär, läcker inget och har klarat mig bra på många sätt.

Läsarfråga

Hitta fysioterapeut

Mitt första och bästa tips är att ringa till din lokala rehabmottagning och fråga om de känner till någon som jobbar med bäckenbotten. Du kan också kolla på upp en fysioterapeut inom kvinnohälsa här.

Är det rimligt att vänta 6 månader på en bedömning?

På denna fråga är svaret både ja och nej. Ja, därför att besvären faktiskt kan gå över av sig själv. Nej, därför att det kan vara av vikt att du får ställa alla dina frågor och får vägledning i hur du ska tänka kring fysisk belastning och ansträngning. Vad gäller åtgärder som gynekologen oftast kan bidra med, det vill säga ställningstagande om en eventuellt operation är det kanske rimligt att vänta minst 6 månader, ofta får man vänta 12 månader.

Jag själv vill gärna träffa mina patienter tidigare än sex månader postpartum. För att börja med bäckenbottenträning, undvika strategier som landar i en överspänning och för att  jobba upp muskelstyrkan i resten av kroppen. Samt gå igenom lite tips och råd för fysisk träning och ergonomi.

Kissnödig hela tiden eller blåstömningssvårigheter?

Kvinnor med cystocele, alltså ett framfall eller en buktning av urinblåsans stödjevägg framtill i vagina, har ibland också blåsproblem. Det kan omfatta urinläckage eller svårigheter att tömma blåsan helt. Blåstömningssvårigheter handlar ofta om svårighet för blåsan att tömmas helt. För att underlätta blåstömningen ska du sitta tungt ner på toaringen (alltså inte halvstå som på en ofräsch offentlig toalett). Ha gärna fötterna på en pall och ha knäna och höfterna ganska brett i sär. Luta dig lite framåt i höften, och slappna av i magen och släpp spänningen i bäckenbotten helt. Andas djupt ner i magen och låt blåstömningen ta den tiden den kräver. Du kan också behöva ”dubbelkissa”. Det innebär att du ställer dig upp efter att du kissat klart (första gången),  rör på dig lite (tänk typ att du rockar rockring…) och sätt dig ner igen och töm resten ur blåsan. Vissa blir hjälpta av att trycka till slidans främre vägg lite mjukt med ett finger. Då får man garanterat kiss på handen, men det är bättre än att inte kunna kissa klart.

Bättre om jag stoppar in en tampong?

En del tycker att upplever att deras symtom lättas om de har något i slidan. Man ska inte gå omkring med tamponger jämt, och istället kan man få testa prolapsring (som sitter i alltid) eller inkontinensbågar som sitter i bara när man exempelvis trängar. För vissa fungerar en menskopp på samma sätt.

Relaterad läsning:

Lycka till!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Knip och bäckenbottenskonsam träning

Knip och bäckenbottenskonsam träning

Här kommer några svar på knip- och bäckenbottenrelaterade läsarfrågor.

Jag har sanslöst svårt att isolera mina ”knipmuskler” och känner att andra muskler träder in och kompenserar när jag gör mina knip. Har du har något tips för att INTE kompensera med andra muskler än bäckenbotten vid knipträning?

Läsarfråga

De vanligaste knepen jag använder mig av är:

  • Generell avslappning, det vill säga ofta en progressiv avslappning först. Du ligger ner, andas djupt i magen och liksom scannar igenom kroppen. Spänner och slappnar av kroppsdel för kroppsdel. Då brukar det vara lättare att hitta spänningen på rätt ställen sedan. När du först kontrollerat att du slappnat av övriga.
  • Knip med fingret i slidan. Den vanligaste källan till fel är att så gärna vilja få till ett kraftigt och kännbart knip. Att alla möjliga muskler kommer med för att kompensera. Då brukar jag försöka skala av och backa tillbaks. Det får vara en mycket liten spänning med en närmst omärkbar rörelse, bara det (nästan) enbart är bäckenbotten som anspänns.
  • Hitta bästa ställningen. Ibland kan det vara att ligga på sida, och ha den övre skinkan nästan vilande i handen. Får du med rumpan när du försöker knipa får du en ombedelbar feedback i handen, och då kan du börja om.

Får du inte till det trots dessa knep skulle jag anse att det är läge att träffa en fysioterapeut som kan guida dig rätt IRL.

Jag har ett framfall på urinblåsa/rör och buktande slidväggar sedan min förlossning för ett år sedan. Jag har tyngdkänsla och är superrädd att försämras i min bäckenbottenstatus. Jag har inte börjat träna efter förlossningen utan tänkt invänta resultat av knipträningen dessförinnan. Vad tror du kan kan träna trots att mitt knip ännu är kass och min bäckenbottenstatus generellt är likadan? Innan min förlossning har jag joggat mest men nu vågar jag inte ens gå en rask promenad eller jogga till bussen eftersom jag känner belastningen nedtill. Undrar lite över varningssignaler jag ska se upp med. Tyngdkänsla och obehag under träningen kan jag förstå men finns det fler och kan det kännas även efter?

Läsarfråga

Ett år är länge

Utan att känna dig, och helt utan att veta hur mycket du faktiskt har kniptränat: men ett år är lång tid. Om du kniptränat enligt konstens alla regler i 3-6 månader och det dessutom väntat ett år, då är det tveksamt att ytterligare knipträning kommer ge någon magisk lösning på ditt problem. Du ska vara rädd om din tid. Upplever du inte att det finns en bättring i nära sikte så anser jag att det är av vikt att du får hjälp. Börja med att sök till en fysioterapeut som kan hjälpa dig! Jag skulle också föreslå att du besöker en gynekolog som kan prova ut en prolapsring till dig, det kan vara ett gott stöd.

Jag har gjort ganska många olika inlägg här på bloggen om bäckenbottensäker/bäckenbottenskonsam träning. Cykling, simning, crosstrainer och styrkeövningar i sittande är sådana jag brukar rekommendera till en början. Jag tror också att du eventuellt kan få lite pepp från det här inlägget.

Samlingsinlägg om bäckenbottenträning

En serie om bäckenbotten och träning

Vill du ha ett helt träningsupplägg med anpassning för dig med svag bäckenbotten vill jag också rekommendera mina webbkurser, kanske specifikt ”Bli stark med svag bäckenbotten”.

Varningssignaler

Varningssignaler man ska lyssna efter ökade symtom överlag. Både under och efter träning. Det kan vara mer tyngdkänsla, mer utfyllnad i slidan, muskelvärk i bäckenbotten, urinläckage eller anala läckage. Om du upplever dessa reaktioner vid belastning behöver du en fysioterapeut som kan vägleda dig så att ni kan hitta träning och tekniker för träning som gör att du slipper ökade besvär.

Hoppas dessa svar var vägledande på något sätt! Lycka till! 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!