Kategori: Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta som inte försvunnit efter graviditeten?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta efter graviditet och förlossning. Varför går inte besvären över? Vad kan du göra själv? Ska du träna? Får det göra ont? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta efter graviditet går ofta att behandla med framgång. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

Flera inlägg i kategorin har publicerats som en serie som svar på läsarfrågor vi fått in. De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt.

Vad du som anhörig behöver veta

Random bild på oss, hehe..

Varje sommar får jag mejl och kommentarer från människor som berättar hur semester sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”. I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!

Besvärens art

I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser. Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan  vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här. Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen. När en kvinna är gravid och föder barn påverkas bäckenbotten i stor utsträckning. Det finns olika slags skador som graderas från 1 till 4 samt levatorskador. Det finns personer som får dessa skador och som blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en stor grupp kvinnor vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare. Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.

Lite kort fakta

  • Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
  • Kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
  • En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
  • Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.

Vad du behöver känna till

Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.

När jag frågar kvinnor vad de önskar att deras anhöriga ska veta berättar de

  • Att deras hälsotillstånd varierar utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Deras funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
  • Att det inte är självklart att de kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
  • Att hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
  • Att de behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
  • Att kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.
  • Att även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
  • Att en del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
  • Att många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
  • Att full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
  • Att lida av smärta och besvär betyder inte att personen ifråga inte är tacksam över ett friskt barn eller något annat. Däremot kan besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
  • Att behov som rör kiss, bajs och  i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
  • Att rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
  • Att allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att kvinnan går igenom en operation för att fixa problemen. Att rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.
  • Att hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
  • Att det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
  • Att det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
  • Att kvinnan ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
  • Att det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.

Vad du som anhörig kan göra för att underlätta

  • Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
  • När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
  • Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
  • Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
  • Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
  • Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning.

Fyll på listan i kommentarsfältet!

Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?

Vad vill du berätta för dina anhöriga?

Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta. 

Referenser:

5 tips att inte förvärra symtom under semestern

I min värld finns det två sorters förhållningssätt till semester och ledighet. Vissa tar semestern som en anledning att verkligen prioritera sig själv, sin träning och sin fysiska hälsa. Vissa andra ser semestern som ett välkommet avbrott från alla rutiner, träning och rehab inkluderat. Jag tänker att det finns goda skäl till båda synsätten. Veckorna efter semestern träffar jag också patienter som märker av följderna. Några har vilat bort smärta. Någon annan har tränat bort sina problem. Och en grupp har fått förvärrade besvär, eller ett återfall av symtom, efter semestern. Det här inlägget är för dem. Här kommer mina bästa tips för att undvika symtomförvärring under semestern!

 Packa det viktigaste

Om det viktigaste för ditt välmående är något som kan packas med, prioritera då detta. En yogamatta, ett gummiband, bra promenadskor? Packa med dem! Är det fiberkomplement för att få magen att fungera? Glöm dem inte. Är det värmedyna eller ispack? Din avslappningsplaylist eller ett blad med träningsövningar? Packa med dem. Om du ser dem liggandes i packningen kommer de också fungera som påminnelser.

Håll igång vissa rutiner

Jag fattar att själva poängen med semester är att rucka på rutiner och att livet inte ska vara som i vardagssvängen. Men hitta vissa saker behöver du kanske hålla hårt i. Är det en stunds stillhet innan alla andra vaknar? Stretching innan du duschar av dig sanden på kvällen? Är det en rask promenad eller en joggingtur? Är det övningar som du behöver prioritera, även om det finns tusen gånger roligare saker att göra? Identifiera dina ”måste-rutiner” och hitta en lägstanivå att ligga på medan du tar semester från allt annat. Kanske är det dessa som håller symtomåterfallet borta?

Håll magen igång

Nu tänker du genast ”men jag har ONT, Mia, inte tarmproblem”. Men grejen är så här: kapsejsar din mage kommer inget funka. En trög semestermage kan förvärra andra smärtor, framförallt bäckenbotten/bäckenrelaterade sådana. Att krysta en jättemassa är heller inte särskilt skonsamt för alla andra strukturer i området. Den vanligaste orsaken till förstoppning är att vi inte bajsar när vi ska, att vi mer eller mindre medvetet går omkring och håller oss. Och att matvanorna ändras. Jag tänker inte säga något om matvanorna, det ingår väl liksom i begreppet semester. Men håll kanske på tidpunkterna för måltiderna, och försök att ge dig själv utrymme att känna in och reagera på tarmtömningssignalerna. En vanlig ”bajsnödighet” håller i sig i ca 15 minuter, sedan har du missat det tåget. Nästa gång du behöver bajsa har kroppen börjat dra tillbaks vätska från avföringen, och den är hårdare att få ut.

Hitta balansen

Oavsett om du använder semestern till att renovera hela köket, vandra i alperna eller halvligga i en Brassestol på en strand i Skanör behöver kroppen både aktivitet och vila. Alltid. Om du nyligen besegrat en smärtproblematik behöver du gradera den fysiska ansträngningen så att du också hinner med återhämtning. Prioritera att äntligen vila, också från den eländigt tråkiga rehaben som du nyligen avklarat, ta ändå och lägg in små avbrott med mjuka rörelser och promenad. Om du vanligtvis brukar vara stillasittande på ett kontorsjobb hela dagarna kan det komma som en chock för kroppen om du plötsligt blir fysiskt aktiv 24/7 på semestern. För att vara lite smart kanske du ska schemalägga de fysiskt tunga aktiviteterna på förmiddagarna, och lite mer vila på eftermiddagarna. Var smart och lyssna på kroppen!

Få inte panik

Smärta kommer, smärta går. Få inte panik om du börjar känna att symtomen kryper på dig igen, efter en tids bättring. Vägen till symtomfrihet är aldrig spikrak. Försök att tänka positivt – du har redan hittat redskap till bättring och du vet hur de ska användas. Plocka fram allt du lärt dig på vägen, plocka fram alla dina favoriter bland behandlings-/egenvårdsalternativ och kör igång igen. Då kommer du tillbaks på banan på nolltid.

Berätta!

Du som genomgår någon slags rehabprocess. Hur möter du sommarledigheten och vilka är dina bästa tips?

Tipsa på relaterad läsning: Att motivera sig till tråkiga rehabövningar.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Klockslaget för att träffa en ny patient är inne. Jag går ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen bredvid. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?”.

Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?

Jag är alltså en specialistfysioterapeut inom gynekologi. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.

Det är vanligt, men inte normalt

Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men åtminstone en av tio. Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.

Välmående muskler ska inte göra ont

Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.

Vad vet vi?

  • Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
  • Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
  • Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller har man sett att det finns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnor med olika närbelägna smärttillstånd. (3).
  • Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
  • Bland kvinnor med kronisk bäckensmärta har ca 60 % muskelömhet i bäckenbotten, jämfört med 4 % hos friska kvinnor utan smärtproblematik i området(5).
  • Hos personer med muskelömhet i bäckenbotten finns också ofta smärta vid samlag och förstoppning (5).

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!

Mina tips för egenvård:

Att träna avslappning i bäckenbotten

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Referenser:

  1. Pelvic floor muscle tenderness in asymptomatic, nulliparous women: topographical distribution and reliability of a visual analogue scale.
  2. The association between pelvic girdle pain and pelvic floor muscle function in pregnancy.
  3. Multimodal nociceptive mechanisms underlying chronic pelvic pain.
  4. Levator myalgia: why bother?
  5. Importance of pelvic muscle tenderness evaluation in women with chronic pelvic pain.
Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

L

Två läsarfrågor om bäckensmärta och om överspänning i bäckenbotten

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.

Läsarfråga

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt (är stelop i SI-lederna och avrådes vaginal förlossning). Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Läsarfråga

Svar till första frågan

Jag vill till att börja med hänvisa till en  serie om bäckensmärta efter förlossning. Där tror jag att det finns mycket bra input till den första frågeställaren.

Behövs en bedömning

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig!

Svar till andra frågan

Min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och sänkning av bäckenbotten snarare än knip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Spondylit/Spondylartrit vs bäckensmärta efter graviditet

Vi har en hel inläggsserie om reumatiska sjukdomar, läs den!

Jag fick in ett önskemål på ett blogginlägg om spondylit i relation till ”vanlig bäckensmärta” efter graviditet. För att kunna göra detta måste vi börja med att reda ut begreppen lite.

Vi börjar med de reumatiska begreppen

Spondylartrit är ”familjen” av reumatiska tillstånd som drabbar leder och rygg. Axial spondylartrit är en undergrupp som omfattar ryggraden, bröstkorgen och bäckenet. Ankyloserande spondylit är en specifik undergrupp av axial spondylartrit. I litteraturen är det dock lite spretigt med vilket begrepp som används. Men en psoriasisartrit är inte samma som en ankyloserande spondylit, men båda kan finnas inom gruppen ”axiala spondylartriter”. När den lite bredare definitionen används (alltså axiala spondylartriter) verkar det som att det är lika många kvinnor som män som drabbas.

Ankyloserande spondylit

Ankyloserande spondylit kallas också ibland för Bechterews sjukdom. Det innebär att du som drabbas får inflammation i olika vävnader som muskler, stödjevävnad och i leder. Det vanligaste är att just denna sjukdom sätter sig i ryggraden, både på små ledband och i lederna mellan kotorna. Den debuterar ofta med värk i nedre delen av ryggen och i skinkorna, oftast på morgonen. Ju längre du har sjukdomen desto mer ihållande blir värken. I sena stadier kan de inflammerade vävnaderna omvandlas till ben, då blir man väldigt stel. Nuförtiden kan smärtan och stelheten ofta behandlas effektivt med hjälp av läkemedel och fysisk träning, särskilt om man får diagnosen förhållandevis tidigt. Det är ofta både ärftlighet och andra faktorer som avgör vem som drabbas. Sjukdomen är vanligast bland män (mer än dubbelt så vanlig) och det finns ca 40 000 personer med sjukdomen i Sverige. Hos kvinnor debuterar sjukdomen vanligen innan 30 års ålder, med ryggont och ryggstelhet som håller i sig mer än 3 månader som första symtom. Andra vanliga symtom hos kvinnor är också smärta i knän, nacke, höfter och rumpa. Trötthet, stelhet, aptitlöshet, feber och smärta vid tryck tenderar att vara vanligare symtom hos kvinnor än hos män.

Bäckensmärta postpartum

När det kommer till graviditetsrelaterade besvär särskiljer vi på rygg- och bäckensmärta.

  • Ländryggssmärta sitter lokaliserad under det nedersta revbenet men ovan rumpvecken och kan, men måste inte, ge utstrålning i ett ben
  • Bäckensmärta är smärta mellan den bakre bäckenkanten och rumpvecken. Smärtan kan stråla ner i baksida lår och kan också förekomma tillsammans med eller separat i symfysen (den främre bäckenfogen).
  • Kombinerad smärta är smärta som samtidigt finns i ländryggen och bäckenet.

Det är förhållandevis vanligt att ha kvar sin bäckensmärta 3 månader efter förlossningen. Ju mer ont du haft, och ju fler av bäckenets tre leder som varit involverade, desto större risk finns för mer långvariga besvär. Högre ålder och nedsatt styrka i ryggmusklerna kan också påverka. För det allra flesta finns inget som tyder på att något är anatomiskt fel.

Symtom av spondylit

  • En smygande debut av dov värk i nedre ryggen eller skinkorna som inte ger sig.
  • Inflammation i leder och ibland även i ögonen.
  • Trötthet både på grund av störd sömn (pga smärta) och på grund av den pågående inflammationen.
  • En allmän sjukdomskänsla

Symtom av graviditetsrelaterad bäckensmärta

  • Bäckensmärta kan kännas baktill i bäckenet, nära ländryggen eller ner mot rumpvecken, eller fram vid pubisbenet.
  • Bäckensmärta hör ofta ihop med muskulära sekundära symtom kring rumpmusklerna, höftböjarna, insida lår och bäckenbotten.
  • Att gå, stå, vända sig i säng och gå i trappa är ofta provocerande och ger huggsmärtor. Mellan huggsmärtorna kan det finnas molvärk.
  • Symtomen kommer oftast under graviditet och uppstår smygande, men kan även debutera plötsligt.

Att ställa rätt diagnos

En graviditetsrelaterad bäckensmärta är ofta lätt för en fysioterapeut att diagnosticera – den har så tydlig karaktärsdrag och hör ihop med graviditet. När besvären kvarstår länge efteråt är det lite svårare. När en läkare ska utreda om du har spondylit kommer hen känna på din rygg, dina leder och kolla på din hud och dina ögonen. Du kommer också få lämna blodprov och ibland urinprov, för att ni ska kunna se värdena för inflammation. Det finns dock inget specifikt test för att ta reda på om det är just Ankyloserande spondylit du lider av, utan diagnosen grundas på läkarens bedömning av de olika undersökningarna och proverna. I senare stadier av sjukdomen kan man ofta se förändringar på röntgen, men om du nyligen insjuknat så finns dessa förändringar ofta inte att se. Man kan ofta se mer på magnetkameraundersökning – men mer om detta längre ned.

Skillnader i behandling

Ankyloserande spondylit behandlas med läkemedel och fysioterapi. Båda delar är viktiga både för att behandla smärtan och stelheten du kan ha, men också för att förekomma försämringar. För spondylit är rörelse ”medicin” och att promenader är en viktig del. För dig med en reumatisk sjukdom är det viktigt att veta att det inte är farligt att det gör lite ont att träna.

För graviditetsrelaterad bäckensmärta som inte ger sig postpartum kan det vara på samma sätt, att det behövs både läkemedel och fysioterapi – bara inte samma läkemedel och samma fysioterapi. För dig med kvarvarande bäckensmärta är promenader långt ifrån ofta ett förstahandsval som daglig motion. Vi är ofta mycket angelägna om att träningen ska vara smärtfri.

Skillnader i relation till graviditet

För dig som har en reumatisk diagnos kan besvären lindras under en graviditet, men i och med att du eventuellt behöver sluta med viktiga läkemedel är det enormt viktigt att du har en bra kommunikation med din läkare inför och under graviditeten. För dig med graviditetsrelaterad bäckensmärta som finns kvar mellan graviditeter finns risken att besvären ökad vid efterkommande graviditet. Jag upplever dock att mång patienter som haft bäckensmärta under första graviditeten ofta kan hantera besvären bättre nästa gång (visa av erfarenheten liksom). Ibland kan detta vara med och hindra besvären för att bli fullt utvecklade.

I en studie har man jämfört

  1. friska individer utan ryggont
  2. patienter med axial spondylartrit
  3. patienter med kronisk ryggsmärta
  4. frekventa löpare
  5.  kvinnor med ryggont postpartum.

I denna studie kunde man se att en fjärdedel av alla friska individer utan ryggont och mer än hälften av alla kvinnor med ryggont postpartum hade tecken på inflammation och sammanväxningar i bakre bäckenlederna vid en magnetkameraundersökning. Det här betyder inte att alla dessa personer hade oupptäckt sjukdom, utan kan betyda att vissa ”fynd” kan tillhöra den process som kroppen normalt kan gå igenom under livet. Löpar-gruppen hade inte fler bäckenledsinflammations-fynd än gruppen friska utan ryggont. I gruppen med kronisk ryggsmärta fanns färre fynd än gruppen med friska individer. Det här EN studie och lite av en soppa att tolka. Vad säger det här då? Kanske att det finns en övergående retning i bäckenlederna hos kvinnor postpartum. Och att det finns inflammatoriska tecken även hos friska individer. Om man enbart går på magnetkameraundersökningens fynd så kan vissa individer få en diagnos som inte stämmer.

I en annan studie jämförde man magnetkamerafynd på bakre bäckenlederna hos kvinnor postpartum med kvinnor med diagnosen spondylartrit. Man kollade bland annat efter benmärgsödem och erosioner. Bland kvinnorna postpartum hade 63 % benmärgsödem runt bakre bäckenlederna jämfört med 86 % i gruppen med spondylartrit. Erosioner var ovanliga i postpartumgruppen, men fanns hos mer än hälften i spondylartritgruppen. Man tolkar förekomsten i benmärdsödem i bakre bäckenlederna hos de postgravida till att det handlar om en en längre tids mekanisk belastning. Detta kan vid en undersökning ge ”falskt sken” av att vara en spondylartrit.

Likheter mellan de olika tillstånden

Smärta  i och kring just bäckenlederna kan upplevas väldigt lika oavsett bakgrund till besvären. Med en ankyloserande spondylit/spondylartrit har du troligen andra symtom och inte enbart ont i bäckenet.

Referenser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

Amning och kvarvarande bäckensmärta är ett ämne som kommer upp med jämna mellanrum. Så här är det kortfattade vetenskapliga läget: En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Förr och nu

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan kunde påverka återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin var att amning bibehöll en hormonnivå i kroppen som gjorde att lederna behölls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Att bäckensmärta enbart beror på hormoner är en myt

Under en graviditet har hormonet relaxin en viktig roll i skapa fotfäste för graviditeten inuti livmodern och att ge moderkakan tillväxtmöjligheten. Relaxinet förbereder kroppen inför förlossningen, genom att mjuka upp stödjevävnad runt omkring bäckenet, livmoder och vagina. Förr i tiden trodde man att det fanns likamedtecken mellan relaxin och bäckensmärta under graviditet. Nu vet vi att uppmjukningen under graviditeten visserligen är kopplad till det som kicka igång bäckensmärta under graviditeten, men hormonet i sig skapar inte smärtan. Relaxinnivåerna återställs inom kort efter förlossningen. Den hormonella kontrollen av mjölkproduktionen är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolaktin. Prolaktin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Det finns, vad jag kan hitta, inga andra belägg för annan hormonell påverkan på bäckensmärta efter gravditet.

Alla vill ju inte amma

Jag har INGET att göra med ditt beslut att amma eller inte amma, så tolka inte in några värderingar i detta inlägg. Men om du har ont i bäckenet och ammar – det finns alltså inget belägg för att det skulle vara bättre för dig att sluta amma. Vill du fortsätta? Gör det, med tryggheten om att du inte gör något sämre för dig själv.

Det finns ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser:

Mer läsning om bäckensmärta efter graviditet finns här:

Ont i bäckenet – påverkar bäckenbotten?

Ont i bäckenet – påverkar bäckenbotten?

Fysioterapeuten klargör sambandet mellan bäckenbotten och bäckensmärta.

pelvis 001

Kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta (tidigare kallat foglossning) har i några studier visats ha högre anspänningsgrad på bäckenbottenmusklerna i vila än kvinnor utan bäckensmärta. Forskarna tolkar detta som att detta hör ihop med en överaktivitet i musklerna, en slags överspänningstillstånd. Tänk dig som hur dina axlar blir när du frusit och stressat och kommer på att axlarna sitter strax under öronen. I likhet kan du råka hålla din bäckenbotten överspänd när du samtidigt försöker parera bäckensmärtor från omkringliggande leder.

Hur hänger det ihop?

Att bäckensmärta påverkar bäckenbottenfunktionen förklaras genom att graviditetens hormonella inverkan på bäckenet också medför en ändring i anspännings- och avspänningsmönstret på muskler kring bäckenet. På så vis ändras även musklernas funktionella styrka. Litegrann om hur detta funkar finns här. En ökad aktivitet i bäckenbotten kan vara kroppens automatiska svar på att försöka kompensera för nedsatt stabilitet i bäcken-rygg-regionen. Den ökade anspänningsgraden kommer alltså av en försämring av kroppens system för att reglera anspänning och kontroll av musklerna. Tyvärr kommer alltså de överspända musklerna bli extra starka, utan på sikt försvagade. Då kan en plötslig ökning av buktrycket under exempelvis hosta/nysning leda till att kvinnan läcker urin eftersom kroppens förmåga att snabbt och automatiskt ställa om till de ändrade tryckförhållandena är försämrade. Det finns också forskning där man sett tydliga samband mellan bäckensmärta och nedsatt sexuell förmåga.

bäcken 004

Bäckensmärta, bäckenbottensmärta?

Vad betyder då detta? Ja, helt enkelt att det finns kvinnor som förlägger en del av den muskulära obalansen till sin bäckenbotten som en kompensation för det som sker kring bäcken/rygg. Bäckenbotten försöker att för kung och fosterland bidra med stabilitet till bäckenet, men lyckas ofta inte.

bäckenbotten crope
Bäckenbotten, den muskulära hängmattan

Hur vet jag om detta gäller mig?

Detta är litegrann av pudelns kärna. Du måste bli undersökt av en fysioterapeut som dels kan undersöka dina bäckenleder, men också vid behov kan göra en vaginal undersökning av bäckenbotten.

En kvinna med högt vilotonus på bäckenbotten ( överspänd bäckenbotten) ska inte i första hand träna knipövningar utan istället göra avspänningsövningar. Detta är ju fullt logiskt. Behandlingen av din bäckensmärta kan alltså komma att antingen inkludera knipövningar om du ”bara” är svag i bäckenbotten, men också avslappningsträning i bäckenbotten om det visar sig att du utvecklat överspänning i dessa muskler.

Om du faktiskt inte vet hur det står till med in bäckenbotten är det ofta mer sannolikt att klassisk bäckenbottenträning och knipövningar är rätt grej för dig. Men det kan vara klokt att fokusera ungefär lika mycket på avspänningen mellan knipen som det är att fokusera på själva alstring av kraft i knipet!


Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Referenser:

Alla inlägg i serien:

Inledning och tips om var du kan hitta hjälp

Bäckensmärta efter förlossning?

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

Det här är ofta litegrann av en knäckfråga vad gäller rehab. Jag upplever det som extra viktigt att förhålla sig till detta efter graviditeter och förlossningar!

”No pain, no gain”.

Det uttrycket har vi alla hört slängas runt i träningssammanhang, eller hur?

En viss nivå av obehag kommer ett hårt träningspass innebära. För att en muskel ska öka i volym och styrka behöver den utsättas för högre belatasning än vad den är vad vid. Den ökade belastningen kommer kännas, ofta som en brännande känsla under träning. Syftet med det här inlägget är att du ska få en liten vägledning i att skilja dålig smärta mot den mer god-onda muskelreaktionen som kan komma under träning. Mjölksyra är ju en sådan sak.

Generellt är smärta ett signalsystem där kroppen försöker tala om att någonting inte är som det brukar. Smärta behöver inte vara en varningsflagg om att något är tokfel, men du kan behöva lyssna på kroppen och agera efter vad du hör!

Bra smärta

Träningsvärk är resultatet av små och godartade skador på muskelfibrer. Medan dessa finns kommer dina muskler vara ömma och kännas spända och värkande. Det kan göra ont att röra sig men värken kan lättas av mer lågintensiv träning/motion.

Träningsvärk är ofta en god smärta, även om det kan göra det tufft för dig att gå uppför eller nerför trappor efter ett benpass. Träningsvärk ska kännas i det området där du faktiskt tränade. Om du har gjort 50 situps och du vaknar med ont i ryggen är det troligtvis inte träningsvärk. Träningsvärk kommer som regel mellan 24-72 timmar efter träning, så tidsaspekten kan vara en bra vägvisare. Om du tränar på kvällen och vaknar med mer värk kan det vara för tidigt för träningsvärk!

Dålig smärta

I det mest akuta läget kan det vara svårt att skilja dålig smärta från träningsvärk, och det som ofta gör det ännu svårare är att du kanske inte vet förrän med facit i hand. Dålig smärta försvinner inte lika lätt som träningsvärk, utan kan försämra din grundsmärta eller ligga kvar under en längre tid.

Dålig smärta kan vara antingen akut, skarp och distinkt isolerad till en viss lokalisation, eller mer utbredd och diffus än träningsvärk.

  • Smärta som kommer under träning är ofta en varningssignal. Nu menar jag inte den svidande smärtan du känner i din biceps under efter ett gäng bicepscurl, utan en smärta som liksom inte motsvarar träningen du utför.
  • Skarpa smärtor i leder är något du ska ta hänsyn till, men möjligen med något annat tänk om du vet att du har artros. Smärtor kring leder kan biland uppstå för att musklerna runt omkring inte absorberar kraften tillräckligt och att stödjevävnaden kring själva leden får ta för mycket belastning.
  • Smärta som eskalerar. Om smärtan ökar ju mer du tränar bör du göra en förändring, gärna guidad av en professionell som också kan göra en riktigt muskel-led-undersökning.

Ömhet versus smärta – hur skiljer jag dem åt?

Svårigheterna att skilja god och ond smärta åt gör att jag i mitt yrke ofta vill att mina patienter ska träna helt smärtfritt. Hellre att rehabperioden tar någon månad längre och att vi inte fått några bakslag i form av ökad smärta, än att träningen som jag rekommenderar bidrar till ett smärttillstånd. Att stegra långsamt kan alltså vara det viktigaste!

Muskelvärk/ Träningsvärk Smärta
Typ av obehag Brännande ömhet medan du tränar

Öm när du rör muskeln du tidigare tränat.

Minimal eller ingen värk i vila

Ömhet när du belastar den tidigare tränade muskeln

Skarp smärta och värk medan du rör dig eller i vila.
Startar Akut under träning

24-72 timmar efteråt

Akut under träning

Inom 24 timmar träning

Duration 2-3 dagar Kan ligga kvar fler än 2 dagar eller förvärra en grundsmärta
Lokalisation I muskler I muskler eller leder
Förvärras av Stelnar till av stillasittande Fortsatt aktivitet
Råd Håll igång musklerna, håll dem mjuka och träna dem igen när värken avklingat Sök hjälp av en läkare/fysioterapeut eller dylikt om besvären inte går över inom 2 veckor

När ska du bara fortsätta och när du ska sluta?

Du måste skilja mellan smärta och en känsla av trötthet/ömhet. Det får naturligtvis ge en känsla av trötthet och ömhet att träna, men träning ska inte skapa direkt smärta. Då bör du sluta!

En brännande känsla som går över när du slutat träna är okej. Men en skarp smärta under träning som sedan ligger kvar i form av ökad värk är inte okej.

  • Smärta som inte går över med vila är inte ”normal”.
  • Smärta som inte går över med vila, går heller inte att vila bort.

Sök hjälp av en läkare, fysioterapeut eller annan kunnig kroppsterapeut när du inte vet hur du ska göra med dina besvär!

Alla inlägg i serien:

Inledning och tips om var du kan hitta hjälp

Bäckensmärta efter förlossning?

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Ont i bäckenet; påverkar bäckenbotten?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Hur ska jag få bort min bäckensmärta?

Till att börja med vill jag inleda med en liten tanke. Jag vill självklart att du ska vara smärtfri så snart du bara kan, men upplever också att många blir väldigt frustrerade över att återhämtningen går så långsamt efter graviditeten. Jag tycker om begreppet ”Fjärde trimestern” och kortfattat kan vi säga så här: under de tre första månaderna efter graviditeten kan du i princip tänka att du fortfarande är gravid. Kräv inte så jättemycket mer av kroppen än vad du klarade under graviditetsmånad 9, 8 och 7… Jag tror att många uppfattar sina besvär egentligen värre än vad de är, för att de kräver lite för mycket av sin nyförlösta kropp.

Går det att bli behandla?

Ja. Det är viktigt att minnas att upp till 50 % av alla gravida får ont i bäckenet i någon grad i samband med graviditeten. Behandlingsalternativen kan se olika ut beroende på dina symtom, men jag upplever det ofta effektivt med en kombination av träning, manuell terapi (jag har en bra kiropraktorskollega!) råd och ibland hjälpmedel.

Träningen du utför ska vara så smärtfri som möjligt (mer om detta med smärta imorgon!) och behandligen kommer ofta också innehålla övning i kroppsmedvetenhet och ergonomi. Behandlingen behöver ofta stegras långsamt och under en lång period. Det handlar ofta inte om någon hård träning till en början. Det brukar vara lämpligt att ha ett fåtal övningar som utförs dagligen, snarare än några få hårdare pass på gymmet. Övningarna behöver omfatta både små och större muskelgrupper runt omkring bäckenet.  Förutom träning kan du testa att använda ett bäckenbälte och se om akupunkturbehandling kan vara något för dig.

Deppig?

Även om det inte är anatomiskt möjligt kan bäckensmärta upplevas som att ditt bäcken faktiskt håller på att gå i bitar. Smärtan hör också ofta ihop med oron över att det aldrig kommer gå över och att ditt liv kommer bli påverkat på lång sikt. Bäckensmärta är därför ofta  tätt förknippat med det psykiska måendet eftersom smärtan påverkar vardagen så pass mycket. Smärta påverkas av både kognitiva och psykosociala faktorer, och dessa är med och styr smärtnivåerna och nivån av funktionsnedsättning. Postpartumdepression är också mer vanligt efter en graviditet med bäckensmärta. Sök hjälp via MVC eller BVC om du känner att du behöver! Min devis är hellre ett samtal för mycket än ett för lite.

Vad ska jag alltså träna?

bollhamstringscurl

I ett inlägg som handlar om prehab inför graviditet kan du läsa om alla områden i kroppen som påverkas av graviditeten, och det kan ge en fingervisning om vad som kan behöva rehabtränas efteråt. Kortfatta: typ allt. Du kommer behöva ett individuellt utprovat träningsprogram från någon som gjort en bra bedömning av dina besvär och dina kroppsliga funktioner. Men kanske att fokus kan ligga ungefär här:

  • Musklerna i rumpan för ökad stabilitet kring bäckenlederna
  • Musklerna kring låren/ljumskar för att komma åt främre smärta
  • Musklerna i mage/rygg för att kunna tippa tillbaks bäckenet och stabilisera ryggraden
  • Musklerna i bäckenbotten för att få en god grund av utveckla kraft i bålen och bäckenet.

Att undvika smärta

När du ska börja rehabträna efter en period med mycket smärta anser jag att du ska resonera som följer:

  • Tänk dig den träningsnivå du tycker att du borde klara av, och dra ner det till en tredjedel. Börja där!
  • Stegra programmet/träningen inte tätare än var 3-4 vecka.
  • Värm upp ordentligt. För mina patienter som ofta har bäcken/bäckenbottenbesvär är cykling den träningsform jag oftast rekommenderar.
  • Lyssna på kroppen och justera utförandet på saker som inte känns bra. Ofta handlar det inte om att ta bort övningar helt och hållet, utan att göra färre, kortare tid, med mindre rörelseutslag eller helt enkelt minska belastningen.
  • Undvik träning i grupp med för peppig instruktör om du vet att du kommer in i stämningen så pass att du glömmer bort att känna efter.

Att ändå kräva kroppen på framsteg

För att få några förbättringar vad gäller muskelstyrka, uthållighet och stabilitet måste du på något sätt utveckla träning och belastning så att det går framåt. Du kan inte vara kvar på samma nivå i vecka efter vecka och fortfarande hoppas på resultat.

Jag resonerar som så att du måste kanske börja träningen på en nivå som är så låg att du tycker att det känns löjligt. När du efter 3-4 veckor är helt säker på at du inte fått mer eller ökad smärta stegrar du träningen. Det kan gälla antalet repetitioner, antalet sekunder i statiska övningar eller i belastning. Här kommer du troligen behöva hjälp med att se möjligheterna och lämpliga nivåstegringar!

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

När ska du bara fortsätta och när du ska sluta?

Du måste skilja mellan smärta och en känsla av trötthet/ömhet. Det får naturligtvis ge en känsla av trötthet och ömhet att träna, men träning ska inte skapa direkt smärta. Då bör du sluta.

En brännande känsla som går över när du slutat träna är okej. Men en skarp smärta under träning som sedan ligger kvar i form av ökad värk är inte okej.

  • Smärta som inte går över med vila är inte ”normal”.
  • Smärta som inte går över med vila, går heller inte att vila bort.

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Du ska börja med att att träna upp stabiliserande muskler kring bål, bäcken samt bäckenbotten. Träning ska alltid vara smärtfri. Börja med att tänk ut på vilken nivå du skulle vilja börja på och dra ner det till en tredjedel. För mig brukar det landa i 5-10 övningar per dag varav en är en stretch och en är bäckenbottenträning, och de övriga tre något för rumpa/höfter, mage/rygg och hållningsmuskler/skuldra. Cykling på stationär cykel brukar vara lämpligast om du utöver detta vill ha ett alternativ för kondition.

Du ska vara säker på att din träningsnivå inte ger ökad smärta innan du stegrar till tyngre övning, längre tid i statiska övningar eller fler repetitioner. Jag brukar rekommendera 3-4 veckor på samma nivå innan du stegrar för att vara säker på att du inte får bakslag i form av smärta. Stegringen ska vara just stegvis!

Relaterade tips finns också här i ett inlägg om hur du kan fortsätta motivera dig till tråkiga rehabövningar. 

 

Referenser:

 

Alla inlägg i serien:

Inledning och tips om var du kan hitta hjälp

Bäckensmärta efter förlossning?

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

Ont i bäckenet; påverkar bäckenbotten?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckensmärta efter förlossning?

Bäckensmärta efter förlossning?

foglossning efter graviditet

Vad är bäckensmärta?

Graviditetsrelaterad bäckensmärta är det begrepp vi inom vården använder för det som gemene hen kallar  ”foglossning”. Vi har valt att sluta används begreppet foglossning eftersom det felaktigt ger sken om att något kan lossa, gå sönder eller bli permanent felställt. Bäckensmärta inkluderar en rad olika symtom, och besvären ser ofta väldigt olika ut kvinnor emellan. Bäckensmärta kan kännas baktill i bäckenet, nära ländryggen eller ner mot rumpvecken, eller fram vid pubisbenet. Bäckensmärta hör ofta ihop med muskulära sekundära symtom kring rumpmusklerna, höftböjarna, insida lår och bäckenbotten. Symtomen är ofta smärta vid gående, stående, vändning i säng och gång i trappa. Kort sagt kan det påverka allt du gör!

pelvis 001

Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan uppstå när som helst under graviditeten, även tidigt i första trimestern. Det kan också komma först efter förlossningen. Symtomen kan starta plötsligt eller komma smygande. Bäckensmärta undersökt och behandlas på ungefär samma sätt oavsett när den debuterar.

Vad beror det på?

Hormoner, förändring av rörligheten i leder, den ökade belastningen och hållningsförändringarna som uppstår under graviditeten skapar förutsättningarna för att bäckensmärta kan uppstå. Fortfarande kan vi dock inte förklara varför vissa kvinnor får ont och andra inte. Forskning har visat samband med tidigare ryggont och ökad risk för bäckensmärta under graviditet, men förklaringen för varför detta samband finns är inte helt klarlagd.

De bakre bäckenlederna behöver vara stabila för att du ska kunna få en bra förutsättning för att lägga över vikten från ett ben till ett annat. Bäckenledernas stabilitet är en faktor, ytterligare faktorer handlar om hur kroppen koordinerar muskelaktivitet och kompenserar för en ökad rörlighet. Kroppens syftar till att rörelse ska vara smidig, kräva minimalt med ansträngning och vara smärtfri. När kroppen av olika anledningar inte klarar av detta kan det resultera i bäckensmärta.

Många vill veta varför just de drabbats av smärta.

  • Tidigare ländryggssmärta ökar risken att drabbas
  • Trauma mot rygg eller bäcken tidigare i livet
  • Tungt fysiskt arbete ökar risken
  • Att inte trivas med sitt arbete ökar risken enligt vissa studier
  • Pyskiskt anstränande arbete kan ge ökad smärta.
  • BMI hör inte ihop med större risk för smärta enligt de flesta studier
  • Träningsgrad innan graviditeten kan minska risken för ländryggssmärta men verkar inte påverka risken för bäckensmärta
  • Ju fler graviditeter en kvinna genomgår desto större risk finns att få smärta

Troligen finns inte någon enskild avgörande riskfaktor utan en kombination av flera olika saker.

Vad är det som händer?

Bäckenets leder kan liknas vid bryggor som ska överföra kraft mellan bål och ben. När du ska röra dig krävs därför en god stabilitet kring bäckenlederna. Lederna har en viss form som skapar förutsättningar för stabiliteten, men är också beroende av musklerna och vävnaderna runt omkring som stänger till. Om musklerna blir väldigt svaga, eller stödjevävnaden kring lederna blir uppmjukade kan stängningsmekanismen i lederna påverkas negativt. Det som uppstår är en instabilitetskänsla som kan ge upphov till smärta. Man har sett att muskelreaktionerna hos kvinnor med bäckensmärta kan vara nedsatt, men också överdrivna och alldeles för kraftiga. Irritationen som uppstår kring leden nr stabiliteten är nedsatt kan stimulera smärtsystemet.

Kommer det gå bort?

Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta har i allmänhet god prognos. En tro på förbättring av kvarstående bäckensmärta efter förlossning har också visats förbättra prognosen! De flesta upplever en minskad smärta de första veckorna efter förlossningen. I två svenska studier hade dock 1 av 3 kvinnor ländryggs- och bäckensmärta 3 månader efter förlossning. Det är därför alldeles för ”enkelt” att liksom lova att besvären automatiskt ska försvinna i samband med födseln. Forskning visar att ju mer ont kvinnan haft, och ju fler av bäckenets tre leder som varit involverade, desto större risk finns för mer långvariga besvär. Högre ålder och nedsatt styrka i ryggmusklerna kan också påverka. För det allra flesta finns dock inget som tyder på att något är anatomiskt fel. det är viktigt att veta.

De allra flestas bäckenbesvär kommer försvinna inom det första året efter graviditeten, men jag ska vara ärlig att säga att det finns kvinnor som har kvar sina besvär längre. Mitt viktigaste råd är att söka hjälp och inte ge dig förrän du fått bra kontakt med en fysioterapeut som kan vägleda dig framåt. Bäckensmärta har inget samband med amning, så du behöver inte stressa över att du borde sluta amma. Vårdgivare har också fel om de påstår att du ska vänta med behandling tills efter du slutat amma.

Kommer det hända igen?

Att ha haft bäckensmärta under en graviditet ökar risken för att det ska återkomma under en senare graviditet. I min vardag upplever jag dock att den som haft bäckensmärta under första graviditeten och fått god hjälp då, ofta kan hantera besvären bättre nästa gång. Ibland kan detta vara med och hindra besvären för att bli fullt utvecklade. Att ha god styrka och uthållighet i musklerna kring bål och bäcken kan optimera förutsättningarna inför en kommande graviditet, även om det inte heller kan förhindra smärtan helt.

Referenser:

Alla inlägg i serien:

Inledning och tips om var du kan hitta hjälp

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

Ont i bäckenet; påverkar bäckenbotten?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!