Kategori: Framfall

Framfall

Cystocele, rectocele och livmoderprolaps

Den här kategorin innehåller fysioterapeutisk information om hur du som lider av framfall kan hålla dig aktiv utan att förvärra dina symtom. Mycket handlar om att hålla bäckenbotten stark och hantera belastning och tryckökning i buken med god koordination och teknik. I vissa fall kan du behöva tänka om med belastande träning om du får besvär av det, men ofta kan du göra anpassningar som hjälper dig.

Läs gärna vidare om fysioterapeutiska insatser för framfall, och glöm inte att bäckenbottenträningen ofta är den viktigaste komponenten. Mer om bäckenbottenträning finns i en egen kategori.

Inläggen är så långt det går baserade på forskning och vetenskap, i där sådan saknas mer på beprövad erfarenhet. Kom ihåg att inga råd du kan läsa på nätet ersätter en individuell bedömning och behandling.

Läsarfrågor om misstänkt främre slidväggsbuktning

Jag fick en son för 3 månader sedan och har efter det fått ett misstänkt cystocele. Tyvärr vill kvinnokliniken inte göra någon gynbedömning alls innan det gått 6 månader.Vad ska jag göra? Jag skulle gärna vilja få en bedömning nu och tips och råd om hur jag kan fortsätta träna bäckenbotten och lite stöd på vägen. Har inga jättestora besvär, läcker inget och har klarat mig bra på många sätt.

Hitta fysioterapeut

Mitt första och bästa tips är att ringa till din lokala rehabmottagning och fråga om de känner till någon som jobbar med bäckenbotten. Du kan också kolla på ”hitta fysioterapeut” på vårt fack Fysioterapeuternas hemsida.

Är det rimligt att vänta 6 månader efter förlossningen innan jag får en bedömning?

På denna fråga är svaret både ja och nej. Ja, därför att besvären faktiskt kan gå över av sig själv. Nej, därför att det kan vara av vikt att du får ställa alla dina frågor och får vägledning i hur du ska tänka kring fysisk belastning och ansträngning. Vad gäller åtgärder som gynekologen oftast kan bidra med, det vill säga ställningstagande om en eventuellt operation är det kanske rimligt att vänta minst 6 månader. Det är inte nödvändigt för någon annan anledning. Du skulle kanske ha nytta av att få prova en prolapsring, en contrellebåge eller få råd om en receptfri östrogenkräm. Jag själv vill gärna träffa mina patienter tidigare än sex månader postpartum. För att börja med bäckenbottenträning och att  jobba upp muskelstyrkan i resten av kroppen. Samt gå igenom lite tips och råd för fysisk träning och ergonomi.

Det som stör är att jag är kissnödig hela tiden och att det buktar och skaver en del, samt att jag har en del blåstömningssvårigheter.

Kvinnor med cystocele, alltså ett framfall eller en buktning av urinblåsans stödjevägg framtill i vagina, har ibland också blåsproblem. Det kan omfatta urinläckage eller svårigheter att tömma blåsan helt. Blåstömningssvårigheter handlar ofta om svårighet för blåsan att tömmas helt. För att underlätta blåstömningen ska du sitta tungt ner på toaringen (alltså inte halvstå som på en ofräsch offentlig toalett). Ha gärna fötterna på en pall om du är kort och ha knäna och höfterna ganska brett i sär. Luta dig lite framåt i höften, men bibehåll en god hållning i ryggen. Slappna av i magen och släpp spänningen i bäckenbotten helt. Andas djupt ner i magen och låt blåstömningen ta den tiden den kräver. Du kan också behöva ”dubbelkissa”. Det innebär att du ställer dig upp efter att du kissat klart (första gången),  rör på dig lite (tänk typ att du rockar rockring…) och sätt dig ner igen och töm resten ur blåsan.

Har märkt att det blir bättre om jag stoppar in en tampong, då blir jag inte lika kissnödig och det känns som jag orkar hålla upp bäckenbotten på en promenad.

Det är därför jag gissar att du skulle gilla att ha en prolapsring eller contrellebågar. Ring och tjata på gyn om att du behöver hjälp! Tycker absolut att du ska be barnmorska/gyn om råd om östrogenkräm ifall du amm, det kan också hjälpa dig.

Lycka till!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!



Läsarfrågor om knip och bäckenbottenskonsam träning

Läsarfrågor om knip och bäckenbottenskonsam träning

Här kommer några svar på knip- och bäckenbottenrelaterade läsarfrågor.

Jag har sanslöst svårt att isolera mina ”knipmuskler” och känner att andra muskler träder in och kompenserar när jag gör mina knip. Har du har något tips för att INTE kompensera med andra muskler än bäckenbotten vid knipträning?

De vanligaste knepen jag använder mig av är:

  • Generell avslappning, det vill säga ofta en progressiv avslappning först. Du ligger ner, andas djupt i magen och liksom scannar igenom kroppen. Spänner och slappnar av kroppsdel för kroppsdel. Då brukar det vara lättare att hitta spänningen på rätt ställen sedan. När du först kontrollerat att du slappnat av övriga.
  • Knip med fingret i slidan. Den vanligaste källan till fel är att så gärna vilja få till ett kraftigt och kännbart knip. Att alla möjliga muskler kommer med för att kompensera. Då brukar jag försöka skala av och backa tillbaks. Det får vara en mycket liten spänning med en närmst omärkbar rörelse, bara det (nästan) enbart är bäckenbotten som anspänns.
  • Hitta bästa ställningen. Ibland kan det vara att ligga på sida, och ha den övre skinkan nästan vilande i handen. Får du med rumpan när du försöker knipa får du en ombedelbar feedback i handen, och då kan du börja om.

Får du inte till det trots dessa knep skulle jag anse att det är läge att träffa en fysioterapeut som kan guida dig rätt IRL.

Jag har ett framfall på urinblåsa/rör och buktande slidväggar sedan min förlossning för ett år sedan. Jag har av och till en tyngdkänsla och är superrädd att försämras i min bäckenbottenstatus. Jag har inte börjat träna efter förlossningen utan tänkt invänta resultat av knipträningen dessförinnan. Vad tror du kan kan träna trots att mitt knip ännu är kass och min bäckenbottenstatus generellt är likadan? Innan min förlossning har jag joggat mest men nu vågar jag inte ens gå en rask promenad eller jogga till bussen eftersom jag känner belastningen nedtill. Undrar lite över varningssignaler jag ska se upp med. Tyngdkänsla och obehag under träningen kan jag förstå men finns det fler och kan det kännas även efter?

Ett år är länge

Utan att känna dig, och helt utan att veta hur mycket du faktiskt har kniptränat: men ett år är lång tid. Om du kniptränat enligt konstens alla regler i 3-6 månader och det dessutom väntat ett år, då är det tveksamt att ytterligare knipträning kommer ge någon magisk lösning på ditt problem. Du ska vara rädd om din tid. Upplever du inte att det finns en bättring i nära sikte så anser jag att det är av vikt att du får hjälp. Börja med att sök till en fysioterapeut som kan hjälpa dig! Jag skulle också föreslå att du besöker en gynekolog som kan prova ut en prolapsring till dig, det kan vara ett gott stöd.

Jag har gjort ganska många olika inlägg här på bloggen om bäckenbottensäker/bäckenbottenskonsam träning, De flesta hittar du via internlänkar i detta inlägg. Cykling, simning, crosstrainer och styrkeövningar i sittande är sådana jag brukar rekommendera till en början. Jag tror också att du eventuellt kan få lite pepp från det här inlägget.

Varningssignaler

Varningssignaler man ska lyssna efter ökade symtom överlag. Både under och efter träning. Det kan vara mer tyngdkänsla, mer utfyllnad i slidan, muskelvärk i bäckenbotten, urinläckage eller anala läckage. Om du upplever dessa reaktioner vid belastning behöver du en fysioterapeut som kan vägleda dig så att ni kan hitta träning och tekniker för träning som gör att du slipper ökade besvär.

Hoppas dessa svar var vägledande på något sätt! Lycka till! 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Opereras för framfall, ja eller nej?

Läsarfråga:

Jag skulle önska mig info om för och nackdelar med framfallsoperation. Helst att få i handen på vårdbesöket där man delges sin diagnos, men här funkar också. Och risker med graviditet efter en operation. Och för-samt nackdelar med att antingen göra framfallsoperation först och sedan operera förlossningsskador eller tvärtom.

Det här inlägget är ett sådant som jag dröjt länge med att skriva. I typ två år, faktiskt. Min första tanke när kommentaren trillade in var att ”det här kan jag inte skriva, det är för individuellt”. Jag har ju skrivit en hel del om framfall, och också om hur jag som fysioterapeut jobbar med området. Så jag har funderat och jag har frågat runt lite. Nu har jag landat i att jag kan skriva ett resonemang. Hur just du ska göra är bara du som kan avgöra, på inrådan eller avrådan från din läkare.

Vad kan man göra istället för operation?

Förutom de andra råd som jag nämnt i det ovan länkade inlägget är prolapsringar det vanligaste alternativet till kirurgi. En prolapsring är ett alternativ till operation som inte tar bort problemen men väl kan minska symtomen. Det är långt ifrån alla som hittar en prolapsring som passar dem. Om det beror på individen, ringen eller utprovningsproceduren kan variera.

Fördelar med välsittande prolapsringar:

  • Fördröjer behovet av operation
  • Medför inga allvarliga eller svåra risker
  • Kostar lite (för sjukvården men också för dig – ingen sjukskrivning etc)

Potentiella nackdelar med prolapsringar:

  • Kan vara obekväma
  • Kan ge ökade flytningar och i vissa fall skav och infektioner
  • Kräver regelbunden rengöring och regelbundna byten
  • Kan kräva att du testar flera stycken
  • Fixar inte problemet – bara symtomen
  • Penetrerande sex kan bli klurigt (inte alltid!)

Prolapsoperationer

Prolapskirurgi är något mer av en ”lösning” på framfallsproblematiken än en prolapsring, men innebär dock en risk att besvären återkommer. Kirurgi kan passa bäst för dig som:

  • Har symtom som prolapsring inte lindrar eller symtom som inte lindras av annan behandling
  • Du har nedsatt livskvalitet till följd av dina besvär
  • Du tror att du är helt färdig med att skaffa barn

En graviditet kommer lägga belastning på vävnaderna som opererats och en vaginal förlossning kan i värsta fall göra operationen som ogjord. Det kan av livskvalitetsskäl vara värt att göra en framfallsoperation innan du är helt hundraprocentigt färdig med att skaffa barn, men du kan få rådet att föda med kejsarsnitt nästa gång.

Fördelar med prolapsoperation:

  • Operationen återställer förhoppningvis anatomin hos dina bäckenorgan eller tar bort det som skaver och buktar.
  • Operationen tar förhoppningsvis bort dina symtom

Nackdelar med prolapsoperation:

  • Det är en operation med medföljande operationsrisker
  • Kräver en förhållandevis lång återhämtning
  • Har inga garantier för lång hållbarhet
  • Kostar mer för både vården, men också för dig i form av sjukskrivning
  • Finns risk för andra symtom som infektion, blödning, smärta, nedsatt känsel eller nedsatt sexualfunktion

Tajmingen kan vara a och o

Alla kvinnors kroppar, livssituation, livsstilar, önskemål och prolaps är olika och det går inte att enkelt fatta ett beslut utifrån såna här listor. Är du ung har du kanske större krav på kroppen (eller?) och det hade kunnat tala för en operation. Men samtidigt finns återfallsrisken – om du opereras i mycket ung ålder kanske du får ett återfall 10-15 år senare när du fortfarande är (inte lika men ändå) ung. Och nästa operation kommer bli mycket mer komplicerad. Om de går att skjuta operationen på framtiden kan det ibland vara bättre.

Personer jag bollat frågan med har lyft tankar kring att inte opereras när barnen är så små att de kräver frekventa lyft, att inte operera mitt i en husrenovering och att försöka få till operationen så att en sjukskrivning efteråt kan fokuseras på att faktiskt läka och återhämta sig. Det är av vikt att tänka igenom tajmingen för en prolapsoperation!

Andra åtgärder

Det finns inget som helt garanterat fixar ett framfall, det kan vi enkelt konstatera. Att ha en stark bäckenbotten och eventuellt minska på tung belastning för bäckenbotten (tunga fysiska arbeten, kronisk förstoppning, långvarig hosta och övervikt) har potential att minska symtomen för dig som inte ha de värsta graderna av framfall.

Risk för återfall

Vad gäller risken för återfall efter en första framfallsoperation (med bara egen vävnad) kan förekomsten av levatorskador och framfallets omfattning innan operationen vara avgörande. Det finns olika operationer för olika sorters framfall, olika metoder och olika kompetens hos läkarna som opererar. Operationen för ett främre framfall och ett bakre framfall kan ha olika hållbarhet – fråga din läkare utifrån dina egna förutsättningar. Ett livmoderframfall opereras på ytterligare ett eget sätt. I vissa fall kan man laga missade eller defektläkta muskler i mellangården och på så sätt få ett förbättrat muskelstöd som gör att du kan skjuta en framfallsoperation på framtiden.

Hur resonerar du?

Berätta gärna om dina erfarenheter och tankar!

Frågor om framfall

Läsarfrågor om framfallsoperationer

Hur vanligt är det med framfallsoperationer på yngre människor och hur ska man hitta andra i samma situation (t ex forum etc) för man kan ju inte vara helt ensam om detta?

Jag kan inte hitta några exakta siffror på detta hos just yngre kvinnor, men jag träffar ju en del sådana kvinnor så helt ovanligt är det ju inte. Jag har för mig att totalt sett kommer var femte kvinna att opereras för någon slags framfall. Jag tror att det finns Facebookgrupper för detta, både på engelska och svenska. Den jag hittar när jag söker snabbt bara heter ”Pelvic Organ Prolapse Support (POPS), men jag har för mig att jag läst någonstans om att det finns någon svensk grupp också. Någon läsare som vet? I Facebookgruppen för Förlossningsskadade finns också ett bra gäng, både i antal (tyvärr) men bra framförallt pga trevliga och stöttande. 

Vad är de senaste metoderna och rönen kring operation av framfall, främst på lite yngre människor?

Jag vet inte exakt vilka rön som efterfrågas, men som jag förstått det så har historien gått ungefär som så:

  • Förr opererades framfallen med bara att sy ihop kroppsegen vävnad, men halvbra resultat.
  • Man testade då att använda kirurgisk mesh för att stadga upp slidväggarna med, men resultaten var nästan sämre då meshen började jazza runt och ge upphov till komplikationer
  • Vi verkar vara tillbaks till att det är kroppsegen vävnad som sys ihop, men jag skulle gissa att tekniker, handhavande och också kunskaperna runt omkring gör operationerna mer lyckade idag än vad de var förr i tiden. Trots detta så anses inte framfallsoperationer ha superlång hållbarhet.

Bakre slidväggsframfall opereras i högre utsträckning på unga kvinnor, ofta tillsammans med att det lagas muskler och förstärks stödjevävnad i mellangården. Dessa lyckas ofta och blir hållbara. Främre slidväggsframfall väntar man gärna med så länge man kan, eftersom resultatet inte blir lika hållbart. Livmoderframfall kan hanteras på lite olika sätt beroende på hur läget är och åldern på individen. 


Kirurgisk mesh

Operationer med ett nätmaterial infördes med syfte att ge bättre resultat från operationer, men amerikanska läkemedelsverket drog in tillståndet för att dessa fick användas sedan en del patienter fick komplikationer med att nätet eroderade in i annan vävnad och gav upphov till funktionsnedsättning och smärta.

Komplikationer är vanligare när nät används vid framfallskirurgi än vid urininkontinens. I vissa fall finns idag inga andra alternativ än att antingen låta bli att operera helt eller använda nät, och då behöver du som patient får vara med och fatta beslutet.

Utmaningen med att operera och ”bota” framfall

Till att börja med kan det vara en utmaning att hitta ”rätt kandidater” för operation. Graden av framfall behöver inte alltid stämma överens med de upplevda symtomen. Alltså man kan ha jättemycket symtom och litet framfall, eller inga symtom och ganska stort framfall. Framfallskirurgi syftar till att återställa bäckenorganen till sina ursprungliga positioner men också till att minska symtomen såklart. Om operationen blir lyckad eller inte avgörs om framfallet försvinner, om symtomen är borta, om du som patient är nöjd och om inga komplikationer har uppstått. Det är inte alltid alla dessa parametrar går att uppfylla, men patientens symtom ska vara det viktigaste utfallsmåttet.

Frågor om tiden efter operation

Tiden efter operation, vad kan man vänta sig? Jag har hört flera olika saker och vet inte vad som stämmer (allt ifrån att jag aldrig mer kommer kunna lyfta något till att kunna springa igen).

Fysisk återhämtning efter operation? Har hört allt ifrån 1-2 veckor till 2 månader. Har småbarn hemma så lite orolig att inte kunna lyfta den lille alls på flera månader.

Att du har hört så olika beror helt enkelt på att det inte finns något generellt svar. Alla opererande läkare svarar olika, och alla kvinnors förutsättningar är dessutom individuella. Jag har skrivit dessa inlägg om tiden efter gynekologiska operationer, och jag har ”bestämt mig” att de är dessa råd jag utgår ifrån i brist på vetenskapligt grundade restriktioner.

Återgång till träning efter gynekologisk operation; teori

Träningstips efter gynekologisk operation

Där hittar ni det närmaste jag faktiskt kan svara vad du kan vänta dig av tiden efter operationen!

Tajmingen för operationen

Vet inte om du kan svara på detta men undrar varför läkarna har börjat rekommendera att operera framfall/förlossningsskador innan man skaffar fler barn? Tidigare var rekommendationen att skaffa alla barn först och sedan operera? Finns det någon forskning som tillkommit?Förstår ju att man opererar muskler som är sönder, men framfall?

Så som jag uppfattat det är det inte jättemycket beroende på ny forskning rent medicinskt sett som tillkommit. Jag tror däremot att det handlar om livskvalitet-begreppet och att det har framgått hur dåligt kvinnor kan må av detta. Och att det inte är okej att livet i vissa fall ska sättas på paus tills dess att du kommit i en ålder då läkarna tycker att det är okej att operera framfallet.

Operation enbart på grund av patientens symtom

Det är möjligt att ha framfall och vara symtomfri, och då behöver detta inte opereras. Istället kan man testa bäckenbottenträning, pessar/ringar och optimering av påverkansfaktorer som övervikt, rökning och förstoppning. Bäckenbottenträning kan minska symtomen från ett framfall, samt förebygga förvärrande men liksom inte ”fixa” framfallet.

Våga prata om det


Jag undrar också hur man ska prata om förlossningsskador eller som i mitt fall framfall och operation. Du är ju öppen med din men det har inte jag varit… Jag måste ju berätta på jobbet att jag ska vara borta 4-5 veckor och för min familj (inklusive litet och stort barn) vad sjutton berättar man?

Här tar jag gärna in alla kloka läsares svar. Jag har ju varit öppen med min skada från dag ett, och vet liksom inget annat. Men mitt råd, som jag förstår att alla inte pallar, det är att tänka ”hur skulle jag gjort om jag åkt skidor och dragit av massa grejer i ett knä?”. Då hade du ringt arbetsgivaren och skrivit på Facebook och berättat att ”jag har skadat mig och kommer få opereras för detta inom kort, kommer vara fysiskt konvalecent i 4 veckor och kommer ta det lite lugnt”. Jag fattar att det inte är så du kommer göra, och förespråkar kanske inte direkt det heller. Men så kan du tänka. När du börjar vara öppen och berätta så kommer du få sååå mycket erkännanden från andra, andra har också problem och en del har genomgått operationer och inte pratat om det. När jag blir osäker på hur jag ska prata om mina skador så tänker jag ”tillsammans är man mindre ensam”. För ensamma om det här, det är vi aldrig.

Referenser:

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Sittpositioner och bäckenbotten

Bäckenbotten är den muskulära hängmattan som utgör botten på bålen. Dessa muskler lyfter upp bukinnehållet men är också med och reglerar bålstabiliteten, buktrycket och kontinensen. När vi sitter vilar bäckenbotten ofta lite mot underlaget vi sitter på, men musklerna har ändå en grundaktivitet för att agera lyftande och som en reaktion på bålmusklernas aktivitet. När vi sitter med och utan stöd kommer ryggradens kurvatur att förändras.

Kommer ni ihåg serien om hållning från i höstas?

Du hittar den här om du vill läsa den igen. En kort sammanfattning kommer här:

  • Bäckenbotten, bålen och diafragma utgår alla viktiga delar av ditt hållnings- och andningssystem
  • Hur du andas och rör dig samt positionerar dig när du ska vara stilla kommer påverka din bäckenbotten

”Hållning” handlar inte enbart om att stapla kroppdelar på varandra, utan om att få optimala förutsättningar för att musklerna ska arbeta. Icke-optimala förhållanden för muskler och leder kan ge smärta och besvär. Många av oss sitter många, långa timmar per dag. Det kan därför vara angläget att som del av en bäckenbotten-rehab även se över din generella ergonomi även i sittande.

Idag återkommer vi till hur sittande påverkar vår bäckenbotten

När du sitter med god hållning och lite ryggstöd har du ofta det som vi kallar ”neutral svank”. Man kan också ha utplanad svank och en förstärkt svank. När man i studier kollat på hur bäckenbotten reagerar på bäckenets olika positioner till följd av olika svank-stilar har man sett att extremerna, alltså ingen eller väldigt kraftig svank försämrar bäckenbottens reaktionsförmåga under hosta, krystning och annan belastning.

Hur hittar jag en neutral position för mitt bäcken?

Testa där du sitter nu, rulla fram och tillbaks över sittbensknölarna. Du kan tippa bäckenet bakåt och framåt, men försök nu att landa någonstans i mitten. I detta läge kommer du känna en viss muskelaktivitet i bålen, men inte överdrivet.

Sittande-positioner och inkontinens

När du byter ställning från ihopsjunken till upprätt ökar den muskulära aktiviteten i bäckenbotten. I studier om sittande och bäckenbottenaktivitet har man sett vissa skillnader hos kvinnor med och utan ansträngningsinkontinens. De som inte lider av inkontinens har visats ha högre muskelaktivitet i bäckenbotten även i vila jämfört med personer med inkontinens. Inkontinenta kvinnor kan också ha en ”sämre” sittande hållning än kontinenta. Varför? Jo, bål- och bäckenbottenmuskler hör ihop. När du sitter med god hållning kommer musklerna i hela bålen vara aktiva för att hålla dig upprätt. Bäckenbotten känner av detta som en liten ökning av trycket i bålen och svarar därför med mer muskelaktivitet. Bäckenbottenmusklernas aktivitet kommer påverka både förmågan till att hålla inne urin och stödet till blåsan.

Vad betyder detta?

Bäckenbotten påverkas av sittande med dålig hållning. Låg aktivitet i bäckenbotten hörde ihop med en utplåning av ländryggens svank och det finns alltså samband mellan detta och ansträngingsinkontinens. En icke-optimal ryggradskurvatur i stående med en förlust av svank och ökad rundning av bröstryggen har i andra studier visats ha ett samband med framfall. Om det är att hållningen ger en svag bäckenbotten som predisponerar för framfall, eller om det är en minskning av bäckenbottenfunktion och bålstabilitet som bidrar till försämrad hållning står fortfarande oklart.

Sammanfattning

  • När du sitter ihopsjunken med ryggstöd får du en lägre aktivitet i bäckenbotten än när du sitter upprätt och aktivt utan ryggstöd.
  • En ökad bröstryggsrundning verkar ha ett samband med både ansträngningsinkontinens och framfall.
  • Förändringar i bäckenbottenaktivitet under olika positioner kan förklaras av det som samtidigt händer i bålen. När du sitter ihopsjunket kommer du ha minimalt med aktivitet i rygg- och magmuskler och på grund av detta triggas heller inte bäckenbotten till någon omfattande aktivitet. När du ökar muskelaktiviteten i bålen genom att sitta upprätt och utan stöd kommer buktrycket att öka, och bäckenbotten anspännas som svar på detta. I förlängningen kan denna muskelaktivitet vara bra för din bäckenbottenhälsa.

Referenser:

 

Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenfunktion genom livet

Hur förändras bäckenbotten under livet?

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överaktiv blåsa, framfall och analinkontinens. Enligt en svensk studie på 5000 kvinnor har 46 % av alla kvinnor som fött barn någon eller några av de olika symtomen för bäckenbottendysfunktion. Vad som påverkar utvecklingen av bäckenbottendysfunktion är naturligtvis väldigt individuellt.

Schematiskt kan påverkansfaktorerna påvisas ungefär så här:

Den här modellen förklarar dock inte varför en viss individ drabbas av bäckenbottendysfunktion och visar inte heller de olika faktorernas olika dignitet i påverkansflödet.

Bäckenbottendysfunktion kan också visas mer schematiskt över ett livsspann.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Fas ett står här för predisponerande faktorer som bäckenbottenmuskeltillväxt och troligen även genetik. Fas två står i första hand för förlossningar, operationer och trauman som kan påverka bäckenbotten negativt.  Fas tre för faktorer som påverkar på sikt så som ålder, klimakteriet och livsstilsfaktorer. Dessa livsstilsfaktorer är bland annat tungt fysiskt arbete och tung belastning i form av övervikt.

Nu är detta en kurva som också visar att bäckenbotten återhämtar sig ” normalt” från en vaginal förlossning efter en mer akut dipp nedåt vad gäller funktion. Ordentliga muskelskador vid förlossning som inte lagas korrekt kan naturligtvis innebära att dippen blir mer permanent och förändrar kurvans förlopp. Detta innebär att den inte kommer upp till sin förväntade nivå utan ligger kvar vid dippen och går ner därifrån. Beroende på skadans art så kan också dippen bli så pass djup att den kommer ner till det röda strecket, vid tröskeln för symtom.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Det är mycket som kan påverka vår bäckenbottenfunktion till det sämre, men skador kring förlossning är ju den stora avgörande faktorn. Visst blir det tydligt när vi ser på det såhär? Hos oss alla kommer bäckenbottenfunktionen bli sämre när vi blir äldre. Detta är anledningen till att jag ofta är FÖR kirurgi, alltså att laga de bäckenbottenmuskler som går att laga om de inte blev lagade efter att de gått sönder vid en vaginal förlossning. För att du troligen behöver allt stöd och all muskelfunktion du kan ha när du blir äldre. Du kanske klarar dig hyfsat när du är ung, men efter klimakteriet har bäckenbotten sämre förutsättningar.

Referenser:

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

När björnen Stig gick till vården


– Det är fullt normalt att det ser ut sådär. Det är faktiskt jättevanligt! Men för säkerhets skull så får du aldrig mer springa, hoppa eller lyfta tungt.

– NEJ. Du kan inte räkna med att allt ska se likadant ut därnere som det gjorde innan du fick barn.

– Jag kan skriva ut en medicin du kan prova utan någon som helst uppföljning. Om du inte är nöjd kan du få numret till en telefonsvarare ingen verkar lyssna av

– Du inbillar dig det här, tror jag. Lite glidmedel kanske hjälper.

– Du ska vara tacksam för att du inte bor i Afrika, DÄR kan man snacka om dålig vård.

– Är du säker på att bäckenbotten inte bara är spänd för du är stressad? Jag rekommenderar antidepressiva!

– Stackars din partner, du verkar så gnällig

– Du fokuserar för mycket på din skada. Låt mig skicka remis till en psykolog som kan få dig att fokusera på annat.

– Kanske skulle du tänkt på det innan du särade på benen? Sånt här får man räkna med ändå!

– Hjärnan skickar signaler till dig att nu gör det ont, fast du har egentligen inte ont. Kanske hjälper det om du masserar?

– Har du testat att KNIPA?! Knip in stoppningen igen bara!

– Du säger att du känner och ser i spegeln att stoppningen sticker ut? Vi tittar tillsammans i spegeln tillsammans. Jag ser inget. Jag ska hämta in dr Andersson och dr Bengtsson med. Kolla här, ser ni något avvikande? Ser ni någon stoppning? Eller menar du det där som putar ut? Ja men DET ÄR PRECIS SÅ DET SKA VARA! Känns de inte bättre nu när vi pratat ut om det här!

– Du har FÖR mycket besvär för att det ska vara nått gynekologiskt alls. Det ser så fint ut!

– Stig, allt ser bra ut. Jag förstår faktiskt inte vad det är du säger dig känna.  Nej Stig. Du får helt enkelt sluta känna efter så mycket.

– Har du provat att ta en promenad, för att få motion? Du ska få några övningar för att stärka din bäckenbotten. Vaddå känns som allt ska trilla ur kroppen? Nä, du ska ju träna bäckenbotten! Sedan har vi Kettlebell, du kanske orkar den rosa vikten? Även marklyft ska du få prova, samt skivstång över axlarna. Gör det ont och är obehagligt? Jaha, men du behöver ju träna upp dig!

– Kan du inte ha samlag heller? Men de finns ju andra sätt! Vet du inte om det? Jaha du vill kunna få barn igen också? Men du kan ju använda en tub med glid och stå ut lite, det går nog bra ska du se!

– Nej nu är vi många som tittat och vi har alla konstaterat att det ser fint och helt normalt ut. Nu skriver jag en remiss för att jag är snäll. Du behöver fortsätta med knipövningarna medan du köar länge för väntetiden till specialisten är jättelååång.

– Oj, trodde du att det fanns en remis skickad hit för dig. Nej, tyvärr, här finns ingen remiss.  Surprise!

– Varför är det viktigt för dig att få veta om du har skador? Du har säkert väldigt ont för att ditt smärtsystem är överbelastat. Det är inte säkert att du är skadad, bara för att du har ont.

Till skeptikern

Jo, jajemensan. Det här är alltså alldeles sanna och riktiga saker som förlossningsskadade tjejer fått höra. Inte ens ett litet uns av överdrifter.

Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidrag sådär ”offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Ni är så viktiga!

Idag vill jag alltså höra era erfarenheter av:

Behandling för bäckenbottenproblem

  • Vilka vårdgivare och professioner har du fått träffa?
  • Har du fått råd om läkemedel, behandling eller operation?
  • Har du behövt och fått några hjälpmedel?
  • Har du fått några råd eller vägledning gällande kommande graviditet eller förlossning?
  • Hur har du upplevt vården och bemötandet?

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

Dina erfarenheter: Bäckenbottenproblem efter förlossning

Dina erfarenheter: Bäckenbottenproblem efter förlossning

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidrag sådär ”offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Ni är så viktiga!

Idag vill jag alltså höra era erfarenheter av:

Bäckenbottenproblem efter förlossning

Har du drabbats av något av detta?

  • Smärta?
  • Infektioner i stygn?
  • Tyngdkänsla?
  • Framfall?
  • Urininkontinens?
  • Avföringsinkontinens?

Berätta gärna både stort och smått. Hur påverkade det livet? Vad det något som fick det att vända till det bättre? Blev det någon gång sämre?

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

Framfall och åldrande

Framfall och åldrande

Kommer jag få framfall när jag blir äldre?

Om jag redan har framfall, kommer det bli värre?

Vem får framfall?

35 procent av alla kvinnor kommer få någon form av diagnostiserat framfall. Kvinnor med fetma har en ökad risk att drabbas, på grund av belastningen som läggs på bäckenbotten. Likaså kommer kronisk hosta, kronisk förstoppning och tunga lyft i arbetet öka risken. Risken för framfall ökar efter en vaginal förlossning,  och efter vissa operationer, skador eller trauman i bäckenområdet.

Risken ökar också med åldern, men att få framfall ska inte anses som en normal del av åldrandet. Mellan 50-70% av alla kvinnor som fött barn har buktande slidväggar och framfallstendenser. Långt ifrån alla behöver söka vård för detta.

Hur känns ett framfall?

Detta har jag skrivit ett helt inlägg om tidigare. Kortfattat kan symtomen utgöras av en känsla av att något buktar i slidan, och en upplevelse av tryck, tyngd och/eller drag. Ibland kan besvären också höra ihop med ländryggssmärta eller annan värk. Framfall kan också höra ihop med inkontinens eller svårigheter att tömma tarmen samt ge obehag vid samlag.

Hur behandlas framfall?

Mindre framfall kan ofta behandlas med bäckenbottenträning, livsstilsförändringar och goda toalettvanor (undvika förstoppning). Vissa framfall kan också behandlas med ringar eller pessar.

När inte de ”konservativa” alternativen räcker till kan framfall opereras. Vid 80 års ålder kommer minst en av 10 kvinnor har opererats för framfall. Det finns alltid en risk att en operation behöver göras om igen, och detta kan ibland vara en anledning till att läkarna vill vänta så länge som möjligt med att operera hos en kvinna som är förhållandevis ung. Även om operationsmetoderna blir allt bättre finns det  gränser för hur många om-operationer som kan göras med gott resultat.

Men måste det bli sämre med tiden?

Viss forskning visar att framfall inte alls behöver vara så kroniskt och progressivt som det tidigare uppfattats vara. En spontan återhämtning sker, framförallt för de mindre framfallen och efter förlossningar. Mindre framfall kan ses som ett flukturerande tillstånd. Störst risk för att utveckla fullt utvecklade framfall med åldern gäller kvinnor med högt BMI, stort midjemått och som fött många barn vaginalt. Det verkar som att kvinnor som har en buktande slidvägg/milt framfall efter en förlossning med ganska liten sannolikhet kommer få en förvärrad progress under de närmsta 3 åren (det är så långt forskningen mätt i tid).

Hormonförändringarna som infaller med kvinnans åldrande/klimakteriet kommer öka risken för framfall generellt, men det finns inget som säger att ett framfall MÅSTE bli värre. Det finns många faktorer som kan påverka, och att hålla en normalvikt, ha en stark bäckenbotten och en måttlig nivå på belastningen på kroppen verkar vara skyddande.

bäckenbotten crope

 

Referenser:

Relaterad läsning:

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!