Kategori: Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Sex efter gynekologisk operation

För tio veckor sedan opererades jag, de lagade musklerna i mellangården och fixade en rectocele. Vi provade att ha sex igår och det var en positiv upplevelse, men vi använde inget glidmedel. Idag har jag tyvärr ont och när jag tittar med spegeln har jag röda märken kring blydläpparna och runt slidmynningen. Det var inte något hårdhänt sex. Ska det kännas så här? Kommer jag aldrig kunna ha smärtfri sex nu?

Läsarfråga

Sex efter en operation

Din läkare har rekommenderat att du genomgår en gynekologisk operation. Kanske är det en borttagning av livmodern, kanske en inkontinensoperation, en lagning av muskler eller återställande av vaginas väggar efter graviditeter och förlossningar. Läkaren och övrig vårdpersonal berättar i bästa fall allt om operationen och en del om livet efteråt. Men det du egentligen vill veta är kanske hur operationen kommer påverka ditt sexliv. I det här inlägget ska jag försöka besvara frågeställarens frågor, men också ta er igenom ett resonemang om hur sexlivet kan påverkas av lite olika operationer.Jag tänker att jag pratar om sex mest som förmåga till njutning och orgasm. När jag menar penetration uttrycker jag det specifikt.

Fråga din läkare

Jag lovar, det kommer inte som en överraskning för din vårdgivare att du vil kunna ha sex. Det är helt adekvata frågor att ställa i en vårdkontakt, och läkaren som opererar dig kan också uttala sig om just ditt fall. Ibland kan det ju finnas speciella förutsättningar för just dig. Denna blogg kan inte ersätta individuella råd! Fråga om potentiella komplikationer och om du behöver undvika någon slags sex och hur länge.

Prata med din partner

Om du har en partner, behöver hen också veta vad du ska gå igenom. Ni behöver tillsammans sätta er in i läkningstider och hur du känner att du vill hantera läkningstiden. Både vad gäller både livet i stort och specifikt gällande sex.

Operationer där man lagar muskler

Operationer där man lagar muskler i mellangården innebär ofta en känslig ärrvävnad mitt i slidöppningens bakre del och efter dessa operationer kan det vara värt att vänta lite längre med penetrerande sex än bara de första 4-6 veckorna. Det kan vara för ömt och skört för att vara skönt, helt enkelt. Du ska kunna beröra ärren och känns att det är okej att själv stryka över dem med fingret innan du börjar med penetrerande sex. Om man lagat muskeln som går runt slidan kan din orgasmförmåga vara bättre än innan operationen, men en orgasm kan också orsaka en trötthet i muskeln innan den helt återhämtat sig.

Prolapsoperationer

Efter en prolapsoperation bör du vänta med samlag 4-6 veckor. Efter framfallsoperationer får många förbättrat samliv. För kvinnor som lidit av detta kan besvären innan ha hämmat sexlivet och även här syftar ju operationen till att ta bort symtom som sätter ner patientens funktion i stort. Trots detta kan operationerna ibland ha biverkningar som en nedsatt känslighet/svårare att få orgasm. Detta tros dock vara bara de första månaderna och upp emot halvåret efter operationen.  Sex hämmar inte läkningen och kan inte förstöra operationsresultatet när den första läkningsperioden passerat. Detta gäller vad jag förstått både orgasmer och penetration.

Livmoderborttagning

Efter en hysterektomi bör du vänta minst sex veckor innan du återgår till samlivet. Det handlar både om att ärren behöver läka och att blödningen ska avta. Hur operationen och livet där efter påverkar ditt sexliv handlar mycket om vilken slags operation du genomgått, och varför. För en del som haft mycket besvär med smärta och blödningar kan ju sexlivet totalt sett bli bättre efter en operation. Forskningsmässigt finns det visst stöd för att sexlivet kan ha en tendens till att vara bättre för de kvinnor som kan behålla sina äggstockar jämfört med de som blir av med sina. Detta kan förklaras av äggstockarna roll som könshormonproducenter. Generellt verkar dock sexualfunktionen efter operationen vara stort är oförändrad för de flesta.

Efter en hysterektomi är det ärren i slutet av vagina som behöver läka innan du rekommenderas att ha sex. Blödningar och blodblandade flytningar bör ha upphört.

TVT-operationer

Efter en TVT-operation för du unvika samlag 4-6 veckor, detta är för att såret i slidans framvägg ska läka ordentligt. Urininkontinens stör vanligen sexlivet i stor utsträckning och många upplever att de kan få tillbaks självförtroendet för sex när de inte längre behöver oroa sig för urinläckage.

Att börja ha sex igen

Att återta både sin sexualitet och sina sexuella funktioner efter en gynekologisk operation är inte alltid helt enkel. Det kan vara en känsloladdad resa som innefattar både ångest och smärta. Detta även om operationen gjorts enligt konstens alla regler. Den vanligaste informationen som vården förser patienterna med är undivka sex 4-6 veckor efter operationen. Vilken slags sex gäller? Att bara få en orgasm eller handlar detta om penetration?
Operationer som på något sätt berör ändtarmens slutmuskler kan ha andra restriktioner vad gäller anal penetration.

Orgasm

Orgasmer är som ett litet intentsivt knipträningspass och kan troligen bidra till blodcirkulation och läkning. Kanske bör du vänta med medveten stimulering för att få orgasm tills du vet att du inte reagerar med smärta efter vanlig knipträning.

Det här skapar ju också följdfrågor.

Vad händer om du råkar få en spontan orgasm nattetid? Och vad är ”normal sexuell aktivitet”? En fråga kan också handla om att kunna ha penetrerande samlag. En annan om det kommer vara njutbart.

Vi kan inte styra över kroppen, men får lita på dess resurser att ta hand om sig själv. Det är i alla fall min tanke vad gäller eventuella spontana och nattliga orgasmer efter en operation. Vad som är normal sexuell aktivitet får du nog definiera för dig själv. Men du kan ju själv sätta upp lite olika kategorier, där de som innehåller störst kraft/våld/tryck/drag etc får komma senare i en läkningsprocess.

Kommer det göra ont?

Efter operationer som omfattat muskler eller vävnad i vaginas väggar blir det ärr som berörs av penetrerande sex. Dessa ärr kommer slätas ut och mjukas upp med tiden, men till en början kommer ärren vara en lite ”roffliga” och bidra till en friktion som kan göra ont under eller efter. Så länge du anser själv att det onda är okej, vet att det gått rekommenderad tid efter operationen, du inte längre blöder eller har några infektionstecken från stygnen är det onda okej. Du bör använda glidmedel så länge som friktion skapar obehag. Längre penetrerande samlag kan kräva påfyllnad av glidmedel.

Efter en hysterektomi kan smärta och obehag också finnas, samt en trötthet som stör sexuell lust och njutning.

Orgasmer kan orsaka drag i muskler och ärrvävnad och kan kännas lite stumt eller obehagligt till en början. Detta borde inte göra regelrätt ont och borde vara övergående.

Kommer det kunna bli skönt igen?

Vad som är skönt i ett sexuellt sammanhang är ju ofta en tät fläta av närhet, sensualitet och rent fysisk sexuell njutning. Du behöver kunna vara trygg, tänd på både dig själv och din eventuella partner, våt, kåt och ha den fysiska funktionen. Ibland kan alla de tidigare nämnda faktorerna överskugga en icke-optimal sexuell funktion. Till exempel att penetrerande sex ändå kan anses funka för någon, fast det gör lite ont i ärret. Medan för en annan kan det anses vara rent traumatiskt. Ärrsmärta brukar kunna ge med sig med tiden. Tips om ärrbehandling finns här.

Det är få kvinnor som uppnår orgasm bara av penetration. De flesta behöver klitorisstimulering. Operationer som de jag nämner i det här inlägget berör inte klitoris och påverkar inte dess direkta funktion. Däremot kan några av de fysiska funktionen som berör upphetsning påverkas, så som blodfyllnad i blygdläppar och vaginal blöthet. En hysterektomi kan ge upphov till hormonförändringar. Efter en en operation som berör muskler och väggar i vagina kan det snarare handla om sårläkning och ärr. Efter ingrepp i slidans bakvägg kan det till en början kännas annorlunda vid samlag slidmynningen blir trängre. Orgasmförmågan borde inte vara sämre på sikt.

Jag tänker att det kan vara viktigt att veta att det är en ny ”första gång” efter en operation. För vissa kan det vara en ”no big deal”-grej och för någon kan det krävas lite arbete innan du uppnår orgasm eller har penetrerande samlag igen.

Kommer min partner känna skillnad?

Det här går nog inte att svara generellt på. Om en operation återställer vaginas omfång kan en partner med penis naturligtvis känna skillnaden vad gäller omslutande sex. Vagina är otroligt elastisk i alla längder och bredder och det brukar fungera bra med penetrerande samlag även om vagina kortats av i samband med en hysterektomi. Vaginas elasticitet begränsas till en början av ärrvävnaden. Ju mer ärren ”mognar” och mjuknar, desto eftergivligare blir vagina.

Hitta rätt ställning för penetrerande sex

Efter en hysterektomi kan det finnas en poäng med att välja samlagställning som inte gör att penis kommer djupast möjliga. Exempelvis kan sidliggande med ryggen mot partnern minska djupet på penetrationen och minska obehaget.

Att känna sig sexig igen

Du kan behöva en fysisk och mental läkningsprocess innan du är tillbaks till att hitta lusten och det sexuella självförtroendet igen. Det kan handla om ett tillstånd som funnit länge innan operationen och som nu ska vara återställt, men där återhämtningen tar lite tid. Det kan också vara så att en kvinna känner sig stukad i sin kvinnlighet efter en hysterektomi. Detta kan också påverka sexualiteten. Sexlusten kan bli mindre av depression, smärta, stress och relationsproblem. Om du upplever att den mentala läkningen inte går framåt kan du behöva skaffa hjälp i form av en samtalskontakt eller av en sexolog.

Frågeställarens undran

Svullnad och skavkänslor efter penetrerande samlag som berört ärrområdet 11 veckor efter en operation är naturligtvis besvärande, men är inte heller helt överraskande. Friktion över ett bulligt ärr kan skapa de symtom du upplevde. Mitt råd är att i någon vecka till jobba på med knipövningar som ökar blodcirkulationen och stimulerar läkningen i området. Under tiden kan det finnas en poäng med att testa sex som leder till orgasm men som inte omfattar penetration. Det finns däremot ingen anledning till panik, sex kommer kunna bli bra igen.

Tips för kedjereaktioner som en gynekologisk operation kan ge:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Restriktioner efter kejsarsnitt

Jag har snittats och funderar på restriktionerna efter kejsarsnitt. Vad händer om jag börjar lyfta, bära och träna innan de där 6-8 veckorna har gått? Jag har inte ont och känner mig väldigt pigg i kroppen!

Läsarfråga

Tidslinje för läkning efter operation

Läkning efter en kejsarfödsel sker enligt samma principer som efter annan skada eller trauma. Läkningen börjar så snart operationen avslutats. De generella faserna som läkningen genomgår är:

  • Den inflammatoriska fasen. Det startar direkt och pågår i cirka en vecka. Den här fasen visar sig som smärta, svullnad, rodnad och en lokal temperaturökning. Det är normalt och förväntat, och är en viktig del i kroppens reaktion och läkning.
  • Den reparativa fasen. Fas två börjar 5-6 dagar efter operationen med att kroppen successivt byter ut döda celler mot nya. De nya cellerna börjar skapa ärrvävnad.  Nu börjar det också växa in nya blodkärl i området. Den här fasen pågår i flera veckor.
  • Mognadsfasen pågår mellan 6 veckor  till tolv månader efter operationen. Vävnadscellerna lägger sig nu mer ordningsamt och skapar ett starkt och stramt ärr och funktionen återställs.

Inväntar hållfasthet

Det tar runt 12 veckor för de opererade vävnaderna att komma tillbaks till cirka 80 procent av sin hållfasthet. Det tar cirka 6 månader att uppnå 90 procent och hundraprocentig styrka kommer vävnaderna inte uppnå förrän det gått ett eller två år, om ens någonsin. Att börja belasta kroppen tungt efter 6 veckor är inte att rekommendera.

Påverkar belastning läkningen?

Sår som man håller hyfsat från från rörelser som skapar drag läker snabbare än sårytor på ställen på kroppen där det normalt sker mycket rörelse. Magen brukar läka på rätt bra, men då ska du undvika stora och yviga rörelser som inkluderar magen. Därför finns rekommendationen att du att gå upp från liggande via sidan.

Hur kommer operationsläkningen vara?

Själva operationssåret kan blöda upp emot en vecka. Det är normalt att det kommer både blod och annan vätska ur såret. Inflammationsreaktioner som inte kommer tillsammans med feber och ökad smärta är ofta en normal reaktion. Under inflammationsfasen är det också normalt att känna att området kliar och blir svullet samt att ha en viss nivå av smärta. Under inflammationsfasen och reparationsfasen kan du underlätta läkningen med en lagom nivå av rörelse eftersom det ökar blodcirkulationen. Inom rehab pratar vi ofta om aktiv vila eller aktiv återhämtning. Det handlar ofta om att röra på sig så mycket som det går, utan att provocera fram en ökning av svullnad och smärta FÖR mycket. Poängen är en successiv stegring så att du hela tiden känner att kroppen hänger med.

Under mognadsfasen jobbar kroppen på med att stärka upp vävnaderna, och du kan successivt börja kräva mer och mer av kroppen och musklerna runt omkring operationsområdet.

Operationer i magen

Att gå in i magen genom bukväggen är en av de mest frekvent förekommande procedurerna vid kirurgi. Det är ju så mycket som finns där inne! Kejsarfödslar där man går in via bukväggen möter kirurgen de raka bukmusklerna, de sneda/djupare bålmusklerna och pyramidalismuskeln strax ovanför pubisbenet och alla dessa musklers senstråk som fäster in mot mittlinjen, bäckenet och revbensbågen. Under muskellagren ligger senvävnad, bukhinnan och fettlager. Det finns olika typer och sorter av operationsmetoder och jag kan inte gå in på alla. För att komma till operationens mål skär, lirkar och drar läkaren isär olika vävnadslager.

Komplikationer

  • Risken för bråck kring såret/ärret efter en operation där operationen sker genom buken finns men är inte jättestor. Bråck syns kring sårområdet när personen belastar bukmusklerna för mycket/för tidigt eller krystar med väldigt högt buktryck. Små bråck som du inte har ont av är inte farliga och behöver inte åtgärdas.
  • Att såret blir infekterat sker ibland och handlar om bakterier kommit in i själva operationsområdet. Detta kan förlänga läkningstiden. Har du frågor om sårinfektioner bör du kontakta din vårdgivare.
  • Nervskada. Alla operationer innebär en planerad vävnadsskada. Ofta är nervskadorna som kan uppstå små och handlar om att individen förlorar känsel på ett mindre område. Nerver läker dock väldigt långsamt och det kan behöva gå ett år innan du fått tillbaks all känsel.

Låt kroppen läka på!

Det är en vanlig missuppfattning att läkaren skär i musklerna vid kejsarsfödslar. Linea alba är en senstruktur och påverkar bara sekundärt musklerna, genom att det är där de fäster in mot mittlinjen.De sneda bukmusklerna, transversus och rectus abdominis fäster i linea alba och bidrar alla till hållning, andning och rörelser i bålen. De har också en viktig funktion i att stödja bukvägg och inre organ och att interagera med ryggmusklerna. Normal anspänning i rectus abdominis blir fortplantad i sidled och bidrar till stabilisering av de sneda bukmusklerna.

Restriktioner efter kejsarsnitt

När linea alba blir snittad och skuren kommer rörelsemomentet som sker i den vävnaden påverka läkningen. Bråck kring operationssår kan uppstå när stödjevävnaden kring såret inte läker optimalt och därför inte ger ett fullgott stöd för muskler och senor i bukväggen. Därför är tanken att du genom att avlasta linea alba från de tyngsta rörelserna optimerar läkningsförmågan och minskar risken för bråck. I början är såret helt och hållet beroende av suturerna, och därför bör du avstå från tyngre och yvigare rörelser med bålen tidigt under läkningsperioden. I takt med att vävnaderna blir starkare kan du också anstränga dig mer.

Mer läsning om kejsarsnitt

Och! Pssst! Den här boken släpps i augusti!

Kommer en till förlossning förvärra?

Kommer en till förlossning förvärra mina symtom efter en tidigare levatorskada? Svar på läsarfråga kommer här!

Jag har fått konstaterat att levatormuskeln är av på ena sidan. Vi funderar på ett trejde barn. Kommer en ny förlossning orsaka mer skada? Det jag lider av nu är vidhet, trängningar vid löpning, vidhetskänsla vid sex. Jag har stark bäckenbotten för övrigt och de säger att operation inte är ett alternativ. Har du någon fysioterapimottagning som du rekommenderar?

Läsarfråga

Hej!

Jag har skrivit mycket om levatorskador tidigare och jag vill till en början rekommendera läsning av de grundläggande inläggen om levatorskador samt den sammanhållna serien om levatorskador som jag också skrivit:

Här kommer nu kortversionen av svar, du behöver troligen läsa mer i de länkade inläggen för att få en mer omfattande bild.

Låg risk för ny skada

Om du redan har en levatorskada är risken liten att du får en ny muskelskada vid förlossningen. De flesta får också en lättare/snabbare förlossning efter en levatorskada, då motståndet i bäckenbotten är mindre. När det gäller förlossningar är förstås inget garanterat, om barnet skulle råka födas felvänt eller med handen på kinden (eller på något annat sätt blir större i relation till öppningen) så kan det ju förstås ske en ny skada. Det här är förstås ganska osannolikt, men jag vill ändå nämna det.

Högre risk för framfall

En levatorskada ökar risken för framfall, och vi vet också att den generella framfallsrisken ökar ju fler barn vi föder (alltså även om du inte fått någon konstaterad skada). Det går alltså ganska lätt att säga att du troligen inte kommer få någon ny muskelskada, men du är därmed inte garanterad att inte få problem framöver ändå. En graviditet till ökar risken generellt, så ett kejsarsnitt trollar inte bort den riskökningen helt.

Symtom på levatorskada

Vidhetskänsla och att vara ”stor” inuti är en av de vanligaste symtomen vid levatorskada. Trängningarna vid löpning kan bero på det minskade muskelstödet som finns. För detta borde det eventuellt kunna finnas hjälpmedel att sätta in i vagina när du springer, det tycker jag att du ska prata med en vårdgivare om.

Levatorskador går inte att operera

Jag vet inte exakt hur du menar med att de inte vill operera dig för att du är stark i bäckenbotten. En skada där levatorn lossnat delvis från insidan av pubisbenet går inte att laga enligt de kunskaper man har idag. Om det finns samtidiga andra muskelskador kan det ju ibland vara läge att operera dem. Eller är det så du menar, att de inte vill operera andra muskelskador?

Fysiokollegor

Jag rekommenderar fortfarande mina före detta kollegor inom Rehab Södra, se Rehab Dalen, Rehab Farsta och Rehab Södermalm. Fler kollegor finns att hitta här. Det finns många bra, de flesta har dock lång väntetid.

Kommer en till förlossning förvärra?

Jag kan alltså inte ge ett helt hundraprocentigt bra svar på frågan om en till förlossning kommer förvärra dina symtom. Troligen inte, men det finns inga garantier. Du har en ökad risk för att få framfall på grund av skadan, och den risken ökar ju fler barn du bär och föder. Ett framfall kan opereras, muskelskador i mellangården kan opereras om du skulle ha det också, men en levatorskada går inte att fixa.

Prognos och träning för framfall

Jag undrar om det är olika prognoser för olika sorters framfall, vad gäller att läka efter förlossning/bli symtomfri. Är livmoderframfall värst? Gäller samma träningsråd oavsett typ av framfall?

Läsarfråga

Prognos och träning för framfall

En läsare ställer frågor om framfall och om prognosen för de olika framfallstyperna är olika. Det finns ju tre sorters framfall:

  • bakre väggen mot ändtarmen buktar inåt vagina
  • främre väggen med urinblåsan buktar in mot vagina
  • livmodern är sänkt från sin ursprungliga placering

Prognosen hör ihop med andra faktorer

Det finns, vad jag vet, inte ett så enkelt svar att en viss typ av framfall nödvändigtvis har sämre prognos. För jag tror inte att det är så enkelt att det alltid ens handlar om de olika framfallstyperna, utan om individen som framfallet hör till. Uppkom framfallet också i samband med en förlossningsskada? En förlossningsskada som lagats eller som faktiskt missats? Hör framfallet ihop med en levatorskada? Är personen ung eller äldre? Är det första eller tredje barnet? Hur är personens stödjevävnad? Hur är personens muskelfunktion och bäckenbottenstyrka?

Blir det alltid sämre med tiden?

Framfall behöver inte alltid bli sämre med tiden. Mindre framfall hos personer med bra förutsättningar (inte långvarig hosta, förstoppning eller övervikt) kan ofta hålla sig rätt bra rätt länge. Det är ofta åldrandet och östrogenbristen efter klimakteriet som ställer till det på sikt.

Åtgärderna är lite olika

Framväggs-framfall har en ganska stor risk att få återfall även efter en operation. Bakväggs-operationer blir mer hållbara, bara personen inte är superförstoppad eller har andra fortsatta orsaker till högt tryck mot vävnaderna. Livmoderframfall kan opereras på några olika sätt och hållbarheten på detta avgörs av en massa individuella faktorer.

Gäller samma träningsråd oavsett framfall?

Kort sagt – ja. Det handlar om bäckenbottenträning, koordination mellan bäckenbotten och bålaktivering, god hållning och god teknik vid lyft och träning.

Målet med framfallsrehabträning är i min värld att återgå till full funktion och att kvinnan ska kunna träna det hon önskar. Du kan sakna besvärande symtom och klara att göra allt du vill, men ha ett framfall som egentligen både syns och känns. Då kan målet med rehaben vara uppnått, även om framfallet inte helt gått tillbaka. Kroppen kan hitta nya sätt att ha balans i systemet, även om bäckenorganen flyttat ner någon våning.  Det kan också handla om hjärnan. Att framfallet hamnat i ett läge där den muskulära balansen upprätthålls så att hjärnan inte längre får varningssignaler om att ”allt ska ramla ut”. Det är för detta som hållning och andning är så himla viktigt! (Ps: för ett tag sedan skrev jag en hel serie om andning, den är läsvärd! En serie inlägg om andning).

Jag träffar regelbundet kvinnor vars symtom försvinner efter en tid.

Slidväggsbuktningar kan minska både i storlek och i symtomgrad ju mer tid som går sedan förlossningen. Ökad muskelmassa i bäckenbotten och en inlärning av nya rörelse- och koordinationsmönster kan också göra en stora skillnad. Jag tror också att det finns en ”sensitiserings-effekt” vad gäller bäckenbotten och framfall. Precis som i andra ställen i kroppen kan smärta/obehag sätta känselsystemet på spinn, och den obehagliga förnimmelsen får tillslut orimligt stort utrymme bland kroppens alla förnimmelser. Vissa kvinnor har stora framfall och inga symtom. Andra har små framfall med stora symtom. (På samma sätt finns det personer med grad artros i knäna utan smärta, och personer med jätteont i knäna och en mild artrosutveckling.) Min uppfattning är också att det kan vara en tät koppling mellan psykiskt välmående och bäckenbottensymtom. OBS: jag säger INTE att besvären sitter i huvudet. Men sömnbrist, oro, stress, ångest kan förstärka alla slags smärt- och obehagssignaler i kroppen.

Prognos och träning för framfall

Jag tror att alla slags framfall kan bli något bättre vad gäller symtombild, men jag tror sällan på att framfall liksom magiskt kan försvinna.

Undantag då:

  • Framfall kan åtgärdas kirurgiskt i de flesta fall
  • Framfall kan gå tillbaka som en del av kroppens återhämtning första året efter förlossning.

Rehab för framfall handlar om bäckenbottenträning. Andningsträning. Hållningsträning. Koordinationsträning mellan alla dessa delar. Och en god del KBT-approach till sina egna symtom.

Så tänker jag. Hur tänker du?

Relaterad läsning:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bål- och bäckenbottenträning efter hysterektomi

Jag har opererat bort livmoder och äggstockar. Min fråga är hur jag ska träna bäcken och mage för att undvika att få problem i framtiden. Det är svårt att veta om jag gör rätt. Vad har du för tips? Finns det hjälp att få? Jag har inga problem med vill göra rätt.

Läsarfråga

Läsarfråga om bål- och bäckenbottenträning efter hysterektomi

Frågeställaren undrar över hur hon ska kunna träna efter sin hysterektomi, och frågar efter tips och råd. Jag kommer försöka dela upp det här svaret i en bakgrund, råd och vidare tips. Om du börjar googla på träning och borttagning av livmodern kommer du stöta på två problem:

  1. Träningen som tipsas om verkar anpassad för kvinnor som typ aldrig har tränat något alls i hela sina liv.
  2. Råden som finns är icke-konkreta och blir riktlinjer som ”lyssna på kroppen”, ”lyft inte tungt” och ”träna inte magen på en lång tid”.

Jag hamnar kanske oftare i nummer 2-diket eftersom jag försöker att så sällan som möjligt ge specifika övningstips till kvinnor/individer/kroppar jag inte själv har framför mig. Men nej, du ska inte behöva å på tantgympa resten av livet om det inte är där du känner dig hemma.

Varför behöver jag tänka något extra på hur jag tränar efter borttagning av livmodern?

För det första – fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för att optimera läkning efter en operation. När den fysiska aktiviteten övergår till faktisk träning är naturligtvis en flytande gräns. Du gör dig en stor otjänst genom att bli rörelserädd och undvika att att vara generellt fysiskt aktiv. Men du behöver naturligtvis följa de råd och riktlinjer som du får av läkaren som opererade dig.

Successivt stegrad träning

Du ska inte börja med någon tung träning direkt efter en operation och under tiden kroppen läker. Det vanligaste misstaget jag stöter på angående olika gynekologiska operationer, det är att kvinnan får råd om att inte träna alls på ca 6-8 veckor, och sedan finns det ingen vägledning alls på hur hon ska stegra sin träning. Nyckeln ligger i en vettig stegring! Ofta kan inte läkaren som opererade dig så mycket om träning, om hen inte har ett omfattande intresse för träning själv. Fysioterapeuter har ju detta som specialnisch, att anpassa fysisk träning och belastning efter olika skador, sjukdomar och operationer. Klart att du ska kunna söka hjälp hos någon om du har frågor hur du ska göra! Återkommer med lite tips längre ned.

Vad kan jag göra?

Du kan ofta börjar med bäckentippning, knipövningar, magmuskelaktivering, rumplyft, svankpress mot vägg, benpendling i ryggliggande och andningsövningar redan under tiden du ”inte ska träna”. Därifrån kan du sedan till bålkontrollsövningar med samtidig god bäckenbottenaktivering.

Du kan bland annat göra det övningar på nivå 1 och 2 som jag tipsar om här.

Vad behöver jag tänka på?

Själva grejen handlar om buktrycket. Oavsett om livmoderbottagningen skedde genom magen eller vagina vill vi sakta stegra belastningen mot bålens och bäckenbottens muskler. Det handlar om buktryck. Om du håller andan och spänner magen jättehårt ökar trycket ner mot bäckenbotten, och överdrivna tryck ner mot bäckenbotten ofta och under lång tid kan öka risken för framfall. Hos vissa med svag bäckenbotten eller ärftlig benägenhet för framfall kan det finnas en poäng att träna så att bäckenbotten skonas från buktryck under lång tid. Hos andra är det enbart under läknings/rehabperioden.

Jag har skrivit om samma ämne i fler blogginlägg:

Det tar minst 3 månader för kroppen att läka efter operationen. Hur länge det tar att bli stark i bål- och bäckenbottenmusklerna där efter beror ju på faktorer så som träningsgrad innan och hur mycket träning som faktiskt blir av efteråt.

Många tränar magen med önskan om att ha en platt mage. Det kan vara av värde att veta att efter en hysterektomi kan magen vara svullen i flera månader. Svullnaden kan också öka om du börjar jobba, vara mer fysiskt aktiv eller byter vanor på något annat sätt. När det gått ett år ungefär borde svullnaden vara borta och inte vara så lättprovocerad att komma tillbaks.

Vad är regeln?

Det finns inga supertydliga regler, men tanken är alltså att du i första hand ska återfå din normala (eller bättre?) hållning med känsla för att bålmusklerna ger ett bra stöd när du både står och sitter. När du har uppnått en bra vardagsnivå på bålmuskelfunktion kan du börja stegra till tyngre träning. Bäckenbotten bör vara med på tåget och du bör kunna klara av att knipa vid buktryck och koordinera knip med andning, lyft och belastning. Jag tipsar litegrann om detta med koordinationen i ett inlägg om tunga lyft här. 

Var hittar jag vård och bra träning?

Behöver du råd och rehabträning rekommenderar jag i första hand mina kollegor ute i landet. Bålstabilitetsträning kan alla fysioterapeuter som ett rinnande vatten. Tyvärr kanske inte kunskaperna är lika utbredda vad gäller bäckenbotten och specifika riskfaktorer efter olika gynekologiska ingrepp. Men om du inte hittar en fysioterapeut som specifikt kan bäckenbotten, då borde en ”vanlig” fysio kunna räcka rätt långt. Vi träffar ju alla slags patienter efter alla slags operationer. Precis som jag nämnde i början är anpassning av fysisk träning efter sjukdomstillstånd det vi har läst minst 3 år på högskola för. Oftast rekommenderar jag den som söker en bra fysio inom ”kvinnohälsa-nischen” att ringa runt och fråga. Ibland är mottagningarna dåliga på att göra reklam för sina olika kompetenser.

Jag vet också att det finns ett gäng personliga tränare som följer oss både här på bloggen och på Instagram. Jag hoppas så innerligt att budskapet och kunskaperna når ut. Att fler i deras gebit kan börja steppa fram och ta ansvar för att kunna ge individanpassad träning även till kvinnor med (ökad risk för) bäckenbottendysfunktion. Är du en sådan personlig tränare, skriv gärna en kommentar och berätta var du hittas!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Hur länge är det normalt att ha ont?

Vid min andra förlossning för ungefär en månad sedan användes sugklocka och jag blev klippt. Jag besväras nu av att det domnar och somnar runt omkring svanskotan och rumpskåran. Jag tycker inte att det blir bättre ju mer tid som går. Kan knappt resa mig från sittande ibland och har väldigt svårt att sitta länge. Vad kan jag göra för att det ska bli bättre? Hur länge är det normalt att ha ont?

Läsarfråga

Hur länge är det normalt att ha ont?

Den här frågan är komplex och det finns många olika saker att ta hänsyn till. Klippet motsvarar en grad 2-bristning och det kan ju naturligtvis göra ont en period. Att svanskotan smärtar efter en förlossning är också förhållandevis vanligt. Även den smärtan kan hänga mer ett tag.

Här finns en rad besläktade inlägg

Hela förlossningen med både sugklocka, klipp och eventuellt ett tryck mot svanskotan vid utdrivningsskedet kan ha skapat en smärtreaktion i bäckenbotten som gör att den också är något överspänd. Överspänningar i bäckenbotten orsakar också ett drag mot svanskotan.

Mina råd

Var så aktiv du ändå kan

Om du orkar kan försiktig allmän rörelse eller korta promenader öka blodcirkulationen och optimera läkningen i området. Små lätta knip, rumplyft, djupandning och magaktivering brukar vara det jag rekommenderar i första skede. Detta tillsammans med dagliga promenader som får bli så korta/långa som du hinner och orkar.

Tok-knip inte

Det är också viktigt att inte gå omkring och knipa hela tiden. Det är viktigt att du faktiskt låter bäckenbotten vila helt mellan varven. Ett knip orsakar också drag i svanskotan, så om du går omkring och kniper hela tiden kan detta orsaka eller förvärra smärtorna.

Dosera belastningen efter vad som känns okej

Så länge sittandet gör ont så kan du försöker varva liggande med stående/gående i första hand. Att sitta snett, konstigt och ansträngt under längre perioder blir ju dåligt för andra ställen i kroppen. Att det domnar kan tyda på att blodcirkulationen i området inte är optimal. Antingen kommer sig detta av att du sitter och spänner dig/bäckenbotten eller för att blodflödet blir strypt genom att du sitter ”konstigt” på något sätt. I detta fall tänker jag att variationen är det viktigaste. Undvik långvarigt sittande på en och samma position i över 10 minuter!

Hur länge kommer du ha ont?

Det går inte att förutsäga hur länge du kommer ha ont. Jag brukar anse att det viktigaste är att du märker en förbättring från vecka till vecka, eller från månad till månad längre fram.

Jag tror att du kan ha god nytta av att läsa länkarna ovan!

Stort lycka till!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

TENS under förlossning

En av mina arbetsuppgifter de senaste åren har varit att prova ut och hyra ut TENS-maskiner till gravida inför förlossning. Som fysioterapeut har jag använt TENS en hel del även för andra, kanske främst för gravida med bäckensmärta eller personer med endometrios. Jag testade själv att ha TENS som smärtlindring under förlossningen med Wollmar. Det hjälpte mig definitivt att ha smärtan under kontroll så att vi kunde stanna hemma så länge som möjligt och det fungerade även väl en bra stund även när vi var inne på förlossningen. Idag tänkte jag skriva lite om denna slags smärtlindring, och också nämna lite nya rön om det hela.

Vad är TENS?

TENS står för Transkutan elekrisk nervstimulering. Trankutan betyder att de elektriska signalerna går genom huden. Det är kortfattat en liten dosa, driven av vanliga AA-batterier, som ger en svag elektrisk ström och som påverkar kroppen och smärtupplevelsen. Man använder självhäftande elektroder, ungefär som en slags plåster, dessa placerar du över området där smärtan finns. Den elektriska stimuleringen känns som en slags vibrerande eller surrande och ska aldrig göra ont i sig själv.

Hur funkar det?

Den förklaringsmodell som brukar användas kallas Gate Control-teorin och handlar om att hjärnan inte kan ta in en massa olika känsel-input från samma område. Om du har smärta i samma område som du har TENS-strömmen så kan hjärnan helt enkelt filtrera bort en del av smärtupplevelsen. Det här är inte en vattentät förklaring och den har ifrågasatts av senare forskning. Det finns även förklaringsmodeller för hur TENS funkar som mer omfattar att både smärtstimuli och elektisk nervstimulering påverkar samma kemiska processer och att behandlingen skapar en frisättning av endorfiner. Alltså, att TENS funkar bra som smärtlindring är väl utforskat, utan det är mer förklaringsmodellen för hur det funkar som är lite vag.

Vad säger forskningen?

Det finns ett tjugotal ganska små studier kring ämnet och därför får man vara lite försiktig att tolka resultaten. Men kanske kan TENS

  • Minska antalet kvinnor med intensiv smärtupplevelse under förlossning
  • Öka antalet kvinnor som upplever sig nöjda med sin smärtlindring under förlossning

Många som använt TENS tenderar att använda samma smärtlindringsmetod igen vid en kommande förlossning.

TENS under förlossning

Förlossningssmärta är troligen av den mest intensiva smärtupplevelserna en individ kan ha, och upplevelsen av smärtan påverkas av anatomiska, psykologiska, kulturella, sociala och omgivningsmässiga faktorer. TENS används för att lindra både akut och långvarig smärta på många olika ställen i kroppen. TENS som förlossningssmärtlindring har använts sedan 70-talet och i England har man rapporterat siffror på upp emot 16 % av alla födande kvinnor som använder smärtlindringsmetoden.

Individuella skillnader

En del upplever det som en fantastisk smärtlindringsmetod som räcker länge och väl, andra upplever att det blir ett störmoment eller att TENS:en inte räcker på långa vägar. Upplevelsen av förlossningen kan påverkas kraftigt av känslan av kontroll eller bristande kontroll av händelseförloppet. En TENS kan förstärka känslan av att ha kontroll eftersom den födande själv styr smärtlindringen. Metoden har inga kända biverkningar på mammor eller barn och strömmen går heller inte djupare än ett par centimeter in i kroppen.Dock kan den elektiska stimuleringen störa annan elektrisk utrustning och därför behöver den ofta stängas av när kvinnans värkar och bebisens mående ska monitoreras.

TENS som smärtlindringsalternativ

TENS är ett smärtlindringsalternativ som ofta finns tillgängligt att hyra eller låna från fysioterapeut, barnmorska eller på förlossningskliniken. Det är ett alternativ som kanske allra bäst lämpar sig för timmarna då du är hemma, men kan också fungera väl hela vägen ”in i kaklet” för vissa. Det ger inga biverkningar, kan inte påverka barnet och är ett icke-medicinskt smärtlindringsalternativ.

Var sätter man elektroderna?

Generellt är rekommendationen att sätta elektroderna där det gör ont, alltså över eller strax intill det smärtande området. Under förlossning kan det smärtande området vara lite svårt att komma åt, och man vill också undvika att sätta elektroder från ett och samma elektrodpar rakt över magen. Under förlossning brukar det vara över ryggslutet och ljumskar som elektroderna placeras. Vill du ha stimulering både bak och fram sätter du en elektrod bak och en fram från ett elektrodpar, och de andra på motsatt sida. Den vanligaste elektrodplaceringen i forskning är över ryggen som på bilden här ovan. Avståndet mellan elektroderna ska minst vara 3 cm.

Hur länge kan jag ha på TENS:en?

Om du har fått TENS för något annat smärttillstånd brukar rekommendationen vara 30-60 minuter ett gäng gånger om dagen. Under förlossning kan du ha på TENS:en så längde du vill och det känns bra.

Val av elektrodplaceringar och elektriskt stimuli kan påverka effektiviteten av behandlingen.

I en ny studie har man testat placebo-TENS mot riktig TENS. Man hade två grupper som fick olika varianter av högfrekvent stimulering, vilket också är en stimuleringsform som visat sig vara mest effektiv mot graviditets- och förlossningssmärtor. En grupp fick stimulering med 100 Hz och en fick pulsbreddsmodulerad TENS som varierade mellan 80-100 Hz. En grupp fick bara placebostimulering. Alla grupperna fick behandling 30 minuter efter att de konstaterats vara i aktivt värkarbete och över 4 cm öppnade. De som ville fortsätta fick ha TENS:en längre än så, men studieresultaten gäller bara dessa första 30 minuter. I denna studie såg man att båda TENS-grupperna skattade sin smärta lägre än placebo-gruppen. Bäst resultat såg man i den gruppen som hade pulsbreddsmodulerad TENS. Denne stimulering ger en känsla av att strömmen kommer i mjuka vågor, vilket kan kännas behagligare än vid konstant stimulering. Det här är intressant eftersom den TENS som är specifikt anpassad för förlossningar (via en knapp som kan förstärka stimuleringen vid värkar) inte har ett program som kombinerar en pulsbreddsmodulerad stimulering tillsammans med värk-knappen. Det här hade väl varit intressant om tillverkarna kollade vidare på?

Referenser

Mer läsning på Bakingbabies

Tankar om förlossningssmärtlindring

Är det bättre att föda utan smärtlindring?

Efter framfalls- och bukmuskeloperationer

Jag har opererats för rectocele två gånger. 10 månader efter min första operation gick det tillbaka. Nu är jag opererad igen för samma framfall och känner mig bättre, men är jätteorolig. Räcker det att forsätta bäckenbottenträna? Jag har också gjort en bukoperation pga delade magmuskler men har fortfarande vissa besvär. Kombinationen av allt detta gör att jag inte vet hur jag ska gå vidare. Borde jag träffa en fysioterapeut? Jag har inte fått någon rehab efter någon av operationerna och jag känner mig minst sagt utelämnad.

Läsarfråga

Efter framfalls- och bukmuskeloperationer

Jag anser att det är ett enormt bristfälligt omhändertagande av kvinnor efter operationer som rör bäckenbotten och magar. Efter nästan vilken annan operation som helst som rör muskler kommer en fysioterapeut kopplas in per automatik, eller patienten får i alla fall en tydlig uppmaning om att själva ta kontakt med en sådan inom öppenvården. Efter gynekologiska operationer och diastasoperationer från kvinnor i regel information om ”att inte träna” ett visst antal veckor, och sedan är det slut på rekommendationerna. De här är helt galet.

Så till att börja med

Klart du ska träffa en fysioterapeut. Du behöver få hjälp att träna upp dina bukmuskler på ett sätt så att du känner dig trygg och kan kräva kroppen på framsteg. När du har opererat bäckenbotten och sedan dessutom fått göra om operationen anser jag att det låter nästan ännu mer prioriterat att träna upp bäckenbotten specifikt. Om du tränar med en app som inte har gett önskvärt resultat behöver då få en vägledning till hur exakt du ska göra. (Frågeställaren nämner en app i originalkommentaren). 

Liten vägledning vad gäller fysioterapeuter:

  1. I princip varenda fysioterapeut kan hjälpa dig med ett guidat träningsprogram för magen/bål, det är bara att söka på närmsta rehabmottagning
  2. Alla fysioterapeuter kan inte bäckenbotten, men du kan be om hjälp att hitta någon som kan. Ring runt till närmaste rehabmottagning och fråga om råd!

Lite tips på annan läsning här på Bakingbabies

Du ska inte behöva känna dig utelämnad

Det kan vara en väg till att hitta rätt person/fysioterapeut som kan vägleda dig vidare, men du ska inte behöva vara rädd för att träna och röra på dig. Bestäm dig för att vara krånglig patient tills du får bra hjälp! Stå på dig och lycka till!

Orsaker till besvären?

Det här hör inte till frågan egentligen, men jag vill nämna det för det kan ändå vara relevant. Finns det en gemensam nämnare för dina besvär, utöver graviditeter och förlossningar? Har du någon överrörlighetsproblematik, eller så? Kan du har en levatorskada efter förlossning? Återfall av framfall efter operationer kan också höra ihop med missade eller kvarvarande muskelskador (levator ani eller i muskler i mellangården). Har den som opererat dig sagt något om läget i bäckenbotten generellt? Att veta mer kan ju vara sådant som också ger tydligare svar på hur du ska hantera kroppen nu.

Här finns eventuellt lite vidare läsning:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Läsarfråga om ansträngningsinkontinens

”Jag fick barn för snart 11 månader sedan och har sedan dess haft problem med ansträngningsinkontinens när jag nyser, hostar samt hoppar/springer.”

”Som för många andra blir problemen mindre när jag använder en tampong under aktiviteten. Har nyss skaffat en menskopp och för ett lugnare joggingpass var det helt revolutionerade. Kändes precis som innan graviditeten! Inte en droppe! Är det på något sätt negativt för min bäckenbotten att springa med en kopp eller innebär passet rent utav lite träning för muskulaturen? I övrigt tycker jag kroppen har återhämtat sig bra, jag har några mindre känningar i fogarna efter längre promenader men ingen tyngdkänsla alls när jag springer längre.”

Läsarfråga

Svar

Det här är inget superenkelt svar. När något som en tampong, menskopp eller en contrellebåge kan ge ett litet mekaniskt stöd och minska ansträngningsinkontinensen är det positivt tänker jag. Samtidigt är urininkontinens ett symtom på något som eventuellt bör kollas upp. Hur starka är musklerna och kan de behöva bli starkare? Finns stödet från bäckenbotten på ett tillräckligt sätt? Ofta går ansträngningsläckage att träna bort.

Ibland är det ett bra alternativ att springa med menskopp

Det bidrar inte med någon extra träning för bäckenbotten, men ger ett litet mekaniskt stöd till slidväggarna.

För den som har alla muskler på plats (intakt eller välsydd bäckenbotten efter en vaginal förlossning) och där musklerna reagerar reflexmässigt som de ska, kan löpning fungera som en bra träningsform även för bäckenbotten. För någon med en defektläkt eller missad förlossningsskada kan löpning istället innebära en överbelastning som förvärrar besvär. Det är ju inte alltid vi vet läget, så därför är min devis ”allt som känns bra, är bra”.

Jag tycker att det låter som att du har hittat en lösning som fungerar bra för dig. Jag tycker att du ska fortsätta så. Om ansträngningsläckaget inte går att träna bort tycker jag dock att du på sikt ska ta kontakt med en gynekolog för en bedömning.

Lycka till med löpandet!

Fler inlägg på temat:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckenbottenträning inför löpning

Jag fick barn för snart ett år sedan. Har inte haft några bekymmer efter förlossningen. Nu planerar jag att börja ta upp löpträningen igen, men jag är lite nervös då jag slarvat med knipövningarna. Kan du tipsa om att knipträningsupplägg som jag borde göra innan jag börjar? Jag vill inte riskera att få några besvär bara för att bäckenbotten är dåligt förberedd på löpträning.

Läsarfråga

Bäckenbottenträning inför löpning

Den här frågan är intressant tycker jag. Generellt är min första respons: Vi behöver inte skapa ett problem som inte finns. Om allting känns bra i bäckenbotten får vi ju anta att det också är bra! På ett sätt tänker jag då att det egentligen bara är att köra på. Men om jag tänker ett varv till inser jag att jag ändå brukar ge lite andra råd. För individer som inte springer alls på vinterhalvåret och som brukar börja framåt vårkanten brukar jag rekommendera knästabilitetsträning inför återgång till löpning. (Appen ”Knäkontroll” är en av mina favoriter att rekommendera då.) Varför skulle jag ge andra råd bara för att det gäller bäckenbotten?

12 veckor för en muskel att växa i volym

Vi behöver vara ute i god tid för att hinna prehab-träna inför ett visst tillfälle. Jag har för mig att det tar ca 12 veckor för muskelvolymen att öka så pass att det blir en mätbar skillnad. Redan efter 6 veckor kan det ha skett en effektivisering av kommunikationen mellan muskel-nerv så pass att du upplever dig starkare, utan att musklerna faktiskt hunnit växa så särskilt. Om vi utgår från att du inte har några problem kan vi också anta att det är vår något slarviga grund-rekommendation av knip som skulle vara lämplig för dig. 30 knip, vid tre tillfällen om dagen. Knipen ska då vara så hårda och intensiva att du faktiskt blir trött i bäckenbottenmusklerna av träningen. 30 knip tre gånger om dagen i 12 veckor. Det lättaste är annars att börja knipa med TÄT-appen, den vägleder dig också i en stegring av knipen allt eftersom. Den kan du också ställa in så att mobilen surrar till när det är dags att knipa.

Andra inlägg du kan ha nytta av att läsa

Stort lycka till med löpningen! 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!