Här hittar du inlägg som handlar om bäckensmärta under eller efter graviditet. Jag väljer konsekvent att använda begreppet bäckensmärta, eftersom det är just det – smärta i bäckenet. Förr kallades detta foglossning, men vi som jobbar yrkesmässigt med detta vill ta avstånd från detta begrepp då det inte är korrekt och låter så väldigt skrämmande. Bäckensmärta kan vara mycket smärtsamt och besvärligt – men det är inga fogar som lossnar.
Här hittar du information, tips och råd. Ungefär hälften av alla gravida drabbas av ländryggs- eller bäckensmärta i någon utsträckning och det är faktiskt förhållandevis vanligt att besvären också sitter kvar några månader efter graviditeten. Besvär som inte gå över av sig själv kan du behöva få hjälp med. I den här kategorin hittar du även information om när besvären blir mer långvariga.
Om kroppen efter förlossningen: Kommer det bli bättre?
”Jag födde för sex veckor sedan. Jag älskar mina bebis men känner mig helt förtvivlad över kroppen. Ska den vara så här nu? Jag läcker urin, allt känns tungt och ommöblerat i underlivet och resten av kroppen känns inte heller som min. Jag vet att du inte kan svara kanske, men vill fråga ändå – kommer det bli bättre?”
Den här frågan kommer besvaras i flera texter kommande vecka. Det finns så många aspekter av kroppsliga och själsliga förändringar som kommer efter graviditet och förlossning. I dagens text tänkte jag fokusera på vad som är normalt och vad som inte är det, vad gäller fysiskt mående, de första 12 veckorna efter graviditet.
Magen
De första 12 veckorna efter en graviditet går magen igenom en drastisk förändring. Den första tiden går magen, som nyss var utsträckt och spänd, igenom en väldigt spännande bulldegsfas. Både muskler, stödjevävnad och hud är i ett unikt tillstånd av degighet. Sedan kommer alla vävnader i kroppen successivt återhämta sig. Magmusklerna och alla andra vävnader kommer ta minst 12 månader på sig att bli helt återhämtade, så de första tre månaderna får man mest bara vänta in att kroppens återhämtning ska starta. Hur mycket huden drar ihop sig avgörs både av graden av utsträckning (gravidmagens storlek) och ärftliga faktorer. De första 12 veckorna är det helt normalt att ha en mage som fortfarande ser gravid ut.
Trötthet
Det är normalt att vara väldigt trött efter graviditet och av livet med bebis. Sömnen blir störd av uppvak och nattliga amnings- eller matningstillfällen. En del känner sig nästan höga av bebistiden och hormonerna, andra känner sig helt dränerade. Det är väldigt olika hur man mår, men det är normalt att vara väldigt trött. Brist på sömn kan öka känsligheten för smärta och obehag, vilket gör att vissa andra besvär också känns värre.
Humörsvängningar
Omställningarna av hormoner, kroppen i övrigt och livssituationen i stort kan leda till humörssvängningar inklusive alla sorters känslor. Man kan växla mellan att vara glad, sorgsen, lättretlig, jättearg eller superledsen. Milda humörssvängningar kallas ibland ”baby blues” och anses vara helt normalt. Men om symtomen av nedstämdhet blir allvarliga eller långvariga kan det vara vecken på postpartumdepression. Detta är vanligt, men det finns god hjälp att få. Prata med din bvc-sköterska så vägleder hon dig.
Ömma bröst
Det är normalt och vanligt att ha ömma bröst, men amning ska inte ge regelrätt smärta. Det finns hjälp att få vid smärtsam amning, både inom hälso-sjukvården men också inom stödorganisationer så som amningshjälpen.
Obehag i bäckenbotten
Det är vanligt och normalt att bäckenbotten gör ont efter en förlossningsbristning eller klipp. Det brukar i regel handla om mer intensiv smärta de första 14 dagarna, en smärta som sedan klingar av. Det är normalt att känna att bäckenbotten har en nedsatt styrka och uthållighet efter graviditet och förlossning. Nedsatt styrka kan märkas i form av urinläckage och nedsatt uthållighet kan märkas i form av molande värk eller tyngdkänsla efter en relativ överansträngning. Många sådana här symtom går över helt av sig själva de första veckorna, men om du har symtom av urinläckage eller besvärande tyngdkänsla vid efterkontrollen kan du be din barnmorska om hänvisning till en fysioterapeut som jobbar med bäckenbotten.
Förstoppning
Hormonomställningen, vätskeförlust vid amning, en mer stillasittande livsstil, smärtstillande mediciner och omställningar i kosten kan leda till förstoppning. Att ha svårt att tömma tarmen och behöva krysta mycket och ofta kan påverka bäckenbottens möjlighet till återhämtning. Det är därför viktigt att göra vad du kan för att hålla igång magen och ha lättbajsat bajs.
Svullnad och nattliga svettningar
De första veckorna efter en graviditet brukar kroppen göra sig av med vätska som samlats under graviditeten. Ibland märker man av omställningen genom att man har kvar en svullnad i händer, fötter och ben, men svullnaden brukar försvinna över tid. Nattliga svettningar kan komma sig av hormonomställningar och är ett sätt för kroppen att göra sig av med vätska. Det kan kännas överväldigande, men brukar vara övergående inom första tre månaderna.
Vikten
Viktnedgången efter graviditet sker olika hos olika individer, men det är få som förlorar alla graviditetskilon så snart graviditeten är över. Viktstabiliseringen sker gradvis i takt med att kroppen återhämtar sig.
Muskel- och ledsmärtor
Förlossningen som sådan kan ge nästan idrottsskadeliknande muskulära överansträngningar. Dessa brukar läka och gå över under de första tre månaderna. Har du haft bäcken- eller ländryggssmärta under graviditeten är det vanligt att besvären minskar, men det är också vanligt att det inte ”automagiskt” försvinner när graviditetsmagen är borta. Det ska däremot kännas som att det blir bättre för varje månad.
Viktökningen under och efter graviditeten lägger också en belastning på leder (framförallt höfter, knän och fötternas leder). Det kan ta lång tid för kroppen att anpassa sig till den nya vikten och de hållningsförändringar som först graviditet och sedan postpartumperioden innebär. Att hålla, bära och mata bebisen kan också ge belastningsrelaterad smärta. Av detta påverkas ofta mest nacke, övre delen av ryggen och axlarna. Sök hjälp av en fysioterapeut om du har smärtor och besvär från kroppen som du inte kommer till bukt med själv.
Hemorrojder
Hemorrojder är svullna blodkärl runt ändtarmsöppningen och vanligt både under och efter graviditeten. De kan ibland blöda och ge obehag och smärta. Är det första gången du har hemorrojder bör du uppsöka en vårdgivare för att få råd om behandling. Har du haft hemorrojder tidigare kan du ofta fortsätta att behandla på samma sätt som tidigare. Även för hemorrojdernas skull är det viktigt att bajsa bra och mjukt. Det är normalt att ha besvär med hemorrojder de första tre månaderna efter förlossningen. Märker du att de är svårbehandlade eller ger omfattande besvär bör du söka läkare på vård/hälsocentral.
Urininkontinens
Inkontinens, speciellt urininkontinens, är ett annat vanligt symtom som många upplever under veckorna och månaderna efter förlossningen. Urinläckage handlar om en ofrivillig passage av urin, som kan variera från några droppar till större mängder. Inkontinens är vanligt och normalt om det är övergående inom de första veckorna eller månaderna. Men det är inte något som du måste acceptera som ett permanent tillstånd. Bäckenbottenträning är en effektiv behandling mot urininkontinens, framförallt ansträngningsläckage. Goda blåsvanor kan vara behandlande för trängningsinkontinens. Om du har urinläckage som kvarstår efter de tre första månaderna är det lämpligt att konsultera en bäckenbottenfysioterapeut.
Det finns två huvudtyper av urininkontinens som kan uppstå efter förlossningen:
Ansträngningsinkontinens
Denna typ av inkontinens uppstår när det finns tryck på blåsan, till exempel under aktiviteter som ökar buktrycket, som nysningar, hosta, skratta eller lyft. Graviditet och förlossning kan försvaga bäckenbottenmusklerna och de vävnader som stöder urinblåsan, vilket leder till ansträngningsinkontinens.
Trängningsinkontinens
Detta är ett fenomen som är besläktat med överaktiv urinblåsa. Denna typ av inkontinens involverar en plötsligt påkommen känsla av kissnödighet. Vid trängningsinkontinens läcker man urin vid kissnödighetskänslan. Vid överaktiv blåsa får man bara trängningen, men har inget läckage. Graviditet och förlossning kan påverka nerverna och musklerna som styr urinblåsans funktion, vilket kan orsaka trängningsinkontinens.
ha viss känsla att det är bråttom när du blir kiss- eller bajsnödig
ha lite svårt att hålla gaser
känna sig stel och öm efter en stunds sittande
vara öm i muskler och leder överallt i kroppen
sex inte känns normalt eller ens särskilt bekvämt. Vänta med det om du behöver.
Slutet på en graviditet, förlossning eller kejsarsnitt kan ge känslan av att kroppen precis blivit utslängd från en torktumlare.
Efter de första tre månaderna bör
Smärtor i underlivet eller kroppen börjat minska, men måste inte vara helt borta. Har du besvärande smärtor bör du söka fysioterapeut för att få råd.
Du kunna kontrollera blåsa och tarm i stor utsträckning. Har du kvarvarande anala läckage ska du boka tid hos kvinnokliniken/gyn på sjukhuset där du födde, för uppföljning.
Eventuella skav- och tyngdkänslor bör ha lättat. Har de inte gjort det bör du gå till barnmorska eller gynekolog och få råd och till fysioterapeut för att få behandling.
Varje månad bör kännas bättre än den föregående, även om skillnaden kan vara liten. Du kommer inte vara fullt återhämtad förrän det gått 12 månader.
Är det normal att inte kunna ha sex?
Det är inte normalt att inte kunna ha sex då det gått tre månader, men det är normalt för en nyförlöst person att inte vilja ha sex. Det är också vanligt med torra slemhinnor som gör att sex känns skavigt och ont. Har du besvär av detta, prata med din barnmorska.
Om kroppen efter förlossningen: Kommer det bli bättre?
Det är normalt att underlivet och resten av kroppen känns som att det varit igenom ett rejält trauma. Men besvären ska vara successivt avklingande, och om återhämtningsprocessen stannar upp bör du söka hjälp hos barnmorskan, en fysioterapeut eller en gynekolog. Ofta tar det ett helt år innan du kan känna dig helt ”som vanligt” i kroppen igen.
I övermorgon kommer en text som kommer fokusera på egenvård för olika krämpor och besvär!
”Jag är gravid i vecka 32 och jag upplever att mina smärtor bara blir värre och värre. Jag går hos en fysioterapeut och får akupunktur och övningar, men det hjälper bara en kort stund. Jag kan knappt gå till affären, hänga tvätt eller laga mat. Jag känner mig så nedstämd och arg, faktiskt. Jag har kämpat länge för att gravid och trodde att jag skulle kunna vara glad genom allt, men det här tar knäcken av mig. Vad ska jag göra?”
Läsarfråga
I tidigare text här på bakingbabies skrev jag om behandling av bäckensmärta. I en sådan text kan det låta som att det alltid är enkelt att häva eller lindra smärtan. Det är det i vissa fall, men inte alla. Jag själv hade det ganska liknande som frågeställaren och var också sjukskriven halva min sista graviditet.
Varför blir det så illa för en del?
Trots att det kan kännas som att ju ondare man har eller ju starkare hugg man får i lederna, desto mer instabil eller ”trasig” är man, så stämmer inte den känslan. Högre smärtintensitet är inte en varningssignal för att man ska ”gå i bitar”, även om det kan kännas så. Smärtan är jobbig – men själva bäckenringen är inte i sämre skick än hos någon som har mindre ont. Det kan vara trösterikt att veta.
Varför får man så ont?
En ”wind up” av smärta är en mekanism genom vilken en ihållande eller återkommande smärta kan leda till ökad smärtkänslighet över tid. Detta fenomen är vanligt vid olika smärttillstånd och finns även när det gäller bäckensmärta (tidigare kallat foglossning).
Långvariga eller repetitiva smärtsignaler från bäckenregionen kan orsaka förändringar i centrala nervsystemet, vilket kan leda till ökad känslighet för smärta. Denna process är känd som central sensibilisering. Som ett resultat kan uppfattningen av smärta förstärkas och smärtgränsen kan sjunka. Detta kan leda till en cykel där även mindre stimuli eller rörelser som vanligtvis inte skulle vara smärtsamma kan utlösa ökade smärtsvar. Därför brukar vi ofta säga att det viktigaste under en graviditet är att ha så lite ont som möjligt. Inget blir bättre av att du biter ihop och kör på, trots smärtan.
Muskelskyddet
Kroppens naturliga svar på smärta är ofta att skydda det drabbade området med ökad muskelaktivitet. Som svar på smärta eller ökad rörlighet kan musklerna runt bäckenet bidra med ökad spänning eller kramp, framförallt i nedre delen av ryggen och rumpan. Detta ”muskelskydd” kan leda till ytterligare smärta och begränsad rörelse i bäckenområdet.
Detta kan i sin tur innebära förändrade rörelsemönster, ytterligare ökad muskelspänning eller undvikande av vissa aktiviteter som uppfattas som smärtsamma. Dessa skyddsmekanismer kan dock leda till fler muskelobalanser, ökad ledstelhet och ytterligare förvärring av smärta över tid.
Psykologiska faktorer
Att ha väldigt ont kan ha en betydande inverkan på en persons känslomässiga välbefinnande, vilket kan öka risken för negativ stress, ångest och depression. Dessa psykologiska faktorer kan i sin tur bidra till en ökad upplevelse av smärta och en ökad känslighet för smärtsignaler.
För att ta sig ur smärtspiralen
Fysioterapi – ta hjälp av en fysioterapeut som jobbar med kvinnohälsa. Övningar, råd och behandling för att hitta optimala rörelsemönster, blodcirkulation och förbättrad muskelstyrka är viktigt.
Psykologiskt stöd – att ta hjälp när den psykologiska effekten av smärtan blir för överväldigande är viktigt. Du hade troligen inte förväntat dig att graviditeten skulle innebära en slags funktionsnedsättning. Går det fysiska måendet ut över det psykiska – ta stöd och hjälp.
Livsstilsförändringar – Att göra justeringar av dagliga aktiviteter, att anpassa sin ergonomi och att använda bäckenbälte, kryckor eller andra hjälpmedel kan bidra till att minska smärtan och muskelspänningen.
Ha hopp!
En faktor som har påvisats ha en koppling till återhämtning av bäckensmärta efter förlossningen är hopp. Troligen är det kopplingen mellan psykologiskt mående och smärta som spelar in här. Om du mår okej och har en möjlighet att se ljust på tillvaron, trots smärta, har du bättre förutsättningar att komma ut smärttillståndet. Det är lätt att säga ”tänk positivt” men inte alltid lätt att göra det.
Med evidensen i ryggen kan vi säga följande:
76 % – 80 % av blir smärtfria 1-6 månader efter förlossningen.
Att vara alltför stillasittande efter förlossningen är kopplat med kvarvarande bäckensmärta. Att ta hjälp att komma igång med anpassa träning kan vara fördelaktigt för att förhindra ihållande smärta efter graviditeten.
Sömnstörningar är förknippat med kvarvarande smärta fyra månader efter förlossningen. Det här kan vara ett argument för att förhandla om sömnrutiner/nattvak med en eventuell partner.
Viktnedgång kan vara en hjälp till minskning av smärta efter graviditeten. Ta stöd av en vårdgivare om du behöver.
Det finns inte ”ett rätt sätt” att behandla bäckensmärta. Ofta behöver man individanpassa behandlingen och utgå från faktorer som påverkar just den personens smärta.
Fysioterapi är nyckelkompontenten i behandling för bäckensmärta. En fysioterapeut som är kunnig inom kvinnohälsa kan ge individanpassade övningar för att stärka musklerna runt omkring bäckenet, öka blodcirkulationen och optimera faktorer som kan minska smärta eller begränsa förvärringen av besvär. Vissa fysioterapeuter använder manuella behandlingsmetoder för att hjälpa besvären. För detta finns ingen direkt evidens, men det kan för vissa upplevas positivt.
Övningar
Övningar som används för bäckensmärta har ofta som syfte att stärka musklerna kring mage, rygg, bäcken och bäckenbotten. Andra mjuka och snälla rörelser som vattengympa, anpassad yoga eller cykling rekommenderas ofta också.
Bäckenbälte
Bäckenbälte kan ge smärtlindring och stöd för dig som har bäckensmärta. Googlar du kan det också kallas ”foglossningsbälte”.
Hjälpmedel
För den som har väldigt ont kan kryckor göra så att det blir möjligt att gå lite längre än utan kryckor.
Smärtlindring
Smärtlindrande läkemedel används restriktivt under graviditet. Rådgör med din barnmorska eller läkare för att säkerställa att du får uppdaterade råd. TENS-maskin kan man ofta få utprovad hos fysioterapeut och ibland även hyra maskinen där. TENS har vag evidensgrund men kan upplevas hjälpsam.
Att veta och förstå
Den kanske viktigaste delen av behandlingen är patientutbildning. Att förstå smärtan, dess orsaker och vad man själv kan göra för att minska och lindra besvären är ofta väldigt hjälpsamt.
Undvik saker som triggar smärtan
Ibland blir det viktigt att se över sin hållning under graviditeten. Det kan också bli av vikt att undvika aktiviteter som förvärrar smärtan. Att gå (både på plan mark och i trappa), yviga benrörelser och belastning på ett ben är ofta sådant som triggar.
De bakre bäckenlederna är som mest aktiva i rörelser som handlar om viktöverföring mellan bålen och benen. Den främre bäckenleden är som mest aktiv i rörelser som sker från höger till vänster kroppshalva. Det du kan behöva undvika – eller minimera – är alltså rörelser där bäckenet är involverat. Det är, tråkigt nog, nästan allt som berör upprätt stående och gående. Att gå snabbt ger större rörelse i bäckenet jämfört med att gå långsamt. Gå i trappor sätter ytterligare större belastning på lederna. Att stå på ett ben är också mycket belastande. Gå med små steg, ta hissen istället för trappan och sitt ner när du klär på dig är grundläggande råd.
Andra terapiformer
Det finns också kompletterande terapier som akupunktur, kiropraktik eller massage. Det finns vaga evidens för deras effektivitet, de kan betraktas som tilläggsbehandlingar som kan vara värda att testa.
Individanpassning
Det går inte att understryka tillräckligt att behandlingen av bäckensmärta under graviditet bör individanpassas. Din behandling ska baseras på svårighetsgraden av symtom och din allmänna hälsa.
Depression under graviditeten
Det finns en koppling mellan depression under graviditeten och bäckensmärta. Vi har ännu inte kunskaper om vilket som bidrar till vad eller hur kopplingen egentligen ser ut. Min erfarenhet från patientarbete är att det kan vara både och. Depression kan ”skruva upp” upplevelsen av smärta, och smärta kan också trigga depression. Det brukar vara viktigt för smärtbehandlingen att också ta itu med depressiva symtom. Ta ditt mående på allvar, både fysiskt och psykiskt!
Sporten är att ha så lite ont som möjligt
Det kan vara svårt att acceptera att rörlighetsmöjligheterna sjunker när man är gravid och om man får ont. Men det kan vara din viktigaste insats för din hälsa att du faktiskt lyssnar på kroppen och inte pressar dig över smärtgränsen.
Såhär brukar jag förklara det för patienter:
En ökning av rörligheten i bäckenet sker redan tidigt i graviditet genom hormonell påverkan. För vissa ger det upphov till en lättretad ansträngningsutlöst smärta.
↓
Musklerna runt omkring bäckenet reagerar med att bli extra spända som försvar.
↓
Extra spänd och hårt arbetande muskler kan börja göra ont. De kan också bli funktionellt sett svaga. De muskler som ansvarar för att bäckenets och ryggens stabilitet klarar inte riktigt av sitt jobb.
↓
Du kan få en smygande ökning av balans i bäckenregionen och hållningsförändringar, både genom magens tillväxt och genom att musklerna inte riktigt lirar.
↓
Hela processen sammantaget ger ökad smärta.
↓
Smärta föder smärta. Med tiden kan du få ännu mer muskulärt försvar, ännu tröttare muskler och svårare att hålla dig i bra positioner.
↓
Överarbetade muskler ger ytterligare funktionell svaghet i musklerna.
↓
Svaga muskler betyder ännu mer hållningsförändringar
↓
Magen fortsätter att växa, du blir större, mer belastad, musklerna ännu tröttare osv.
Ta hjälp!
För att bromsa smärtspiralen, ta hjälp av en fysioterapeut.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta är tillstånd som kan orsaka obehag och smärta i bäckenregionen under graviditeten. Det kan kännas i ryggslutet, ut mot skinkorna och framtill i bäckenfogen som ligger i mitten av pubisbenet.
Vad är bäckenet?
Bäckenet är en skål av ben som utgör kopplingen mellan vår överkropp och underkropp. Bebisen passerar genom den skålen av ben vid förlossningen (vaginalt). Den här benskålen är inte en strukturell enhet utan har tre leder i sig. Lederna gör så att bäckenet inte är en hård ring av ben som lätt kan brytas utan lederna ger också för stötdämpning och kraftfördelning. Bäckenringen ökar med ca 20 mm i omkrets under en livstid. Under graviditet kommer de bakre bäckenledernas ledbandsapparat bli uppmjukad.
Tillsammans med breddökningen av den främre bäckenelderna skapar detta en ökad rörlighet i bäckenet. Man tror i många fall att det inte är själva lederna som smärtsignalerar utan stödjevävnaden runt omkring.
Symfysen
Bäckensymfysen är en unik led som består av en disk inklämd mellan ledytorna framtill på pubisbenet. Den står emot drag- och kompressionskrafter och är kapabel till en liten rörlighet. Symfysen ökar både i bredd och rörlighet under graviditeten. Den är omgiven av fyra ledband (det övre, det undre, det främre och det bakre) och dessa går ihop med både symfysens marshmallowsliknande disk och muskelsenor från magmusklerna och musklerna på insida lår. Ledbanden i sig själva är ungefär lika tjocka som själva ledytan.
De bakre bäckenlederna
De bakre bäckenlederna går ner över bäckenskålen på vardera sida och bildas tillsammans som ett V där korsbenet är i mitten av själva V:et. Dessa leder skapar stabila men flexibla förutsättningar för överkroppen att röra sig i förhållande till benen.
Hur och varför uppstår bäckensmärta under graviditet?
Bäckensmärta uppstår ofta av en blandning av orsaker. Man förklarar detta med kombination av faktorer relaterade till de förändringar som uppstår i bäckenregionen under graviditeten.
Det är viktigt att veta att bäckensmärta under graviditet uppstår på ett brett spektrum. Vissa får milda obehag bara under en del av graviditeten, andra får stora besvär under hela graviditeten. Tidigare bäcken- eller ländryggsmärta, trauma mot bäckenet och vissa individuella faktorer kan bidra till en ökad risk att drabbas av bäckensmärta.
Förebygga bäckensmärta?
Om du tränar före du ens blir gravid finns visst stöd för att du skulle kunna påverka smärtnivån av bäckensmärta under och efter graviditeten. Men risken att bli drabbad är lika stor oavsett hur mycket du tränar.
Om du har haft tidigare besvär med ländryggssmärta och/eller trauma mot bäckenet kan detta vara en riskfaktor för att drabbas av besvär. Som patient kan man vara noggrann med att ta upp detta med behandlande vårdgivare och på så sätt göra denne uppmärksam på att besvären kanske behöver mer behandling eller förebyggande insatser än hos personer utan tidigare besvär.
Hur och var känns den?
Det finns olika studier som pekar på olika siffror. Men man kan säga att ungefär hälften av alla gravida drabbas av bäckensmärta. Just bäckensmärta definierar vi som smärta mellan höftbenskammarna och rumpvecken, men eller utan utstrålning i benen. Den kan också förekomma tillsammans med eller ensamt i form av smärta i bäckenets främre led, symfysen. De flesta får debut av smärta mellan graviditetsvecka 12-24. Ländryggssmärta kan vara svårt att skilja från bäckensmärta, men en bra fysioterapeut kan särskilja på detta efter att ha klämt och känt på dig.
Hormonpåverkan
Under graviditeten producerar kroppen mer av hormon som relaxin och progesteron, vilket bidrar till uppmjukning av stödjevävnad och leder. Det syftar till att förbereda kroppen inför förlossningen och är i stort sett en positiv kroppsanpassning till graviditeten. Det finns ingen direkt koppling mellan höga värden av dessa hormon och hög nivå av smärta, men man tror ändå att de ökade nivåerna av relaxin kan bidra med ökad ledrörlighet som bidrar till uppkomsten av smärtan.
Förändrad biomekanik
När barnet växer och livmodern expanderar flyttas kroppens tyngdpunkt framåt, vilket leder till förändringar i hållning och kroppens mekaniska system. Dessa förändringar kan lägga ny och ovan belastning på lederna och musklerna i bäckenet, vilket kan leda till smärta och obehag. Den ökade vikten och trycket på bäckenet under graviditeten kan placera mekanisk belastning på bäckenstrukturerna, inklusive leder, ligament och muskler. Denna belastning kan leda till smärta och obehag.
Ledpåverkan
Smärtan kan upplevas så distinkt och intensiv i bäckenlederna att det känns som att man ska gå i två delar. Det är viktigt att veta att det är omöjligt. Lederna har ett otroligt omfattande ”stöd- och stabilitetssystem”. Däremot kan man få inflammatoriska reaktioner, irritation och smärta i lederna på grund av rörligehetsökningen och den förändrade mekaniken runt omkring. Vi försöker allt mer gå ifrån begreppet ”foglossning”. Det kan kännas som att fogarna i bäckenet ska lossna, men det är över huvud taget inte en sådan process som pågår. Därför pratar vi numera om bäckensmärta, inte foglossning.
Muskelpåverkan
Graviditeten kan leda till förändringar i muskelstyrka och koordination. Vissa muskler blir får av den nya graviditetshållningen jobba ovanligt hårt, andra blir underanvända och svaga. Dessa muskelobalanser kan påverka det upplevda stödet och stabiliteten i bäckenregionen, vilket kan bidra till smärta.
När ska man söka vård?
En svensk studie har visat att gravida med bäckensmärta ofta skjuter upp att söka fysioterapeutisk hjälp tills dess att de upplever att situationen blivit ohanterlig. Det här är synd, och inte som vi vårdgivare hoppas att det ska vara, eftersom vi märker att tidigt insatt behandling kan göra att symtomen heller inte blir så uttalade.
Hur sätter man diagnosen?
Att diagnostisera bäckensmärta innebär en sammanvägning av din berättelse om symtom och din sjukdomshistoria och en fysisk undersökning. Utifrån de saker som kommer fram från både din berättelse och undersökningen planerar man sedan behandlingen för att om möjligt påverka de bakomliggande orsakerna och i övrigt ge lindring från smärta och obehag.
I nästa inlägg som publiceras om två dagar kommer vi prata mer om behandling av bäckensmärta under graviditet.
Vad kan man göra åt foglossning som ligger kvar efter förlossningen?
Den här rubriken är en slags click-bait för dig som googlar. Jag ska tillhandahålla dig bra information om det du söker, så jag har inte lurat hit dig onödan. Men klickbetet handlar om begreppet foglossning.
Bäckenet har visserligen fogar (=leder), men de kan inte lossa. Foglossning anses inte längre vara ett korrekt uttryck, men många lekmän och en del ouppdaterade vårdgivare använder det fortfarande. Nu förtiden kallas det graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Hormonernas påverkan
Muskler och leder blir påverkade av både hormonella förändrinar, livmoderns tillväxt och viktuppgången under graviditeten. De hormonella förändringarna som graviditeten orsakar kan medföra en förhöjd rörlighet i lederna. Viktuppgången kan också leda till att skelett, muskler, leder och ligament belastas hårdare. Samtidigt sker en förskjutning av kroppens tyngdpunkt framåt och ryggmusklerna belastas mer vilket skapar en ökad kompression på de bakre delarna av ländryggen.
50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta
50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta i någon grad. Man vet inte helt varför bäckensmärtan uppstår överhuvudtaget, men en del belägg finns för att det handlar om en biomekanisk ändring som försvårar kraftöverföringen mellan ländrygg och bäckenet. Musklerna kring bål och bäcken spelar viktiga roller i kraftöverföringen i detta område.
Kvarvarande smärta
För många minskar eller försvinner besvären snabbt efter förlossningen. Ibland upplevs förbättringen nästan magiskt i samband med att hormonnivåerna i kroppen normaliseras. Det finns dock kvinnor som upplever kvarstående smärta i flera år framöver. Kvinnor som hade besvär med ländryggssmärta redan innan graviditeten lider också större risk att ha kvarvarande besvär av bäckensmärtor ett år efter förlossningen. För majoriteten av dessa försvinner smärtorna inom tre månader efter förlossningen. Besvären finns dock kvar hos vissa, upp till 7% har smärta som de upplever som svår och funktionsnedsättande.
Behandlingsapproach
Du som lider av bäckensmärta behöver ofta få fysioterapeutisk behandling där du får råd och hjälp att träna dina muskler på en lagom nivå. Du behöver kanske också ergonomiska råd och det vi ofta kroppsmedvetenhetsträning. Kanske behöver du på nytt lära känna din kropp. När den är spänd och avspänd? Var går dina fysiska och orkesmässiga gränser nu? För vissa är det också bra att jobba med rörlighetsträning och stretching, men muskelstyrketräning är oftast där vi börjar.
Varför går det inte över automatiskt?
Forskningen menar på att tidigare ländryggssmärtor och bäckensmärtor kan vara en faktor att en kvinna får fortsatta besvär även efter den aktuella graviditeten. Vissa studier menar att nedsatt uthållighet och styrka kring bål och bäcken hör ihop med kvarvarande besvär av bäckenledssmärta tre månader efter förlossningen. Även emotionell stress och kvinnans totala psykiska hälsa kan bidra till att smärtan kvarstår längre. Man ska inte glömma att graden av tillfrisknande är hög! De allra flesta blir också spontant bättre utan behov av behandling.
Se det som en idrottsskada
Tänk dig dina besvär som en en idrottsskada. Rehab efter en idrottsskada är ofta långsam och innehåller väldigt väl utvalda moment. Det kräver både smärtlindring, lagom dos av träning och ibland andra behandlingar för att optimera en balans i muskler och leder. I lagom hastighet ökar man belastningen och kroppen anpassar sin tålighet till belastning. Successivt leder rehabiliteringen fram till återgång till aktivitet och full funktion. Så tänker jag att rehab även för bäckensmärta ska vara.
Fysisk aktivitet ska inte göra ont, men får göra lite ont
De här var ett konstigt budskap, va? Jag ska förtydliga. Har du kvarstående besvär av bäckensmärta efter graviditet bör du se över hur du rör dig. Kanske är det viktigt att börja röra dig överhuvudtaget om graviditeten innebar mycket inaktivitet. Rör du dig alldeles för mycket kan du iställe behöva dosera ner träningen. Vi brukar förklara det här så:
Måla upp en 10-centimeters linje för din inre syn.
Ena änden står för 0=inte ont alls, och andra änden för 10=värsta tänkbara onda.
Vi brukar säga att träning och motion kan få kännas upp till 5 på den linjen. Smärtan ska gärna ge sig inom 24 timmar.
Om din grundsmärta är på 3 kan du kanske inte förvänta dig att träning ska vara helt smärtfri, eftersom du ju redan har ont till att börja med. Men vi vill inte heller att du ska komma upp i några nya smärthöjder genom träning. Men det är fortfarande okej att komma till 5 på skalan, bara ökningen lägger sig inom 24 timmar.
Jag brukar förklara det som att om du får ett jättesmärtgenombrott av att promenera 10 minuter, då kanske du klarar 5 minuter. När du legat stadigt på dessa 5 minuter dagligen utan att få mer ont i ett gäng veckor, då stegrar vi till 7,5 minut. Och sedan vidare till 10, 20, 30, 40 och timmar… Samma slags stegring kan du tänka för vilken slags aktivitet som helst.
Psykiskt mående och sömn
Stress, psykisk ohälsa och sömnbrist kan alla bidra till att smärta upplevs värre och dessutom stannar kvar längre. Ett tips också att tänka över hela sin hälsosituation. Är det något annat som skaver i livet kan det vara en del av rehabiliteringen att ta tag i dessa bekymmer. Förhandla om sömnen med en eventuell partner. Be BVC eller vårdcentralen om en samtalskontakt.
När ska man söka vård?
Ser du ingen ljusning efter 16 veckor efter graviditeten är det läge att söka vård hos en fysioterapeut.
Alla tränings-webbkurser jag har är anpassade för dig med bäckensmärta och innehåller samma slags övningar som jag ger till patienter för at behandla bäckensmärta.
Ps: För dig som vill läsa ännu mer om ämnet har jag gjort en hel serie inlägg om bäckensmärta efter graviditet, den finns att läsa här.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Bild på ett av de bälten jag testade under senaste graviditeten
Både vårdgivare och patienter har väldigt skilda åsikter och erfarenheter av bäckenbälten under graviditet. Det är väldigt nyttigt att höra sig för vad ”vanliga kvinnor” har för erfarenheter. Jag gjorde därför en lite koll hos våra instagramföljare för ett tag sen.
Här har jag sammanfattat alla de svar som kom in. Även om det inte var en vetenskaplig studie så tyckte jag mig ana att det var ungefär 50 % positiva och 50 % negativa erfarenheter.
Negativa erfarenheter
Bökigt att använda, inte värt om man inte ska gå någon längre sträcka.
Begränsar rörelseförmågan mer än själva bäckensmärtan.
Hjälpte tyvärr ingenting för smärtorna.
Kunde inte sitta med det på, då mådde jag illa.
Lyckades aldrig spänna det så hårt som det hade behövts för att hjälpa mot smärtorna.
Positiva erfarenheter
Det var fantastiskt, jag kunde gå!
Jag kände mig instabil och med bältet kunde jag röra mig mer som vanligt.
Fick färre sammandragningar vid promenader.
Sååå skönt när jag fick till den perfekta spänningen (varken för hårt eller för löst).
Väldigt skönt stöd, hjälpte mycket mot smärtorna framförallt baktill.
Vad är syftet med bäckenbälten?
Bältet syftar till att ge ett mekaniskt tillskott vad gäller stöd på själva bäckenlederna. Det är alltså INTE ett stöd för magen. Om detta är det du önskar så finns det sådana slags stödgördlar på marknaden, men det är alltså inte samma sak som det som vi fysioterapeuter rekommenderar som stöd för bäckenlederna.
När behövs bäckenbälte?
När du är gravid och en fysioterapeut bedömt att du har bäckensmärta från bakre bäckenlederna rekommenderas du ofta ett bäckenbälte. Det kan hända att du behöver få annan behandling i första hand, före bäckenbältet.
Du kan också behöva få råd om hur bältet ska sitta på just dig. Det händer med jämna mellanrum att vi träffar personer som har fått mer ont av bältet. Ofta beror det på att bältet placeras för lågt eller för högt.
Bäckenbälte är en kompletterande behandling, och har du fått övningar rekommenderade för dig är dessa alltid minst lika viktiga som bältet. Eller kanske viktigare!
Hur ska jag välja bälte?
Här kommer vi till det svåra! Det finns lite olika bälten på marknaden och vi resonerar lite olika om de flesta. Min egen uppfattning (som jag gärna reviderar om ni övertygar mig till annat) är att de grå/svarta ganska smala och hårda bältena generellt sett ger enormt bra mekaniskt stöd, men att de också är hyfsat obekväma att ha på sig. Därför upplever jag att många köper dem, säger ”aaah, vad skönt” när de tar dem på sig, men sedan använder dem ganska lite.
Därför har jag hamnat i att oftare rekommendera bälten av typen som är lite bredare, med dubbla lager och lite mjukare kanter. De är ofta lite mindre hårda och ger därför mindre stöd, men är också bekvämare. Ett dyrt men bra exempel på ett sådant bälte är Nordicares Mamma Mia. (OBS ej reklam).
Hur ska bältet sitta?
Bältet ska sitta så att de håller ihop bäckenlederna. Framtill är det ofta ganska uppenbart, det blir liksom under gravidmagen och tvärs över ljumskarna. Baktill har forskning visat att bältet gärna ska sitta ganska högt, men ändå över bäckenlederna. Det är alltså inte ett extra ländryggsstöd du behöver. Om bältet går tvärs över ”skrattgroparna” som finns på var sida om ryggen/bäckenet så har det oftast hamnat ganska rätt.
När ska jag ha bältet?
När du ska stå och gå
Korta stunder åt gången, 20 minuter eller så länge det känns bekvämt.
Aldrig när du sover
Anledningen till att ha bältet ganska korta stunder är att det ska vara så tight och hårt spänt att det är viktigt att ta av sig ibland. Men om du har ett bälte med två lager så kan man ofta justera bara den övre spänningen för korta lägesförändringar. Exempel är om du ska sitta en stund på bussen mellan två promenadsträckor.
Främre smärta är svårare
Främre bäckensmärta som sitter i blygdbenet är svårare att nå med bälten. Jag vet att vissa testar att använda smala (grå) bälten och ha dem bakåfram, dvs att ha omlottkorsningen framtill istället för baktill. Det är inte säkert at det hjälper, men kan vara värt att testa för en del.
Det är svårt med bälten
Min högst personliga erfarenhet är att bälten har gett mig något längre gångsträcka, men att de också varit lika sköna att ta av efter en stunds användning som de är att ta på. Man ska inte tro att de liksom löser problemet, men de kan lindra en del besvär.
Låt oss återbesöka ett ämne jag senast skrev om för ett gäng år sedan. Då kallades det fortfarande Pelvic Congestion Syndome, men nu omtalas det oftast som Pelvic venous reflux (PeVR) eller Pelvic venous disorder (PeVD). Reflux är latin för återflöde och handlar om att vätska rör sig mot den normala riktningen. Det är en sammansättning av olika symtom och förhållandet mellan avvikelser i det venösa blodkärlen i bäckenet och upplevda symtom är komplicerat och svårt. Men när diagnosen är korrekt så är den bakomliggande orsaken en långsamt flöde och återflöde av venöst blod i och kring äggstockarna och venerna inuti bäckenet, med eller utan åderbråck inuti bäckenet. Venerna är de blodkärl som för syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Om blodkärlen får nedsatt klaffunktion eller om det finns betydande utvidgningar av kärlek kan det alltså bli ett försämrat återflöde av blod och det uppstår känsla av svullnad och smärta. I bäckenområdet kan det här problemet likna en rad andra gynekologiska symtom.
Den typiska patienten
De flesta patienter med det här syndromet är i fertil ålder och har oftast fött flera barn. I familjehistoriken finns ofta tecken på ärftlighet vad gäller åderbråck och inre bäckensmärta. Det kan också höra samman med PCOS, framfall eller tidigare bäckenkirurgi. Övervikt är inte en riskfaktor.
Troligen orsakas syndromet av en kombination av olika faktorer, däribland:
Ärftlighet
Anatomiska avvikelser
Hormonella faktorer
Skador på venerna
Högt blodtryck
Typiska symtom
På grund av hur blodkärlen är placerade är smärtan oftare belägen på vänster sida än höger, djupt inne i bäckenet eller nedre delen av buken. Besvären debuterar oftast inom de första månaderna efter graviditet. Smärtan kan dyka upp efter sexuell penetration och kännas pulserande eller dunkande och hålla allt ifrån timmar till dagar. Det kan också finnas en i övrigt oförklarlig smärta i cervix. Smärtan kan också kännas ner i benen.
Besvären kan triggas av stående, gående och sittande och av ökning av bruktryck som vid tunga lyft eller vid graviditet. Besvären ökar ofta före och under menstruationens första dagar.
Den kroniska smärtan kan leda till depression och ångest. De neurotransmittorer som frigörs från åderbråck är också kända för att i övrigt vara involverade i regleringen av känslor.
Vanligtvis försvinner besvären efter klimakteriet.
Hur får man diagnos?
Diagnosen ska gå att sätta efter en anamnes där du har typiska symtom, det finns en förekomst av åderbråck och där man hittar fynd med ultraljud som tyder på venös problematik inuti bäckenet. Ultraljudet kan ske genom vagina, från mellangården eller via magen. Det som syns på ultraljud är bland annat bäckenvener med diameter som är större än 4 mm. Man kan också undersöka med MR eller CT eller göra en kontrastundersökning av blodkärlen.
Behandling
Det finns ingen standard för behandling för det här tillståndet och det saknas också forskning med bevisad långsiktig effekt. I vissa fall finns det hormonella behandlingar som kan fungera. Antiinflammatoriska läkemedel kan minska symtomen, men bidrar inte till att fixa problemet. Läkemedel för att påverka venerna kan också minska symtomen. Kompressionshorts kan minska smärta och svullnad. Stödstrumpor kan ha en begränsad effekt. Det finns också kirurgiska alternativ för de med svårare smärtor och besvär.
Hur får man vård?
Blodkärl hör till kärlkirurgens område, men ofta hamnar man som patient först hos gynekologen. Om gynekologen inte hittar något men du tycker att dina besvär verkar höra ihop med en venös problematik kan du be om vidare undersökning.
”Vad är det som gör så ont i bäckenet? Det känns som foglossning framtill, men det är 20 år sedan jag var gravid!”
Läsarfråga
”Jag hade inte ont i symfysen under graviditeten men fick det några månader efter förlossningen. Då hade jag i ganska snabb takt ökat min fysiska aktivitet och börjat spela lagsport. Är det ändå ”foglossning” och vad kan jag göra åt det?”
Läsarfråga
All bäckensmärta kan inte förklaras av graviditet, utan man kan få ont där av andra anledningar. Här försöker jag kortfattat förklara dem.
Ostetis pubis
Ostetis pubis kännetecknas av smärta i bäcken- och ljumskregionen med en specific, lokal ömhet över leden. Uppkomsten är “multifaktoriell”. Det betyder att det här är ett tillstånd som kan uppkomma efter gynekologisk eller urologisk kirurgi, vid infektioner eller vid överbelastning hos idrottare. Det finns även hos personer med reumatiska sjukdomar. Överlappningen vid kvarvarande främre bäckensmärta efter graviditete är också stor. Idrottare som är involverade Sporter som kräver sparkar, snurrar, vridningar, riktningsändringar, sprint och snabb acceleration och inbromsning kan ge en ökad risk. Förekomsten bland idrottare är dock mellan 0,5-8%, så det är inte något supervanligt tillstånd ens där. Maratonlöpare och “sparksportare” står för flest fall. Reumatiska sjukdomar med koppling till ostetris pubis är ankyloserande spondylit och rheumatoid artrit.
Det finns några likartade begrepp om ibland används synonymt, men det finns vissa skillnader.
Symfysit har man kallat det när smärtan är en komplikation till urologisk eller gynekologisk kirurgi eller efter förlossningar/förlossningsskador.
Osteomyelit har man också kallat det om det finns en infektion i benväv och benmärg efter att bakterier från hud eller slemhinna kommer in till leden vid en operation eller skada. Då kommer smärtan också ofta samtidigt som feber och andra infektionstecken.
Gränsdragningen mellan dessa tre tillstånd är inte helt klar. Enligt de senaste studierna verkar man samla alla dessa begrepp under namnet ”Ostetis pubis”
Vilka är symtomen?
Symtomen av ostetis pubis kommer i ett spektrum. Bäcken- eller ljumsksmärta är ett av de viktigaste symtomen. Smärtan är vanligtvis lokaliserad i underlivet, kring pubisbenet eller i ljumskarna. Smärtan kan vara molande, värkande eller bultande i karaktär och lättar ofta i vila. Smärttillståndet finns ofta kvar I 3-12 månader med en långsam men successiv förbättring. De flesta blir smärtfria i slutänden.
Vissa patienter kan också uppleva låggradig feber och sjukdomskänsla, hos dessa individer kan man ofta se infektionsvärden (CRP) i blodprov och man bör då undersöka detta vidare. Ostetis pubis kan ge synbara fynd på röntgen, MR eller ultraljudsundersöking.
Även om smärtan är centrerad kring främre bäckenfogen kan den kan också stråla ut mot ljumske, mage eller insida lår. Smärtan provoceras av att gå i trappa, springa, promenera, belasta mer på ena benet och av att ligga på sidan. Det kan komma klickande ljud vid vissa rörelser.
Om smärtan uppstår i samband med infektionstecken så som feber eller allmän sjukdomskänsla är det viktigt att vända sig till läkare.
Rehab för symfyssmärta
Behandlingen handlar ofta om en god balans mellan aktivitet och vila och fysioterapi ä ren viktig del av behandlingen. I början kan man behöva vara nästan sängliggande och sedan öka på sin aktivitet gradvis, med eller utan användning av gånghjälpmedel. Kompressionshorts eller bäckenbälten kan testas, men har ofta inte någon jättebra effect.
Det är viktigt att träna smärtfritt och men samtidigt inte
för mesigt. En bra fysioterapeut hjälper dig att hitta ett upplägg som funkar och
följer dig också med lämpliga förslag på stegring längre med vägen. Rehabövningarna
inkluderar ofta alla muskler som är i området, både mage, höfter, lår och rumpa
och rygg och omfattar både styrka, uthållighet, rörlighet och samspelet mellan muskler.
Det kan ibland också bli aktuellt med annan manuell behandling.
För läkemedelsbehandling för du rådgöra med en läkare. Smärtlindring, anti-inflammatoriska läkemedel, kortison, anitbiotika eller andra läkemedel kan användas beroende på smärtans orsak.
Hur lång tid tar det att bli bra?
I 90-95 % av fallen försvinner smärtan med tid och behandling. Återhämtningsperiodens längd är dock oförutsägbar. I studier har man sett en genomsnittlig tid på 9,5 månader för män och 7 månader för kvinnor. Generellt verkar det ta mellan 3-12 månader.
Vad mer kan man testa?
Is, anti-inflammatoriska läkemedel och ibland injektioner in i leden är de vanligast förekommande behandlingarna. Injektioner bör vara ett sista alternativ om allt annat inte funkar. Det är inte säkert att dessa injektioner ens hjälper och de kan också orsaka en del tråkiga biverkningar om det upprepas för många gånger.
Var börjar jag?
Du börjar med att ta det lugnt och hitta ett sätt att lindra smärtan. Sedan bokar du tid hos en fysioterapeut! En terapeut som är inriktad på idrottsskador kan vara lika bra som en som är inriktad på kvinnors hälsa.
Börja med isometriska övningar för insida lårmuskler och
magmuskler, bäckenbottenträning och försiktig cykling.
I nästa steg ökar du och inkluderar höftböjare, magmuskler
och rumpmuskler i mer utmanande övningar, med kroppen som redskap och senare
med bollar och gummiband som redskap.
Senare kommer återgång till ”yvigare” övningar som sidosteg, utfallssteg, riktningsändningar.
Allra sist i rehabprocessen kommer idrottsspecifik träning så som löpning eller sparkar. Det brukar ta minst 3-6 månader att komma så långt.
Koppling mellan ostetis pubis och FAI
FAI är en förkortning av ”Femuroacetabulär impingement” och innebär ett inklämningstillstånd i höften. Detta känns framförallt när benet förs fram och roteras in. Symtomen blir en djup ljumsksmärta som vid undersökning kan särskiljas från höftartros. FAI kan ofta ses på (olika sorters) röntgen men anses vara en ovanlig orsak till höftsmärta. Senaste forskningen verkar mena på att det kan finnas kopplingar mellan FAI och symfyssmärta. Även om de är två separata saker så kan de förekomma hos samma individ samtidigt och därmed kan de trigga varandra. De kan också ha besläktade uppkomstmekanismer. Kanske har inskränkt rörlighet i höften en effekt som gör att det blir mer belastning på symfysen.
Oftare män?
I litteraturen står det ofta att symfyssmärta oftare drabbar män. Det här tror jag faktiskt inte riktigt på. Däremot tror jag att många kvinnor som haft samma slags smärta under graviditet inte söker hjälp för det, även om det kommer långt senare. Och jag tror också att många kvinnor som väl söker vård får alla möjliga slags (bort)förklaringar som också härrör till graviditet/gynekologi och därför inte får adekvat hjälp. Men vad vet jag?
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Är du gravid med smärta i bäckenet? Eller har du redan fött men besvären hänger fortfarande kvar? Här kommer en del tips och råd för dig med bäckensmärta.
Smärta i symfysen
Främre bäckensmärta känns oftast över pubisbenet, strax nedanför magen och kan stråla ut mot ljumskarna eller ner mot insidan av låret. Smärtan kan ge upphov till svårigheter att gå och att belasta på bara ett ben, som vid trappgång, stående påklädning och så vidare.
Bakre bäckensmärta
Bakre bäckensmärta kan vara svår att skilja från ländryggssmärta. Detta kan en fysioterapeut hjälpa dig med vid behov. Det kan göra ont att sära på benen, typ som vid utstigning ur bil eller vända i säng. Det kan vara svårt att sova på sida och det kan vara nästan omöjligt att hitta ställningar för sexuell penetration som fungerar.
Råd för dig som är gravid och har ont:
Var så aktiv du kan under din smärtgräns. Undvik alla aktiviteter som gör att smärtan blir värre. Det handlar ibland inte om att undvika saker helt och hållet, utan om att dosera dem väl. Du kanske klarar att promenera 15 minuter, men inte 20. Håll dig då under den gränsen!
Bestäm dig för att det från och med nu är värt att missa bussar och tåg om det krisar. Bestäm dig också för att vara en sådan som kan be andra om hjälp. Du behöver kanske inte städa badkaret eller allra vrår? Undvik att bära hem matkassar om någon annan kan göra det åt dig. Det är också så att det är värt att ta många små pauser och unna dig att ta hissen istället för trappan.
Undvik:
tung träning som orsakar mer smärta
sittande under långa stunder, byt ställning ofta
att lyfta och bära i onödan
att kliva över saker och att göra stora vridrörelser (undvik till exempel dammsugning om du kan)
klackar på skorna, ha mjuka och stabila skor
Tips:
Sitt på en plastpåse i bilen och använd den för att lättare glida när du ska i/ur.
Sov med en kudde mellan knäna och fötterna. Det är ibland så att du får testa lite olika höjd och vinklar på kuddarna för att få det att passa perfekt.
Rulla ur sängen med knäna ihop, eller förflytta dig till alla fyra innan du vänder dig om i sängen
Gå i trappor som ett barn, ett steg i taget
Testa ställningar för sexuell penetration på alla fyra eller i sidliggande.
Gå med kortare steg är vanligt och se om du får mindre ont
Sök fysioterapeut och be om råd för specifika övningar som passar just dig. Övningarna syftar till att ge muskelstyrka och stabilitet och kan faktiskt minska smärtan. Läs mer om behandling hos sjukgymnast här.
Prata igenom förlossningen med barnmorskan.
Alla förlossningsställningar är inte lämpliga för en kvinna med bäckensmärta. Försök att stå upp så mycket du kan, eller stå på alla fyra. Undvik att ligga på rygg under en längre tid. Undvik också hukstående.
Efter förlossningen:
Eventuell smärtlindring du tar kan dölja besvär från bäckenlederna, så tänk på att inte börja vara för aktiv, för snabbt. Kort efter förlossningen ska du följa ungefär samma råd som innan barnet föddes. Du kan med fördel använda bälte en tid efter förlossningen om du hade ett sådan under graviditeten. Var aktiv men tänk också att du är värd en hel del vila. De allra flesta blir av med sina bäckensmärtor kort tid efter att barnet är ute. Om besvären inte klingat av efter 2-3 månader anser jag att du ska besöka en fysioterapeut.
Råd för dig med bäckensmärta
Berätta du som har egna erfarenheter, vad har fungerat bäst för dig?
Vill du läsa de fysioterapeutiska riktlinjerna för bäckensmärta, finns de här.
Om du inte har tillgång till en fysioterapeut och har kvar bäckensmärta efter graviditeten vill jag tipsa om mina webbkurser efter både snitt och vaginal förlossning. De är gjorda även för att kunna ersätta eller komplettera ett rehabprogram för bäckensmärta.
Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta. Det är ju egentligen ett omöjligt uppdrag. I alla fall om svaret kommer från mig. (Det här inlägget innehåller tips om mina två böcker, dvs reklam.)
En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten
Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba upp din muskelstyrka efteråt så att du hittar ”ditt nya normala”.
Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt
Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.
En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen
Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.
Förlossningsskador kan vara pissjobbiga
Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Jag kan också rekommendera att använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.
Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation
Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan försiktigt stegrad träning.
Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.
De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.
Sömn är kanske viktigare än träning
Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.
Amning påverkar inte alltid vikten
Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.
Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med
Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.
Återhämtningen kan ta lång tid
De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.
Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
