Här hittar du inlägg som handlar om bäckensmärta under eller efter graviditet. Jag väljer konsekvent att använda begreppet bäckensmärta, eftersom det är just det – smärta i bäckenet. Förr kallades detta foglossning, men vi som jobbar yrkesmässigt med detta vill ta avstånd från detta begrepp då det inte är korrekt och låter så väldigt skrämmande. Bäckensmärta kan vara mycket smärtsamt och besvärligt – men det är inga fogar som lossnar.
Här hittar du information, tips och råd. Ungefär hälften av alla gravida drabbas av ländryggs- eller bäckensmärta i någon utsträckning och det är faktiskt förhållandevis vanligt att besvären också sitter kvar några månader efter graviditeten. Besvär som inte gå över av sig själv kan du behöva få hjälp med. I den här kategorin hittar du även information om när besvären blir mer långvariga.
Är du gravid med smärta i bäckenet? Eller har du redan fött men besvären hänger fortfarande kvar? Här kommer en del tips och råd för dig med bäckensmärta.
Smärta i symfysen
Främre bäckensmärta känns oftast över pubisbenet, strax nedanför magen och kan stråla ut mot ljumskarna eller ner mot insidan av låret. Smärtan kan ge upphov till svårigheter att gå och att belasta på bara ett ben, som vid trappgång, stående påklädning och så vidare.
Bakre bäckensmärta
Bakre bäckensmärta kan vara svår att skilja från ländryggssmärta. Detta kan en fysioterapeut hjälpa dig med vid behov. Det kan göra ont att sära på benen, typ som vid utstigning ur bil eller vända i säng. Det kan vara svårt att sova på sida och det kan vara nästan omöjligt att hitta samlagsställningar som fungerar.
Råd för dig som är gravid och har ont:
Var så aktiv du kan under din smärtgräns. Undvik alla aktiviteter som gör att smärtan blir värre. Det handlar ibland inte om att undvika saker helt och hållet, utan om att dosera dem väl. Du kanske klarar att promenera 15 minuter, men inte 20. Håll dig då under den gränsen!
Bestäm dig för att det från och med nu är värt att missa bussar och tåg om det krisar. Bestäm dig också för att vara en sådan som kan be andra om hjälp. Du behöver kanske inte städa badkaret eller allra vrår? Undvik att bära hem matkassar om någon annan kan göra det åt dig. Det är också så att det är värt att ta många små pauser och unna dig att ta hissen istället för trappan.
Undvik:
tung träning som orsakar mer smärta
sittande under långa stunder, byt ställning ofta
att lyfta och bära i onödan
att kliva över saker och att göra stora vridrörelser (undvik till exempel dammsugning om du kan)
klackar på skorna, ha mjuka och stabila skor
Tips:
Sitt på en plastpåse i bilen och använd den för att lättare glida när du ska i/ur.
Sov med en kudde mellan knäna och fötterna. Det är ibland så att du får testa lite olika höjd och vinklar på kuddarna för att få det att passa perfekt.
Rulla ur sängen med knäna ihop, eller förflytta dig till alla fyra innan du vänder dig om i sängen
Gå i trappor som ett barn, ett steg i taget
Testa samlagsställningar på alla fyra eller i sidliggande.
Gå med kortare steg är vanligt och se om du får mindre ont
Sök fysioterapeut och be om råd för specifika övningar som passar just dig. Övningarna syftar till att ge muskelstyrka och stabilitet och kan faktiskt minska smärtan. Läs mer om behandling hos sjukgymnast här.
Prata igenom förlossningen med barnmorskan.
Alla förlossningsställningar är inte lämpliga för en kvinna med bäckensmärta. Försök att stå upp så mycket du kan, eller stå på alla fyra. Undvik att ligga på rygg under en längre tid. Undvik också hukstående.
Efter förlossningen:
Eventuell smärtlindring du tar kan dölja besvär från bäckenlederna, så tänk på att inte börja vara för aktiv, för snabbt. Kort efter förlossningen ska du följa ungefär samma råd som innan barnet föddes. Du kan med fördel använda bälte en tid efter förlossningen om du hade ett sådan under graviditeten. Var aktiv men tänk också att du är värd en hel del vila. De allra flesta blir av med sina bäckensmärtor kort tid efter att barnet är ute. Om besvären inte klingat av efter 2-3 månader anser jag att du ska besöka en fysioterapeut.
Råd för dig med bäckensmärta
Berätta du som har egna erfarenheter, vad har fungerat bäst för dig?
Vill du läsa de fysioterapeutiska riktlinjerna för bäckensmärta, finns de här.
Om du inte har tillgång till en fysioterapeut och har kvar bäckensmärta efter graviditeten vill jag tipsa om mina webbkurser efter både snitt och vaginal förlossning. De är gjorda även för att kunna ersätta eller komplettera ett rehabprogram för bäckensmärta.
Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta. Det är ju egentligen ett omöjligt uppdrag. I alla fall om svaret kommer från mig. (Det här inlägget innehåller tips om mina två böcker, dvs reklam.)
En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten
Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba upp din muskelstyrka efteråt så att du hittar ”ditt nya normala”.
Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt
Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.
En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen
Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.
Förlossningsskador kan vara pissjobbiga
Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Jag kan också rekommendera att använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.
Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation
Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan försiktigt stegrad träning.
Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.
De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.
Sömn är kanske viktigare än träning
Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.
Amning påverkar inte alltid vikten
Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.
Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med
Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.
Återhämtningen kan ta lång tid
De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.
Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Core är ett begrepp som vi använder för ”lådan” som utgörs av magmusklerna framtill, ryggradsmuskler och rumpmuskler baktill, diafragma i toppen och bäckenbotten i botten. Det utgör en muskulär enhet som stabiliserar kroppen som helhet och ryggraden i synnerhet.
På rygg-sidan
Ryggradsmusklerna består av två muskelgrupper; Erector Spinae (som består av ”fläskfiléerna på vardera sida av ryggraden) och multifiderna. Erector spinae har en lång momentarm och utför ryggens bakåtböjning. Multifiderna är korta och går bara över 2-3 kotnivåer och har som största uppgift att stabilisera ryggradens olika segment och utför inga direkta rörelser.
Quadratus lumborum är en stor, tunn och fyrkantig muskel som också fäster in mot ryggraden och nedersta revbenet. Den hjälper till vid andningen och kan bidra till sidoböjning. Några forskare menar att QL har stor inverkan på bålstabiliteten.
På mag-sidan
Transversus abdominis har varit den mest omtalade magmuskeln i sjukgymnastvärlden den senaste 15 åren. Fibrerna löper horisontellt och är den muskel som aktiveras när man drar in den nedre delen av magen.
Interna obliquerna liknar till viss del transversus och är också den muskel som lättast misstas för att vara transversus vid när man försöker känna på ”aktivering av inre bålmusklerna”.
Tillsammans med de externa obliquerna skapar transversus och de interna obliquerna bukpressen, den tryckökning som vi använder vid hosta och krystning. De externa obliquerna är den största och ytligaste magmuskeln och gör framförallt en bäckenrörelser som bidrar till minskad svank. Rectus abdominis är den raka bukmuskeln som utgör det ”sexpacket” på människor med väl utvecklad muskulatur och lite underhudsfett. Denna muskel gör en framåtböjning.
Runt omkring
Höftmusklerna är en också en viktig del av bålstabilitetsmusklerna eftersom de förmedlar kraft från bålen till benen i en rörelsekedja. Detta gäller både rumpmusklerna och höftböjarmuskeln. Diafragma är locket på bål-lådan och bidrar till ryggradsstabiliteten genom att med sin kontraktion bidra till ökat buktryck. Likaså sköter en stark bäckenbotten sitt jobb genom att hålla emot buktrycket. En försvagad bäckenbotten kan innebära både inkontinensproblem och svårigheter att stabilisera ryggraden.
Vad säger vetenskapen om coreträning?
Core-träning blir ofta marknadsförd som något som riktas till just magmusklerna. Dock skiljer sig teknik, instruktion och utförande åt extremt mycket. Om begreppet core-träning ska vara riktigt korrekt borde det också inkludera andning och bäckenbotten. Ett träningspass som mest fokuserar på mag- och ryggmuskler omfattar egentligen bara delar av det vi kallar kroppens ”core”.
Det verkar inte heller som att forskningen nuförtiden pekar åt att specifik core-träning är bättre för hälsan än annan, mer generell träning. Ofta är bålträning ett sätt för oss fysioterapeuter att närma oss ryggsmärta. Vad gäller core-musklerna finns faktiskt inga enhälliga evidens för att nedsättningar i styrka eller uthållighet kommer öka risken för ont i ryggen. Specifik bålträning verkar kunna vara hjälpsamt för ländryggssmärta på kort sikt. På lång sikt verkar ryggen må bra av rörelse och träning, oavsett typ. Alla människor kan inte utan upptrappning hoppa in i vilken slags träning som helst, så missförstå mig inte. Jag använder mig mycket av träning för alla ovan nämnda muskler i min rehab-approach för kvinnor framförallt efter graviditet.
Graviditet och core-musklerna
Graviditet kommer påverka bålmusklerna och hela bukväggen genom den direkta utsträckningen de genomgår. Utsträckningen innebär att musklerna får svårare att utveckla kraft och en nedsatt förmåga att stabilisera bäckenet. Det verkar dock inte finnas övertygande samband mellan musklernas styrka och förekomsten av exempelvis bäckensmärta. Efter en graviditet tar det åtminstone kring åtta veckor för musklerna att minska i längd och återta sin motoriska förmåga att stabilisera bål och bäcken.
Under den tiden är ryggen förhållandevis oskyddad i jämförelse med under sen graviditet då bebis och hela maginnehållet hjälper till med bålstabiliteten. Trots detta får inte den stora massan av kvinnor få debut av ländryggssmärta direkt efter graviditeten! Det verkar alltså inte som att ländryggssmärta är en direkt orsak av instabilitet i bålen, så som ofta patienter får det förklarat för sig. Jag föreställer mig att coreträning har en plats i att vara med att optimera bålmuskelfunktion efter graviditet, men att rehabträning måste ha som syfte att patienten ska kunna återgå till mer generell och varierad motion.
Core-musklerna och förlossning
När du ska krysta, oavsett om du ska bajsa eller föda barn, kommer du använda dig av dina coremuskler. Mag- och ryggmusklerna används för att skapa trycket nedåt. Bäckenbotten ska i sin tur slappna av, och släppa igenom och ut. Vi kan visserligen teoretisera om att jättestarka magmuskler krystar bättre, men det finns inget vetenskapligt stöd för att förlossningar underlättas av starka bålmuskler. Livmodern står för den drivande muskelkraften i förlossningsarbete, och den är helt autonom och står helt utanför din eventuella träningsgrad. Vi har helt enkelt inte stöd för att påstå att ju bättre tränad du är, desto enklare förlossning får du. Det är naturligtvis också individuellt. Jag skulle också vilja påstå att dina musklers förmåga att slappna av är mer avgörande än deras styrka, när det kommer till förlossning. Läs nu noga:
”There was no relationship between prenatal exercise and preterm/prelabour rupture of membranes, caesarean section, induction of labour, length of labour, vaginal tears, fatigue, injury, musculoskeletal trauma, maternal harms and diastasis recti.”
Citat från en systematisk översikt om påverkan om träningsgrad och utfall av förlossningar
Muskler som marionett-trådar
Efter en graviditet vill jag ofta rikta träningen mot muskler som kan vara med och återställa och normalisera hållningen. Här tänker jag mig att musklerna jobbar med sina dragriktningar och hjälper till att tippa bäckenet och återställa hållningen till det mer normala. Välavvägd core-träning kan vara en del av detta, under en tid och som en del av ett allmänt aktiveringsprogram. Men kontrollen och stabiliteten i kroppen är en enhet. Det finns inga evidens för att core-musklerna är viktigare för hälsan än andra muskler. Att ”lära sig att aktivera den inre bukmusklerna” är ett icke-vetenskapligt begrepp. Kroppen har ingen nytta av att vissa ensamma muskler kan slås på och slås av.
Sammanfattning
Core-musklernas styrka eller avsaknas av styrka eller uthållighet verkar inte vara direkt kopplat till ryggsmärta eller till utfallet av en förlossning. Att lära sig att aktivera de inre bukmusklerna eller att gå omkring med indragen mage kommer inte bidra med något ytterligare för din hälsa. Du behöver inte lägga ner tid på att ”lära kroppen” att aktivera specifika muskler.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Ett vanligt ämne jag tar upp med mina patienter är detta om sensititering och långvarig smärta efter graviditet. Det här är ett väldigt intressant ämne, och har du haft smärtbesvär länge är det ofta väldigt viktigt att förstå en del grundläggande saker om just smärta.
Sensiti…va?
Sensitisering är en smärtförstärkande mekanism som kan komma
efter att du haft ont länge (alltså minst tre månader). Det är en störning i smärtregleringen
i nervsystemet och hjärnan och innebär att det uppstår en ”överretbarhet” för
smärtstimuli i nerver. Det kan handla om att kroppen uppfattar stimuli som
enbart skulle göra lite ont, som väldigt smärtsamma. Eller att nerverna liksom ”spöksignalerar”
smärta, fast anledningen till smärtan redan har försvunnit. Men hos vissa
individer verkar det finnas genetiska och emotionella/kognitiva faktorer som
gör att vissa smärtor helt enkelt hänger kvar och till och med ökar i
intensitet, trots att det inte längre finns en aktiv skada/inflammation/överansträngning
osv.
Bakom kulisserna finns alltså ”neurokemi” som är alltför
avancerad för att ta kortfattat här. Men det kan ge upphov till en ömhet som
inte är normalt, en smärta som inte är rimlig i intensitet eller en smärta som
kvarstår efter en ringa retning
Jag ska försöka förklara
Det flesta förknippar begreppet smärta med det som kallas ”nociceptiv smärta”. Det är den akuta smärtan du får om du skadar dig – nerver i fingret du precis råkade skära dig i skickar signaler in i ryggmärgen och till hjärnan om att det är fara å färde. Resultatet är smärta, och du vet precis var smärtan är lokaliserad. Nociceptiv smärta kan man ofta lindra effektivt med läkemedel, om det är så pass att det behövs.
En annan slags smärta
En annan slags smärta är neuropatisk smärta. Den uppstår när
det finns skada, kompression eller annan orsak till dysfunktion vid en specifik
nerv i kroppen. Den här smärtan känns i nervens utbredningsområde. Tandvärk med
utstrålning över ett större område i käken kan ge en slags neuropatisk smärta
som många har någon slags relation till. Även karpaltunnelsyndrom ger
nervpåverkan, med domningar och smärta ut i handen snarare än den specifika
punkten i handleden där inklämningen av nerven faktiskt är. Neuropatisk smärta
är ofta brännande, domnande, skärande eller känns liksom elektrisk. För dessa
smärtor funkar sällan vanliga smärtlindrande, även om antiinflammatoriska tabletter
ibland såklart kan minska smärtan om orsaken till nervinklämningen är en
inflammation.
Sensitisering sker i hjärnan
Sensitisering sker istället ”centralt”, det vill säga oftast
i hjärnan och är alltså när nervsystemet börjar förstärka smärtsignaler,
litegrann som när man höjer ljudet på en stereo. En liten smärtsignal blir stor.
En känsla av full blåsa känns som om blåsan ska explodera. Fibromyalgi är en tillstånd
där central smärtsensitisering spelar huvudrollen, så även tror man att det är
med smärta kring blåsan, IBS och viss vulvodyni. Även endometrios har inslag av
sensitisering.
Hur vet jag om jag lider av detta?
Det kan vara värt att ta upp frågan med en läkare på
vårdcentral. Denne kan vid behov undersöka dig mer. Det som är viktigt att veta
kring smärtsensitisering är att smärtan alltså känns mycket värre än vad den
är. Alltså att du inte behöver agera som att smärtan är en aktiv varning som
gör att du måste bete dig på ett visst sätt. Du ska naturligtvis inte bara köra
över smärtan och strunta i den, för det kan ge obehagliga bakslag. Att vet att
smärtan finns utan sjukdomsprocess kan ofta göra att du kan börja ta dig an dig
smärta mer konstruktivt. Du slipper vara rädd och ”trippa på tå” kring dina
symtom.
Sensitisering i bäckenregionen
Studier har visat att nerv- och muskelsmärta i bäckenregionen som blir långvarig ofta har inslag av sensitisering. Det finns stöd för att personer med överaktiv blåsa kan ha ett påslag av överretlighet i nerverna kring blåsan. Vid vulvasmärta är det också vanligt att smärtan delvis kan förklaras av perifer eller central sensitisering. Många som har besvär med smärta i bäckenregionen har också en utbredd och ökad smärtkänslighet i både hud och muskler runt omkring. Även endometrios är en diagnos med sensitiseringsinslag.
Vad gör man åt det?
Ofta behöver du hjälp av flera olika professioner för att få hjälp för dina smärtbesvär. Du behöver gärna en läkare, en fysioterapeut och en psykolog. Helst att dessa också jobbar i team. Långt ifrån alla som lider av sensitisiering kan få tag i teambaserad vård. Det är viktigt att veta att dina tankar, känslor och eventuell stress kan påverka din smärta positivt eller negativt, men att det för den sakens skull inte betyder att ”smärtan sitter i huvudet” och att du är knäpp. För liksom det finns smärtsensitisering så finns det motsvarande system för smärthämning i kroppen. Om du får hjälp att sortera bland och avdramatisera dina symtom och hjälp att hantera smärtan kan ditt välbefinnande öka, och med tiden även smärtan. Det kan finnas läkemedel som är lämpliga att ta, även om det inte alltid är lätt att hitta effektiva läkemedel mot långvarig smärta.
Tankekraft?
Allt kroppen är med om skapar ett ”stimuli”. Vi har tusen och åter tusen stimili per dag, alltifrån förnimmelsen av grus som knastrar under våra skor till att blåsan sakta fylls på. En del stimuli noterar vi inte alls, och en del lägger vi mycket tonvikt vid. Alla stimuli filtreras och sorteras och rangordnas. Smärtstimuli rangordnas högt, och vi förnimmer dem kraftigt. Det är en viktig funktion för vår överlevnad, right? I sorteringen och filtreringen kommer ett smärtstimuli ”flaggas” med allt ifrån ”äh, det var inte så farligt” eller ”aj, rackarns det där gjorde pissont men det går över” till ”men gudars skymning, håller jag på att dö?”. Våra tankar och känslor runt omkring smärtan kan antingen förstärka den, eller lugna den.
Smärta ger ibland undvikandebeteeenden
Smärtan kan också ge upphov till respons i övriga kroppen. En reaktion av att vilja fly, en reaktion om att vilja krypa ihop och vila, osv. Vi reagerar sällan på exakt samma sätt med vare sig tankarna eller den fysiska reaktioner, varken jämförelse med varandra eller med oss själva olika dagar. Med långvarig smärta kan vi dock fastna i mönster, i reaktioner och tankar som blir ”samma, samma”. Om dessa mönster och tankar inte är konstruktiva för oss, kan vi behöva hjälp att bryta dem. Exempelvis är det sällan långvariga smärtor går att ”vila bort”, men om att ”krypa ihop och ta det lugnt” är din återkommande reaktion, kan du behöva stöd för att hitta en annan strategi.
Behandling
Vissa läkemedel kan hjälpa – prata med din doktor!
Regelbunden fysisk aktivitet – ta stöd av en fysioterapeut när du börjar!
Psykologhjälp, KBT eller annan terapi – för att hjälpa dig att ta kontroll över dina reaktioner på smärta.
Sensititering och långvarig smärta
Har du egna erfarenheter, berätta gärna i kommentarsfältet!
Jag har haft stora bekymmer med foglossningssmärtor även efter förlossningen. Jag var hos en fysioterapeut förra veckan som såg 2 cm skillnad i längd på mina ben. Han vände och vred på mig och nu känns allt bara bra. 🙂
Har var inte den pratsamma typen och jag har några frågor! 1. Hur ska jag stretcha för att det inte ska bli så igen? 2. Vilken träning är bäst att starta med?
Läsarfråga
Få vetenskapliga svar
Det finns inte supermycket forskning om detta, så det mesta här blir ett ”kliniskt resonerande”. Det kommer bli långt, så håll i dig. Jag kommer i mitt skrivande också låta något ifrågasättande till vissa grejer kring ämnet. Vi fysioterapeuter kan ha lite olika resonemang, och jag misstänker att jag och din fysioterapeut inte har riktigt samma uppfattning om några saker.
Vad är en benlängdskillnad?
En slags riktig anatomisk benlängdsskillnad beror på att skelettet är felväxt. Det kan vara en längdskillnad på lårbenet eller underbenet. Då vet du om det redan från barndomen och det kallas för struktuell benlängdsskillnad. Ibland kan det även handla om anatomiska avvikelser i ryggen, oftast en skolios. Ibland sitter även snedheten i bäckenet. Även detta brukar skolsyster eller skolläkare hitta i mellanstadiet eller högstadiet hos de allra flesta. När det är en anatomisk felställning som resulterar i en benlängdsskillnad på över 2 cm så brukar det från landstingets håll vara en funktionsnedsättning som ger rätt till skoanpassningar via ortopedtekniker. Är benlängdsskillnaden under 2 cm brukar det anses vara ett skönhetsfel som går att justera endast om det ger upphov till symtom.
Ingen av oss är helt rak, helt symmetrisk, helt lika stark på höger och vänster kroppshalva. Vi är alla lite sneda!
De flesta små snedheter kommer från olika fotledspronation, låga fotvalv, kobenthet eller muskelobalanser (olika starka och strama muskler). Vi är ofta lite sneda och skeva utan att det är något problem alls.
Hur märks en snedhet eller benlängdsskillnad?
De allra flesta som kommer från en kroppsterapeut med statementet ”jag hade snedställt bäcken” eller ”jag har sned rygg” eller ”jag har en benlängdsskillnad” har absolut inte fått tillräcklig information runt en sådan diagnos. Alla snedheter som inte är de jag nämnde i inläggets början är inte konstanta, och det blir inte tydligt för de flesta patienter. Jag träffar många som fått höra att de är sneda, som tar det som en slags ”dom”, något de kommer tro om sin kropp resten av livet. Jag tycker att det är lite trist. Kroppen är under ständig förändring!
Hur mäts det här?
Det vanligaste sättet att mäta benlängdsskillnad utan röntgen är att patienten ligger på rygg på britsen och terapeuten mäter sträckan mellan höftbenskammen och inre fotknölen. Det här är en väldigt icke-exakt mätning. För HUR I HELA FRIDEN ska jag veta att jag hittade på millimetern lika punkter på höger och vänster höftbenskam? Speciellt om personen inte är direkt benig är det skitsvårt. Vi kan via det här sättet uppfatta skillnader på över 1 cm, men mindre differenser är det inte känsligt nog för.
Tittar jag på en patient enbart i stående eller sittande så kan jag kolla på midjeveckens höjd eller på höftbenskammarnas höjd, men felkällan där blir om personen ifråga står lite vridet. Och här kommer mitt påstående att ”alla är osymmetriska” in i bilden. Hur vet jag om snedheten jag ser ens är ny eller symtomgivande? Observationstest är inte heller helt tillförlitliga.
När ger osymmetrin upphov till besvär?
I Sverige avgör alltså landstingen att 20 mm är benlängdsskillnaden som krävs för att frå bidrag och rätt till ortopedtekniska insatser, men kanske ändå att de flesta kliniker tänker att skillnader över 1 cm kan vara orsak till besvär? Men varför osymmetrin överhuvudtaget finns är ju egentligen den stora frågan.
Grejen är ju då att vi i de allra flesta fall INTE skelettmässiga orsaker till snedheten Och går vi till mjukdelarna, olika dragriktningar från olika muskler, då blir det hela mycket mer komplext att analysera.
Och litegrann blir ju också frågan – vad är hönan och vad är ägget? Har en graviditetsrelaterad bäckensmärta till exempel gett upphov till ett osymmetriskt muskelförsvar (=spänningar) som gör att bäckenet dras snett? Eller har personen ifråga varit sned hela tiden, och därför fått ont? Om du till exempel hela tiden belastar din ena kroppshalva mer, så kan du såklart därför få större och starkare muskler på den sidan, men också större risk överbelastningssmärta.
Men observera alltså, en snedhet är inte lika med besvär!
Är osymmetri och snedheter överdiagnostiserade?
Ja, det skulle jag säga. Det är ett tacksamt sätt att ge en patient en förklaring för symtomen. Något som en terapeut snabbt kan ”fixa”, placeboeffekten blir rätt stor och patienten kan känna sig bättre med en gång. Jag tror också att det blir lite ”magi” i det, terapeuten känns enormt proffsig som hittar en sådan grej, som en aldrig tänkt på själv. Med detta sagt – det finns med hundraprocents säkerhet de som har snedheter och som får helt korrekta behandlingar för detta. Och även – placebeoeffekt är inte dåligt. Whatever works, liksom.
Det behandlingsbara egentligen är smärtan, överbelastningen, spändheter i muskler och inte själva osymmetrin.
Snedheter i bäckenet
Ofta har något som skapat smärta (graviditetsrelaterad bäckensmärta kanske då frågeställarens fall) gett en sekundär påverkan på närliggande muskler som blir spända i rent försvar. Om musklerna spänner sig väldig på ena sidan kan de dra bäckenet åt sitt håll. Alltså notera då att det inte är bäckenet i sig som är skevt, utan omkringliggande vävnader som drar det så. Snedhet i bäckenet kan vara antingen framåt/bakåt eller i höjd åt höger/vänster, eller med en rotering så att personen ifråga står med ena höften mer framåtskjuten än den andra. Höger/vänstersnedhet och -rotation kan ge ett utseendet som gör att ena benet ser längre ut än det andra, även om benen faktiskt är exakt lika långa.
En sådan snedhet påverkas av och påverkar naturligtvis alla omkringliggande leder, hur fötter, knän och höftleder belastas och hur ryggens rörlighet blir.
Hur behandlas detta?
Personligen jobbar jag med långsiktiga lösningar- styrke- och rörlighetsträning och att jobba med hållning, ergonomi med mera. Andra terapeuter gör kanske andra behandlingar. Ibland är det bra att testa olika.
Vilken träning är bäst att starta med?
En patient som har besvär kring bäckenet och där jag kan hitta osymmetrier vad gäller muskelstramhet och styrka kring lår, rumpa, mage och rygg kommer få råd om stretching och övningar för att stärka upp. Målet är att bli ha (ungefärligt) lika strama muskler på båda sidor och lika styrka. Men det är inte alltid ens rimligt eller logiskt utifrån att vi alla är lite ossymetriska till att börja med.
I frågeställarens fall hade jag börjat med att sätta spänn på framsida lår, baksida lår, insida lår och rumpmusklerna. Märker du någon anmärkningsvärd sidoskillnad? Sedan hade jag velat kolla muskelstyrkan. Gör en massa olika benstyrkeövningar och kolla om du märker någon sidoskillnad på höger och vänster ben. Asymmetrier kan vara värda lägga krut på, att träna svaga muskler och stretcha spända. Ganska ofta tycker jag att postgravida har just svaga rumpmuskler och strama höftböjare.
Vardagen är kanske viktigast
Tänk också över hur du jobbar, sitter, lyfter. Har du en favoritsida att vända dig åt på jobbet eller hemma? Sitter du vänd mot TV:n, i ett hörn av soffan, vänder du dig mot lampan mot ett visst håll? Bär du barn snett? Brukar du sitta i halv-skräddarställning i soffan? Vilka andra rörelsemönster kan skapa snedheter hos dig? Det du tränar några gånger i veckan kanske inte kan överväga dina vanemönster!
En läsare hörde av sig och hade en fråga om löpning med symfyssmärta.
Jag är en av de där som dras med symfysproblem. Jag sprang lite efter förra graviditeten men blev tyvärr blev aldrig bra. Denna gång har jag väntat längre och inte vågat testa än. Klarar göra utfall och de flesta styrkeövningar.
Föreställer mig att fogen ska explodera om jag skulle göra nån adduktionsövning med vikt så det har jag inte provat. Finns det nån ”checklista” på grejer man borde kunna göra innan man är redo att testa springa? Vill så gärna!
Läsarfråga
Symfyssmärta efter
graviditet
Symfyssmärta är en av de besvär som kan uppstå i samband med en graviditet (eller förlossning) och är ofta en distinkt och skarp smärta prick i mitten av pubisbenet där det finns en fog i bäckenet. En fog är alltså en slags led men där ingen rörelse ska ske. Under graviditeten så breddökas den här fogen och mjukas upp, allt för att förbereda kroppen för förlossningen. En del individer känner av detta mycket kraftigt, speciellt vid rörelser som inkluderar yviga rörelser med benen eller vid enbensbelastning.
Vanliga symtom med symfyssmärta:
En skarp smärta mitt i pubisbenet
Smärta som strålar ut mot ljumske och höfter eller mot magen
En del upplever att fogen kan klicka eller låta på något annat sätt, vid plötsliga rörelser
Smärtan kan variera från mild till kraftigt funktionsnedsättande
Smärtor och besvär förvärras av enbensbelastning som att stå på ett ben, föra ut ett ben från kroppen eller korsa benen. Typiska aktiviteter som gör ont är att kliva ur en bil, gå i trappor och bära saker på sidan av kroppen.
Individuella råd är viktiga
Vid besvär från bäckenet efter graviditet tycker jag att det är viktigt att du träffar en fysioterapeut som kan göra en bedömning och hjälpa dig att få ett bra rehabprogram. Det finns ofta också annan kompletterande hjälp hos en kiropraktor. Det finns ingen ”one size fits all” när det gäller dessa besvär och du behöver få en individuell bedömning och individuella råd och tips. Med det sagt kommer jag ändå komma med en del input här…
Träna smärtfritt
Med kvarvarande bäckensmärta anser jag att man ska oftast undvika saker som gör ont. Det får möjligen kännas, men det ska inte smärta. Du ska inte få ont efteråt eller vakna ledbruten dagen därpå. Det här innebär inte att det är bättre att träna så försiktigt att du aldrig tänjer på gränserna. Utan du ska ligga precis under gränsen till att det börjar göra ont, och träna på samma nivå i flera veckor.
Efter ett tag kommer du märka att tåligheten ökat, och att gränsen förskjutits. Det här innebär, för att knyta an till frågan i inledningen att man börjar med adduktionsövningar (=övningar där man för ut benet från kroppen, exempelvis sidliggande benlyft) utan vikt och sedan börjar med pyttelite vikt, för att sedan successivt öka. Men det går sällan att hoppa från ingen belastning till jättetung vikt direkt.
Träna med lika belastning
på båda benen
Du behöver ofta träna dig stark, för att få en långsiktig symtomlindring. Men att träna saker som gör ont eller är obekväma är som sagt inte alltid aktuellt. Även om det är bra att träna utfall och andra saker (som inte gör väldigt ont!) så kan det också vara bra att brassa på med träningen som belastar båda benen lika. Ofta har du en sidoskillnad, ett ben eller en kroppshalva som är märkbart svagare. Den kommer du behöva adressera senare i träningen också. Men i början kan det räcka med att träna inom säkra gränser och hålla belastningen på båda benen.
Muskler stabiliserar symfysen
Det är viktigt att veta att vi har muskler som är med och stabiliserar symfysen. Magmusklerna är viktiga i det här sammanhanget. Att träna upp dem är en viktig del av symfys-smärt-rehab. Att träna insida lår är också viktigt. Ofta börjar jag med glidövningar, utökar till sidoplankor och sedan gör jag olika stegringar av ”copenhagen side plank” – allt för att bygga tolerans för kraftöverföring mellan kroppshalvorna.
Knipträna mer eller
mindre
Det kan vara så att
bäckenbottenträning ska vara en del av din träningsregim. Det kan också vara så
att din bäckensmärta triggar en konstant överspänning i din bäckenbotten. Då
kan det vara bra att veta att mer knip kanske inte är lösningen för dig just
nu. Är du osäker – boka en tid hos en fysioterapeut som kan göra en
bäckenbottenbedömning!
Återta
instabila övningar successivt
För att kunna komma
åter till löpning och andra aktiviteter som kräver belastning på bara ett ben
(växelvis) så behöver du bli så pass smärtfri att ensidig och instabil
belastning funkar smärtfritt. Jag brukar rekommendera att man börjar med
rumplyft på ett ben, små enbensknäböj, step up och step down- övningar på låda
och så vidare. Utfall är en av de mer krävande övningarna, klarar du den smärtfritt
har du kommit ganska långt.
Återta rörelseomfånget successivt
Att våga ta ut
rörligheten och öka utrymmet mellan benen är viktigt på sikt. Att börja våga
göra sneda utfall, sumosquats och liknande, och att klara av riktningsändringar
om du småjoggar lite inomhus. Gång i sidled med gummiband runt knäna är också
bra. Här tycker jag att man kan vara lite försiktig och stegra långsamt, precis
som med annan stegring.
Ha en uppmätt bäckenbottenstyrka som är minst 3 på en 0-5 skala
Kunna gå 30 minuter rask promenad smärtfritt
Klara av stående enbensbalans i minst 10 sek
Vara smärtfri och stark nog för benböj, tåhäv och rumplyft på ett ben, 10 st/sida
Kunna jogga på stället 1 min, smärtfritt och utan besvär från bäckenbotten
Funktionella tester från riktlinjerna
Du bör också klara av detta innan man tänker att löpning är lämpligt för dig med symfyssmärta.
Klara tio stycken övningen ”forward bounds”. Jag hittar ingen bra översättning på svenska? Utfallshopp?
Kunna hoppa på ett ben 10 st/sida
Kunna göra smärtfria ”running man”. Känner inte till någon bra översättning, men det är när du gör springrörelse med en arm och motsatt ben, medan du står stilla på den andra foten.
Kunna resa dig upp från sittande på ett ben
Klara av smärtfria sidliggande benlyft
Löpning med symfyssmärta?
Jag tror också att om du börjar närma dig att klara av alla dessa grejer ovan, så kan det enda rätta vara att testa. Huvudsaken är att du testar tillräckligt lite för att inte dra på dig värsta smärtan. Börja med korta intervaller och utvärdera båda under passet, några timmar efter träningen och dagen därpå – om allt detta känns okej är det nog bara att köra vidare.
Jag har inte ont i symfysen, men väl viss kvarstående smärta i bakre bäckenlederna. För mig är det värre att gå snabbt än att springa. Skulle jag vänta tills jag var hundra procent smärtfri gällande promenader skulle jag aldrig ha kunnat börja springa. Men jag springer ca 3 mil i veckan nuförtiden utan besvär. Ibland behöver man också bara våga – men tillåta sig en tillräckligt långsam stegring.
Kan jag förebygga bäckensmärta under graviditet? Det här är en av de vanligaste frågorna jag får, när jag har frågestunder på instagram.
Risken att
få ont igen är ganska stor
Jag vill börja med de dåliga nyheterna. En av de största riskfaktorerna för att få ont i ryggen är att ha haft någon episode av ryggsmärta tidigare. En av de större riskfaktorerna för att få ont i bäckenet under en graviditet är att ha haft det vid en tidigare graviditet. Även om det är tråkig info, så tycker jag att det är viktigt. För att ta bort känslan av misslyckande, bland annat. Även om du gör alla rätt så kanske du ändå får ont. Det kanske inte ligger helt och hållet i dina händer.
Vad funkar
inte?
En googling på ämnet ger resultat med en massa tips. Vi har tyvärr inte särskilt bra evidens för något speciellt vad gäller förebyggande åtgärder. Det verkar inte ge någon speciellt effekt att gå på behandlingar, träna väldigt mycket eller gå på någon viss diet. Vad gäller träning så har även elitatleter bäckensmärta under graviditet i ungefär samma utsträckning som ”vanliga människor”, att du får ont beror inte nödvändigtvis på att du är otränad.
Vad funkar?
Träning före graviditet kan påverka intensiteten av rygg- eller bäckensmärta under graviditet, men kommer inte påverka risken att drabbas. Under graviditet kan träning kan påverka ryggsmärta till det bättre och kan minska risken för sjukskrivning, men verkar faktiskt inte påverka bäckensmärta så värst. Akupunktur, manuella behandlingar och patientutbildning kan vara positivt för den drabbade.
Den vetenskapliga grunden för akupunktur är kontroversiell. Det mesta tyder på att effekten främst beror på placebo. När det ger effekt är den kortvarig. Det finns otillräckliga bevis för att stödja användning av akupunktur jämfört med andra medicinska behandlingar och akupunktur är inte bättre än annan behandling på lång sikt. På samma sätt är manuella behandlingar också kontorversiella, i och med att vi inte rimligen kan påverka rörligheten i bäckenets leder.
Vad tusan ska jag göra då?
Du kan kanske inte förebygga bäckensmärta under graviditet. Men boka en tid hos en fysioterapeut, så kan ni tillsammans gå igenom din historia, dina besvär och göra en plan. Det kan finnas behandlingar som fungerar bra, det kan finnas övningar som gör gott och det kan vara stärkande att ha en vårdkontakt som förstår vad du går igenom. Tyvärr kan vi aldrig i förväg utlova fantastiska resultat, men det är alltid alltid värt att försöka med behandling.
Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Klockslaget för att träffa en ny patient är inne. Jag går ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen framför. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?”.
Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?
Jag är alltså en specialistfysioterapeut inom gynekologi och obsterik. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.
Det är vanligt men inte normalt
Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men kanske en av tio? Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.
Välmående muskler ska inte göra ont
Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.
Vad vet vi?
Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller har man sett att det finns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnor med olika närbelägna smärttillstånd. (3).
Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
Bland kvinnor med kronisk bäckensmärta har ca 60 % muskelömhet i bäckenbotten, jämfört med 4 % hos friska kvinnor utan smärtproblematik i området(5).
Hos personer med muskelömhet i bäckenbotten finns också ofta smärta vid samlag och förstoppning (5).
Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?
Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!
Men allt handlar inte om avslappning. Du behöver ofta komma till att klara av att stärka upp dessa muskler också, för att de med tiden ska bli mindre ömma. Bäckenbottenträning är superbra, bara du klarar att reglera ner bäckenbotten efter varje knip. Är det här väldigt svårt behöver du nog hjälp med det. Om det inte finns en fysioterapeut nära dig vill jag rekommendera min webbkurs för smärta och spänning i bäckenbotten.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Inför varje långledighet får jag mejl och kommentarer från människor som berättar hur ledigheten sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”.
I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!
Besvärens art
I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser.
Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här.
Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen.
Vissa får dessa skador och blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en grupp födande vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare.
Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.
Lite kort fakta
Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
En del kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.
Vad du som anhörig behöver veta
Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.
Vad du behöver veta
Hälsotillståndet kan variera utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
Det inte är självklart att alla alltid kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
Hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
Många behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
Kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.
Det finns mer!
Även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
En del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
Många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
Full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
Personen som lider av smärta och besvär kan samtidigt vara tacksam över ett friskt barn men vara otroligt sorgsen över sin situation. Besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
Behov som rör kiss, bajs och i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
Rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
Allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att man evenutellt går igenom en operation för att fixa problemen. Rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.
Listan är lång, vi fortsätter!
Hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
Det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
Det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
Man ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
Det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.
Vad du som anhörig kan göra för att underlätta
Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning eller liknande.
Vad du som anhörig behöver veta
Fyll på listan i kommentarsfältet!
Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?V ad vill du berätta för dina anhöriga?
Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta.
Två studenter på Mälardalens universitet ska göra en intervjustudie om kvinnors upplevelser om och på vilket sätt deras rörelsebeteende påverkats av fysioterapeutisk behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Studenterna heter Elin och Matilda och deras kontaktuppgifter finns här nedan. De vill ställa frågor om vilken rehabilitering du fått samt om/hur den fungerat för dig i din vardag.
Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser om och på vilket sätt deras rörelsebeteenden påverkats efter fysioterapeutisk behandling vid graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Kriterier för deltagande
Kriterier för att delta i studien är att du haft bäckensmärta under graviditeten samt minst 3 månader efter förlossning och genomför/genomfört rehabilitering för detta. Du bör bemästra det svenska språket i både tal och skrift och även vara över 18 år.
Hur går det till?
Intervjuerna kommer ske individuellt och digitalt. Intervjuerna kommer att spelas in för att författarna inte ska missa information som är viktig att ta med. Studien kommer att presenteras som uppsats vid Mälardalens universitet.
Intresserad?
Är du intresserad av att delta eller har frågor om studien är du välkommen att höra av dig:
