Kategori: Förlossningsskador

När förlossningen ger dig en skada

Här kan du läsa våra inlägg om förlossningsskador. Inläggen kan vara informativa tipsinlägg till vad du ska fråga på återbesöken och hur det egentligen ska kännas efter en förlossning. Men det finns också mer resonerande inlägg om skador och hur de ska förebyggas och behandlas.

Den fysioterapeutiska inriktningen när det gäller förlossningsskador är funktion. Hur din kropp och bäckenbottens muskler ska fungera för att du ska kunna göra det du vill med livet.

Inläggen baseras på främst vetenskap och har då referenslistor i slutet, men det finns också inlägg av mer åsiksbetonad karaktär. Där vetenskap saknas baserad information på fysioterapeutiskt beprövad erfarenhet.

Se även den mer personligt inriktade katetorin ”Sfinkterruptur” där Mia skriver om sin egen skada.

Här finns ett urval att inlägg som kan vara intressanta:

Ålder och förlossningsskador

mother holding her baby

Vad vet man om ålder och risk att skadas vid förlossning? Jag har sett att ålder nämns som riskfaktor för bristningar, men jag förstår inte vilken ålder det gäller. Vet du?

Läsarfråga

Vilka åldrar?

När vi pratar om förlossningar och ålder så brukar man landa i begreppet ”avancerad ålder” (advanced maternal age) och det är när den gravida/födande är över 35 år. Det finns också begreppt ” extremely advanced maternal age” som gäller över 45 år. Jag hoppas ingen av er tar det här som förolämpningar, utan det är ju helt enkelt ålder i relation till ämnet (fertilitet framförallt).

Det är vanligt

Många gravida och födande är numera över 35, det är inget ovanligt. Därför tycker jag att detta är lite svårt att skriva om, jag vill liksom inte vara den som lägger skuld eller skrämmer upp. Vad vi vet från forskning och statistik behöver ju inte nödvändigtvis gälla dig som individ. Men från forskning så ser vi att åldern kommer påverka och det kan enligt vissa faktorer vara bättre att vara gravid och föda barn i yngre ålder. Hög ålder kan påverka missfallrisken, behovet av igångsättning, behovet av kejsarsnitt, risken för instrumentell förlossning och risk för blödning efter förlossningen. Störst ökar risken för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Att vara gravid och föda över 45 ökar också vissa risker för bebisen.

Yngre ålder då?

Att vara yngre än 19 kan också påverka risken för komplikationer under graviditet och förlossning på ungefär motsvarande sätt – risk för prematur förlossning, stressat foster och att bebisen inte växer som den ska. Det som skiljer de unga från de äldre föderskorna är att de också har en ökad risk för vissa infektioner jämfört med de äldre.

Hur påverkar åldern själva förlossningen?

Livmoderns funktion och arbete kan påverkas av högre ålder, på så sätt att sammandragningen vid värkarna kan bli mindre effektiva jämfört med hos yngre.

Hur påverkar åldern förlossningsskador?

Att vara över 35 år vid första förlossningen ökar risken för förlossningsskador signifikant, statistiskt sett. Att vara under 25 minskar risken för just detta. Man tror att detta beror på en minskad stretch-tålighet och elasticitet med ökad ålder. När barnet ska passera ut från magen, genom bäckenet och ut i världen kommer både bindväv, muskler och nerver få ett oerhört tryck på sig. Det finns många olika faktorer som påverkar hur mycket ”trauma” förloppet innebär (hastigheten, bebisens storlek, bindvävsfaktorer osv) utöver ålder. Om man är äldre och mindre flexibel i både bindväv och muskler kan risken för skada öka.

Många olika faktorer påverkar

Det här är ett inlägg som djupdyker i EN av riskfaktorerna för att få en förlossningsskada. Det betyder inte att det är självförvållat om du skadas och du behöver inte känna att ansvaret ligger hos dig. Däremot, OM du kan välja att bli gravid tidigare eller senare, så kan ju detta vara en av sakerna att ta med i beräkningen. Liksom fertiliteten – vi alla kan inte vänta hur länge som helst heller för den sakens skull. Jag vet inte hur mycket vårdgivare pratar om detta, men jag vet att man mer och mer börjar prata om det här med graviditetsplanering utifrån åldersperspektivet.

Referenser

Vidare läsning på bakingbabies

Kan vi förutse riskerna med förlossningar?

Nervskada efter förlossning

Orsaken till nervskada efter förlossning handlar oftast om att bebisen trycker på nerver under sin resa genom bäckenet. Om krystskedet blir väldigt långdraget kan det i sällsynta fall bli så mycket tryck på nerverna att en skada uppstår. När det gäller förlossningar är oftast (men fortfarande väldigt ovanligt!) med påverkan på  ischiasnerven och nerven som går ner på framsida lår.

Tryck på nerver i bäckenet

Nervskador som uppstått under en förlossning kan bero på att barnets huvud tryckt till nerverna som passerar bäckenet. Det kan handla om lång tid med lite lägre tryck, eller en kort stund med mycket, mycket högt tryck. Nervpåverkan av länge tids tryck beror ofta på långa och komplicerade krystskeden. Prognosen för läkning är vanligtvis god! Skadan är vanligtvis ensidig.

Droppfot efter förlossning

Att en kvinna drabbas av droppfot efter förlossning är ovanligt men det förekommer då och då. Begreppet ”droppfot” innebär att nerverna som styr musklerna i foten inte fungerar optimalt och att foten därför ”droppar” ner då den lyfts från marken. Droppfoten beror på att en nerv normalt gör så att foten får känsel och muskelstyrka har skadats. I dessa fall är det oftare ett yttre tryck som påverkar nerven. Trycket kan komma från ställningen som man har benen i, i gynposition, eller från ett långvarigt läge i huksittande. Droppfoten beror då oftast på tryck vid vadbenets på underbenets utsida. Kortvariga (under 72 timmar) neurologiska symtom i form av domningar och minskad muskelkraft i benen förekommer relativt frekvent, men långvariga besvär är sällsynta.

Epiduraler?

Mest utsatta för risk för nervpåverkan är som sagt kvinnor med långa förlossningar där utdrivningsskedet blir långvarigt. Även om epiduralen i sig ganska sällan är orsaken kan smärtlindringen göra att kvinnan känner mindre smärta, byter ställning mer sällan och får ett förlängt utdrivningsskede. Skador från själva epiduralen är alltså sällsynta. Om man ser att problemet faktiskt kan härledas till nerver inne i ryggen kan detta ofta förklaras med en svullnad inne i epiduran, det vill säga i en av hinnorna mellan ryggraden och benmärgen. En ökad risk för blödning återfinns hos kvinnor med havandeskapsförgiftning och HELLP-syndrom. Det kan också hända att själva sticket av epiduralen orsakar en skada på en enskild nervrot.

Symtom vid nervskada

De vanligaste symtomen på nervskador är smärta längs nervens förlopp, muskulära bortfall och nedsatt känsel. Nerverna läker generellt med allt ifrån 1 mm per dygn till 1 mm i månaden och en läkning kan ta lång tid. Det händer i särskilt allvarliga fall att nerven skadats fullständigt och att funktionsbortfallet blir permanent. När det gäller förlossningar är dessa permanenta skador sällsynta. Huvudsakligen består nervskadan av en tryck/drag-skada på nerven och dessa skador går oftast över inom 3-6 månader.

Mer om nervskador

Nervskador i benet efter förlossning

Nervpåverkan efter bukkirurgi

Pundendussmärta

Besvärligt och tråkigt, men sällan farligt

Nervpåverkan efter förlossning är alltid en obehaglig överraskning och en tråkig start på första tiden som förälder. I de allra flesta fall är prognosen god och besvären övergående. Du ska naturligtvis ha kontakt med läkare och vid behov även ortopedtekniker.

Fysioterapi?

Det är inte mycket man kan göra åt själva nervbortfallet med fysioterapi. Det gäller ofta att vänta ut kroppens egen läkning. Det kan dock vara av vikt att du tränar resten av musklerna i det benet som är påverkat och att du tränar och anstränger dig rätt för att undvika överansträngning i andra delar av kroppen. Vid behov av vägledning för detta kan det finnas ett värde av att besöka en fysioterapeut.

Du kan också behöva gånghjälpmedel, kryckor eller andra hjälpmedel.

Nervskada efter förlossning

Har du egna erfarenheter? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Referenser

Relaterad läsning på Bakingbabies:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Träffa fysioterapeut efter sfinkterruptur

mother using phone while breastfeeding her child

”Jag födde vår son för 7 veckor sedan och då han blev tagen med sugklocka så fick jag en sfinkterruptur. Tyckte jag fick dålig information från vården så när jag googlade på sfinkterruptur så hamnade som hos er. Jag ska träffa en fysioterapeut på tisdag och tänkte be dig om hjälp med frågor att ställa/hjälp att kräva vid detta besök”

Läsarfråga

Vad gör man på återbesöket efter en sfinkterruptur?

För det första: Grattis till sonen!

Jag beklagar från djupet av mitt hjärta att du drabbats av en sfinkterruptur. Det är en otroligt konstig krock i kroppen att drabbas av en akut skada och samtidigt vara nybliven och kanske nyförälskad spädbarnsförälder. Jag vet hur otroligt vilsen och ledsen man kan vara efter att ha drabbats. Samtidigt glad. Och chockad. Allt på en och samma gång.

Patientinformation

Klicka på länken till Bäckenbottenutbildning.se för att komma till en riktigt bra informationsfolder om förlossningsskador. Den här informationen är den du borde ha fått på sjukhuset. Om du inte fick den eller ens i närheten av motsvarande information kan du, om du orkar, skriva till chefen på den förlossningskliniken och be dem förbättra sina rutiner. Bra information är grunden för allt.

Vårdens riktlinjer

Vad gäller uppföljning från vården kan du kräva och förvänta dig att de du möter tar ditt behov av uppföljning på allvar. När det gäller efterkontrollen finns rekommendationer på vad besöken kan ta upp här:

Undersökning hos barnmorska

De fysioterapeutiska riktlinjerna

På en del sjukhus är det fysioterapeuten som du kommer träffa först för uppföljning av din skada. På andra sjukhus kommer du träffa uroterapeut eller någon annan profession. Oavsett vem du träffar ska du kräva att det finns ett team-tänk kring dina besvär. All uppföljning och behandling ska utgå från din berättelse om hur du själv uppfattar din hälsa. Det är därför viktigt att du själv försöker sätta ord på hur då mår och hur din kropp fungerar.

Berätta om du:

  • har besvär med att hålla kiss när du skrattar, hostar och nyser
  • läcker fisar eller avföring
  • får fläckar av avföring i trosorna
  • har jobbig tyngdkänsla
  • har för kort tid mellan bajsnödighetssignal och faktiskt behov av att bajsa
  • är mycket orolig och nedstämd i relation till vad som hänt

Det kan vara svårt att berätta om besvär, helt enkelt för att du ännu inte utsatt dig för situationer där besvären framkommer. En del symtom kanske du först kommer uppleva då du börjar träna tyngre eller återgår till arbete. Om du är orolig för att symtom kan komma senare, be i så fall om en möjlighet till kontakt vid senare behov.

Fråga om:

Alla dessa frågor är inte fysioterapeutens område, men du kan ha denna lista att gå efter.

  • Hur ser stygnen ut? Behöver det tas bort trådar? Ser det ut att läka på bra?
  • Blöder det längre än avslaget verkar vara? Det kan vara granulom som uppstått efter operationen och de kan behöva behandlas.
  • Be om en muskelfunktionsbedömning för bäckenbotten.
  • Finns det risk för att behöva göra en om-operation, och när görs i så fall den bedömningen?
  • Har du behov av att prata med en kurator angående förlossningen? Se i så fall till att få en sådan tid inbokad via gyn!
  • Behöver du få ett löfte om uppföljande besök hos fysioterapeut? Läkare? Se till att gå därifrån med en sådan tid inbokad!
  • Behöver du få prata om förlossningssätt vid en eventuellt kommande graviditet med någon?

Det är alltså egentligen bara ett fåtal av dessa frågor som fysioterapeuten kan svara på, men hen har definitivt erfarenhet att se när en kollega med annan yrkeskompetens behöver bemöta de andra frågorna.

Undersökning

Fysioterapeuter undersöker bäckenbotten med fingrarna. Du kommer få ligga på en brits, avklädd på nederkroppen och fysioterapeuter kommer känna hur dina muskler funkar. Det är bra om du blir undersökt både vaginalt och analt. Det är också viktigt att undersöka även med ett finger i vagina och ett i rumpan, så att man kan bedöma avståndet mellan slidan och tarmen. Det brukar inte göra ont, men är såklart kanske inte heller helt trevligt. Berätta för fysioterapeuten om det inte känns okej, undersökningen ska anpassas efter dig.

Bäckenbottenträning

Sedan kommer fysioterapeuten ge dig ett bäckenbottenträningsprogram utifrån sin bedömning av din knipförmåga och helst också råd vidare.
Fråga vidare om detta – Hur länge ska du göra detta? När ska du stregra övningarna? När vet du att du vågar börja träna annat (gym, löpning etc)? Kan du får en uppföljning?

Här finns också mina bäckenbottenträningsinstruktioner i ljudfiler.

Träffa fysioterapeut efter sfinkerruptur

Här är några tips, råd och tankar om vad som kommer hända på uppföljningen hos fysioterapeut. Stort lycka till med rehab och återhämtning!

Lycka till! 

Mer om samma tema på BakingBabies:

Tips! Webbkursen som heter Träning efter vaginal förlossning är anpassad också för dig som har fått en större förlossningsbristning. Om du vill ha vägledning till att börja med varsam träning kan jag verkligen rekommendera den!

De viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta. Det är ju egentligen ett omöjligt uppdrag. I alla fall om svaret kommer från mig. (Det här inlägget innehåller tips om mina två böcker, dvs reklam.)

De längsta svaren finns här:

Kejsarfödsel : snittkoll & mammaroll (inbunden)

Men om jag ska försöka svara på frågan…

De tio viktigaste sakerna en mamma behöver veta.

En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten

Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba upp din muskelstyrka efteråt så att du hittar ”ditt nya normala”.

Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt

Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.

En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen

Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.

Förlossningsskador kan vara pissjobbiga

Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Jag kan också rekommendera att använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.

Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation

Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan försiktigt stegrad träning.

Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.

De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.

Sömn är kanske viktigare än träning

Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.

Amning påverkar inte alltid vikten

Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.

Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med

Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.

Återhämtningen kan ta lång tid

De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.

Vidare läsning

Här finns mina bäckenbottenträningsinstruktioner i ljudfiler.

Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Smärta efter förlossningsskada

woman wearing black camisole

Idag kommer ett svar på en läsarfråga om smärta efter förlossningsskada

För 9 mån sedan födde jag mitt första barn (vaginalt) och fick en grad 2 bristning. I början hade jag extremt ont, som kramp i ett stort område runt slidöppningen, varje dag. Klarade inte av att stå upp pga smärtan. Idag är det bättre, men fortfarande ont ett par ggr i veckan, men främst på den sidan som bristningen var. Är det då överspänning eller är det lagningen som är fel? Så svårt att veta skillnaden på framfall och överspänd bäckenbotten… men för mig försvinner ju smärtan när jag ex lägger mig ner.”

Läsarfråga

Var för gör det ont?

Först av allt vill jag såklart beklaga. Jag är ledsen att du haft det så tufft och jobbigt. När jag nu försöker förklara möjliga orsaker till din smärta är det inte alls för att förminska din upplevelse. Läs nu detta med snäll röst: Skador GÖR ont. Att få en grad 2-bristning kan innebära allt ifrån en liten reva på någon muskel till en djup och omfattande bristning som involverar flera muskler och lager. Det är därför inte rimligt att jämföra sin egen grad 2-bristning med någon annans.

Det som gör ont vid en muskelskada är ofta svullnaden som uppstår i vävnaden. Att du haft mer ont kan tyda på att du också haft mer svullnad och kanske också hematom som tryckt på vävnaderna. Hematom är som tredimensionella blåmärken med blodkoagel som ligger i vävnaden och trycker och stör, och som kroppen bryter ner och tar bort över månaders tid.

Smärta efter förlossningsbristningar blir ofta värre vid ”relativ överansträngning”.

Jag vill tipsa om läsning i texten som handlar om copingstrategier för tyngdkänsla, där tror jag att du får bra råd.

Smärtans karaktär

Det som beskrivs och upplevs som kramp är ofta just kramp. Alltså – bäckenbotten består av muskler som kan bete sig precis som andra muskler, det vill säga reagera på smärta med extra muskelspänning. Det är alltså möjligt att du först hade en traumatisk smärta pga svullnad och att den smärtan med tiden har ersatts av smärta vid muskelkramp och överspänning.

En del kan handla om sensitisering. Då är det att smärtans orsak läker ut och försvinner, men att nervsystemet fortsätter att signalera smärta trots det.

Ett annat delsvar är att det är ärrvävnaden som gör ont. Det behöver inte betyda att något är fel med lagningen utan att det finns en mekanisk stramhet som kan försvinna med tiden. Ibland kan man hjälpa till med ärrmassage och töjningar.

Skilja på framfall och överspänd bäckenbotten

Här slår frågeställaren huvudet på spiken. För det ÄR faktiskt vanligt att individer blandar samman symtom från framfall och överspänning i bäckenbotten. Det är ofta en spiral av att

  • ha en känsla av att något svajar eller sackar i underlivet.
  • reagera med spänning i bäckenbotten, för att stänga till och lyfta upp.
  • fortfarande ha något som svajar och sackar.
  • den upplevda lösningen blir att knipmer och mer. Inte bara under specifika träningstillfällen, utan hela dagen – ständigt.
  • Muskler som bara spänns och aldrig slappnar av kommer utveckla smärt- och spänningstillstånd. Det kommer ofta som ett brev på posten.

Jättesvårt att veta skillnad ibland

Att som individ skilja på mjölksyra-svid i musklerna och svid och skav i slemhinnorna är jättesvårt. Att skilja på ”globuskänsla” och en känsla av slidan är väldigt trång och liten pga överspänning är heller inte alltid självklart.  Att alla symtomen också kan komma samtidigt är ju ännu mer förvirrande. Muskelspänningarna kan bli så överväldigande att blodcirkulationen försämras, så att slemhinnorna blir skaviga bara på grund av det. Ett framfall av slidväggar kan finnas samtidigt som en överspänning som krampaktigt försöker lyfta upp det. Att bara knipa mer och mer är inte en konstruktiv lösning, även om det känns precis som det. Ganska ofta får jag börja framfallsbehandling med att hjälpa patienten att MINSKA sitt spänningsläge. Kanske trots att allt personen tidigare fått höra i kontakt med vården är ”knipträna mer”. Märk väl också att det är stora skillnader mellan att knipträna och att gå omkring med en spänd bäckenbotten ständigt.

Konkreta råd

Börja med att slappna av mer i bäckenbotten. Du kan också massera och mjuka upp ärrvävnaden. Sök hjälp av en fysioterapeut, om möjligt, för att få råd kring träning och belastning. Om besvären inte går över, sök hjälp av en läkare att se om lagningen är optimal.

Smärta efter förlossningsskada

Berätta gärna om dina egna erfarenheter och om du har något ytterligare tips!

Läs också om rådgivning vid problem efter förlossning hos backenbottenutbildning.se

REKLAM/TIPS

Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Det finns också webbkurs för dig som vill träna trots svag bäckenbotten. Läs mer här: Webbkurser

Sensititering och långvarig smärta

Ett vanligt ämne jag tar upp med mina patienter är detta om sensititering och långvarig smärta efter graviditet. Det här är ett väldigt intressant ämne, och har du haft smärtbesvär länge är det ofta väldigt viktigt att förstå en del grundläggande saker om just smärta.

woman wearing black camisole

Sensiti…va?

Sensitisering är en smärtförstärkande mekanism som kan komma efter att du haft ont länge (alltså minst tre månader). Det är en störning i smärtregleringen i nervsystemet och hjärnan och innebär att det uppstår en ”överretbarhet” för smärtstimuli i nerver. Det kan handla om att kroppen uppfattar stimuli som enbart skulle göra lite ont, som väldigt smärtsamma. Eller att nerverna liksom ”spöksignalerar” smärta, fast anledningen till smärtan redan har försvunnit. Men hos vissa individer verkar det finnas genetiska och emotionella/kognitiva faktorer som gör att vissa smärtor helt enkelt hänger kvar och till och med ökar i intensitet, trots att det inte längre finns en aktiv skada/inflammation/överansträngning osv.

Bakom kulisserna finns alltså ”neurokemi” som är alltför avancerad för att ta kortfattat här. Men det kan ge upphov till en ömhet som inte är normalt, en smärta som inte är rimlig i intensitet eller en smärta som kvarstår efter en ringa retning

Jag ska försöka förklara

Det flesta förknippar begreppet smärta med det som kallas ”nociceptiv smärta”. Det är den akuta smärtan du får om du skadar dig  – nerver i fingret du precis råkade skära dig i skickar signaler in i ryggmärgen och till hjärnan om att det är fara å färde. Resultatet är smärta, och du vet precis var smärtan är lokaliserad. Nociceptiv smärta kan man ofta lindra effektivt med läkemedel, om det är så pass att det behövs.

En annan slags smärta

En annan slags smärta är neuropatisk smärta. Den uppstår när det finns skada, kompression eller annan orsak till dysfunktion vid en specifik nerv i kroppen. Den här smärtan känns i nervens utbredningsområde. Tandvärk med utstrålning över ett större område i käken kan ge en slags neuropatisk smärta som många har någon slags relation till. Även karpaltunnelsyndrom ger nervpåverkan, med domningar och smärta ut i handen snarare än den specifika punkten i handleden där inklämningen av nerven faktiskt är. Neuropatisk smärta är ofta brännande, domnande, skärande eller känns liksom elektrisk. För dessa smärtor funkar sällan vanliga smärtlindrande, även om antiinflammatoriska tabletter ibland såklart kan minska smärtan om orsaken till nervinklämningen är en inflammation.

Sensitisering sker i hjärnan

Sensitisering sker istället ”centralt”, det vill säga oftast i hjärnan och är alltså när nervsystemet börjar förstärka smärtsignaler, litegrann som när man höjer ljudet på en stereo. En liten smärtsignal blir stor. En känsla av full blåsa känns som om blåsan ska explodera. Fibromyalgi är en tillstånd där central smärtsensitisering spelar huvudrollen, så även tror man att det är med smärta kring blåsan, IBS och viss vulvodyni. Även endometrios har inslag av sensitisering.

Hur vet jag om jag lider av detta?

Det kan vara värt att ta upp frågan med en läkare på vårdcentral. Denne kan vid behov undersöka dig mer. Det som är viktigt att veta kring smärtsensitisering är att smärtan alltså känns mycket värre än vad den är. Alltså att du inte behöver agera som att smärtan är en aktiv varning som gör att du måste bete dig på ett visst sätt. Du ska naturligtvis inte bara köra över smärtan och strunta i den, för det kan ge obehagliga bakslag. Att vet att smärtan finns utan sjukdomsprocess kan ofta göra att du kan börja ta dig an dig smärta mer konstruktivt. Du slipper vara rädd och ”trippa på tå” kring dina symtom.

Sensitisering i bäckenregionen

Studier har visat att nerv- och muskelsmärta i bäckenregionen som blir långvarig ofta har inslag av sensitisering. Det finns stöd för att personer med överaktiv blåsa kan ha ett påslag av överretlighet i nerverna kring blåsan. Vid vulvasmärta är det också vanligt att smärtan delvis kan förklaras av perifer eller central sensitisering. Många som har besvär med smärta i bäckenregionen har också en utbredd och ökad smärtkänslighet i både hud och muskler runt omkring.  Även endometrios är en diagnos med sensitiseringsinslag.

Vad gör man åt det?

Ofta behöver du hjälp av flera olika professioner för att få hjälp för dina smärtbesvär. Du behöver gärna en läkare, en fysioterapeut och en psykolog. Helst att dessa också jobbar i team. Långt ifrån alla som lider av sensitisiering kan få tag i teambaserad vård. Det är viktigt att veta att dina tankar, känslor och eventuell stress kan påverka din smärta positivt eller negativt, men att det för den sakens skull inte betyder att ”smärtan sitter i huvudet” och att du är knäpp. För liksom det finns smärtsensitisering så finns det motsvarande system för smärthämning i kroppen. Om du får hjälp att sortera bland och avdramatisera dina symtom och hjälp att hantera smärtan kan ditt välbefinnande öka, och med tiden även smärtan. Det kan finnas läkemedel som är lämpliga att ta, även om det inte alltid är lätt att hitta effektiva läkemedel mot långvarig smärta.

Tankekraft?

Allt kroppen är med om skapar ett ”stimuli”. Vi har tusen och åter tusen stimili per dag, alltifrån förnimmelsen av grus som knastrar under våra skor till att blåsan sakta fylls på. En del stimuli noterar vi inte alls, och en del lägger vi mycket tonvikt vid. Alla stimuli filtreras och sorteras och rangordnas. Smärtstimuli rangordnas högt, och vi förnimmer dem kraftigt. Det är en viktig funktion för vår överlevnad, right? I sorteringen och filtreringen kommer ett smärtstimuli ”flaggas” med allt ifrån ”äh, det var inte så farligt” eller ”aj, rackarns det där gjorde pissont men det går över” till ”men gudars skymning, håller jag på att dö?”. Våra tankar och känslor runt omkring smärtan kan antingen förstärka den, eller lugna den.

Smärta ger ibland undvikandebeteeenden

Smärtan kan också ge upphov till respons i övriga kroppen. En reaktion av att vilja fly, en reaktion om att vilja krypa ihop och vila, osv. Vi reagerar sällan på exakt samma sätt med vare sig tankarna eller den fysiska reaktioner, varken jämförelse med varandra eller med oss själva olika dagar. Med långvarig smärta kan vi dock fastna i mönster, i reaktioner och tankar som blir ”samma, samma”. Om dessa mönster och tankar inte är konstruktiva för oss, kan vi behöva hjälp att bryta dem. Exempelvis är det sällan långvariga smärtor går att ”vila bort”, men om att ”krypa ihop och ta det lugnt” är din återkommande reaktion, kan du behöva stöd för att hitta en annan strategi.

Behandling

  • Vissa läkemedel kan hjälpa – prata med din doktor!
  • Regelbunden fysisk aktivitet – ta stöd av en fysioterapeut när du börjar!
  • Psykologhjälp, KBT eller annan terapi – för att hjälpa dig att ta kontroll över dina reaktioner på smärta.

Sensititering och långvarig smärta

Har du egna erfarenheter, berätta gärna i kommentarsfältet!

Referenser:

Läs mer

En serie inlägg om långvarig inre bäckensmärta

En serie om bäckensmärta efter graviditet

Delta i intervjustudie om levatorskador

crop faceless multiethnic interviewer and job seeker going through interview

Bakingbabies hjälper kollega att söka efter deltagare till intervjustudie

Deltagare sökes till intervjustudie om levatorskador.

De senaste åren har bristningar efter vaginal förlossning fått ökad uppmärksamhet, men kunskapen kring djupa muskelskador i bäckenbotten, s.k. levatorskador är fortfarande begränsad. Det här projektet undersöker hur levatorskador påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande samt deras erfarenheter av omhändertagandet i vården.

Har du en diagnostiserad levatorskada?

Vill du delta i en forskningsintervju om dina erfarenheter?

För mer information om vad deltagande i studien innebär och anmälan kontakta projektledare Karin Estendahl, legitimerad fysioterapeut.

E-post: karin.estendahl@vgregion.se, telefon: 073-759 47 77

Forskningshuvudman: Göteborgs universitet

Omoperation av grad 2-bristning

Jag har en fråga om omoperation av grad 2-bristning. Jag fick en stor bristning grad 2 vid min förlossning. Läkare har gjort bedömningen att jag behöver en omoperation för att bli av med besvären som jag har och för att få en längre mellangård. Jag behandlar nu med östrogenkräm. Jag funderar på att göra en anmälan till LÖF samt privat försäkringsbolag. Vad kan jag förvänta mig?

Vad du tror om min omoperation samt östrogenbehandling, hur lång är processen att få operation samt hur ser prognosen ut för läkandet?

Läsarfråga

Operation för att laga mellangården

Utan att undersöka dig eller läsa din journal kan jag förstås inte garantera att jag har rätt – men jag uppfattar det som att din grad 2-bristning blivit ”defektläkt”. Det kan innebära att musklerna som brast vid förlossningen inte läkt ihop som de skulle. Att din mellangård är kort kan då innebära att de muskelfästen som ska sitta ihop under huden i mellangården helt enkelt saknas. Jag vet inte exakt vilka besvär du har. Det är rimligt att försöka laga de muskler som fortfarande är skadade eftersom de inte kan hitta tillbaks till sig själva på egen hand ifall du har besvär som kan förklaras av de defektläkta musklerna. Med en defektläkt mellangård saknas liksom ”navet” i bäckenbotten och du kan känna av en slags instabilitet och få andra symtom.

Östrogenkräm

Torra slemhinnor på grund av amnings handlar om en relativ östrogenbrist och liknar alltså den östrogenbrist vi kan få i klimakteriet. Torrhet i slemhinnorna kan ge smärta vid sexuell penetration, urinvägsbesvär och en ökad benägenhet till irritation. Du nämner skavkänsla och jag antar att östrogenkrämen är tänkt att minska skavet framförallt. Att få en bra slemhinnestatus innan en operation är viktig för läkningen efter operationen.

LÖF

LÖF är ett kapitel för sig. Jag tycker absolut att du ska testa att anmäla till LÖF och hoppas på det bästa, men jag tror faktiskt inte att det kommer gå vägen. De ska ju ersätta vårdskador, alltså skador som har skapats genom vård eller skador som hade kunnat undvikas genom alternativ vård än den du fått. De flesta får höra av LÖF att deras förlossningsskada är en naturlig del av födandet och att de, trots kvarvarande defekter, blivit adekvat sydda.

Min egen historia inkluderar en sfinkterskada, missade eller defektläkta muskler och en omoperation 5 år sendare. Jag fick detta utlåtande från LÖF: ”Vi har gått igenom ärendet tillsammans med en medicinsk rådgivare inom gynekologi och obstetrik. Vi bedömer att behandlingen du fick var medicinskt motiverad och utfördes på ett korrekt sätt och enligt vedertagen metod. Skadan du anmält hade inte gått att undvika även om behandlingen hade utförts på ett annat sätt. Det finns inte heller någon annan tillgänglig behandlingsmetod som hade tillgodosett ditt vårdbehov på ett mindre riskfyllt sätt. I samband med förlossningen 2012 suturerades du enligt den kunskap som fanns år 2012”. 

Mer om min skada/operation finns i inlägg länkade här.

Privat försäktingsbolag

Från ditt privata försäkringsbolag kan du eventuellt få ut någon ersättning, men det beror nog mycket på hur du är försäkrad. Det finns nästan inga försäkringsbolag som täcker förlossningsskador, men däremot kanske du kan få ersättning för sjukhusvistelse osv kring operationen som kommer. Ring och kolla!

Processen att få operation

Jag vet inte exakt vad det är du undrar kring processen kring omoperation av grad 2-bristning. Men det svåraste kan vara det första steget –  att komma till en läkare som har kompetensen att hitta muskelskadorna och som också vet hur/att man kan laga dem. De flesta kliniker erbjuder operation inom vårdgarantin, vilket jag tror är tre månader om det inte nyligen ändrats. Jag har ganska tidigare skrivit några inlägg om mellangårdsoperationer, du kan läsa dem för mer info:

Prognos för läkandet

Jag tror att du får bra info om läkningsprocessen i de två länkade inläggen ovan samt i denna serie om rehab efter muskelskador/operationer.

Omoperation av grad 2-bristning

Jag önskar dig stort lycka till med både operation och i dina eventuella försäkringsärenden. Jag vill också rekommendera kontakt med fysioterapeut efter operationen, både för att optimera läkningen och bli så stark som möjligt efteråt.

Vidare funderingar?

Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.

Rehab efter sfinkterskada

faceless hiker on steep rock over bay under overcast sky

Vad gör jag nu då?

Du har fått en sfinkterskada vid förlossning, du har googlat och nu är du här. Välkommen! Jag som skriver är specialistfysioterapeut inom obstetrik och gynekologi. Det innebär att jag har genomgått en treårig  specialistutbildning efter min grundutbildning till sjukgymnast/fysioterapeut för att kunna just det här ämnet extra bra.

Jag är också en fellow förlossningsskadad mamma. När vårt äldsta barn föddes fick jag en sfinkterskada grad 4, och jag har också genomgått en ytterligare operation utöver den direkt efter förlossningen. Jag har alltså både yrekesmässiga och personliga erfarenheter av just det här ämnet.

Vad är en sfinkterskada egentligen?

En sfinkterskada är när du fått en förlossningsbristning som gått hela vägen bak till, eller igenom, musklerna som omger ändtarmsöppningen. Vanligtvis ingår det i dessa skador att du fått muskelskador även i mellangården. Troligtvis syddes dina skador ihop av en läkare i anslutning till förlossningen. Kort efter en skada och lagning kan man ha symtom som svårigheter att knipa och svårigheter att  hålla emot gaser eller avföring.

En skada gör ont!

Du kan också ha väldigt ont, till en början på grund av att det faktiskt är en muskelskada du fått (jämför med en idrottsskada där muskler går av). Efter den första månaden borde de akuta smärtorna ha gått över. Har du smärta kvar då kan det vara på grund av kompensatorisk överspänning i musklerna runt omkring.

Knipövningar, och sen då?

Du har troligtvis fått råd om att knipträna och du har förhoppningsvis också fått en tid bokad med en fysioterapeut för att gå igenom det här med rehab lite extra. Men du sitter säkert där med tusen olika frågor. En de av dem kan jag inte svar på just i det här inlägget (men det finns flera tusen inlägg här på bloggen, så leta kanske vidare…) men just de frågor som gäller knip tänkte jag försöka svara på idag.

Funkar knipträning?

Kvinnor som kniptränar kan få minskade besvär av främst urinläckage och en starkare bäckenbotten generellt. Du kan lugnt träna på med ”bara vanlig knipträning” fram tills dina uppföljningsbesök inom vården.

Tid funkar!

Oavsett om du tränar enligt konstens alla regler eller inte så brukar de flesta få minskade symtom med tiden. 12 veckor efter förlossningen brukar många ha bättre upplevd livskvalitet och minskade symtom av sin skada.

Hur ska jag knipträna?

Om du inte fått en individuellt utformat program kan du använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Om du inte känner för att använda en app kan du tänka att du ska knipa i  tre omgångar med 8-10 knip som alla varar minst 3 sekunder och upp emot 8, 10, 12 sekunder vardera. Du kan också lägga till några snabba knip och ett avslutande uthållighetsknip, där du håller med mindre kraft mer mycket längre tid – mellan 30 sekunder till två minuter.

Här finns också mina bäckenbottenträningsinstruktioner i ljudfiler.

Tänk på

Lägg fokus på att slappna av mellan knipen, det är viktigt för att du inte ska överspänna musklerna och riskera att få ont. Du börjar träna knip i liggande. När du blivit starkare kan du träna i sittande, sedan i stående och när du börjar bli riktigt stark kan du utmana dig med att knipa när du göra knäböj, tåhävningar mm. Det kan ta upp emot 12 månader innan du klarar knip i stående. Tät-appen är inte anpassad för nyförlösta, så du behöver inte stegra i samma takt som den föreslår.

Det har gått flera veckor och jag är inte bättre!

Om du läcker gaser men annars känner att knipet sakta blir bättre kan du sitta ner i båten ett tag till. Kroppen håller på att läka och din knipträning kan fortfarande ge god effekt. Läcker du däremot avföring ska du ringa tillbaks till kliniken där du födde och be om en ny bedömning. Kanske behöver du då annan behandling än bara tid och knipträning. Har det gått över ett halvår, ett år och du inte upplever att ditt knip eller dina symtom  (även mindre) alls blir bättre ska du också ta ny kontakt med vården!

Frågor, funderingar, egna erfarenheter?

Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Tips!

Om du inte lyckas få tid till en fysioterapeut vill jag tipsa om min webbkurs för rehab/träning. Den är anpassad för att fungera för alla sorters förlossningsskador samt för bäckensmärta och magmuskeldelningar. Kursen kostar en del, men om du har friskvårdspeng kan du köpa kursen och sedan lämna in kvittot till din arbetsgivare. Ibland behöver jag fylla på med uppgifter på kvittot för att du ska kunna lämna in det – mejla då så löser vi det!

Referenser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Relaterad läsning på BakingBabies

Tips!

Om du vill förstå mer om bäckenbotten och förlossningsskador och hur du bäst rehabar efter en förlossningskada, missa inte webbföreläsningen här!

Vad du som anhörig behöver veta

gold letter y on black background

Inför varje långledighet får jag mejl och kommentarer från människor som berättar hur ledigheten sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”

I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!

Besvärens art

I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser.

Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan  vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här. 

Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen.

När en kvinna är gravid och föder barn påverkas bäckenbotten i stor utsträckning. Det finns olika slags skador som graderas från 1 till 4 samt levatorskador.

Vissa får dessa skador och blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en grupp födande vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare.

Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.

Lite kort fakta

  • Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
  • En del kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
  • En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
  • Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.

Vad du som anhörig behöver veta

Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.

Vad du behöver veta

  • Hälsotillståndet kan variera utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
  • Det inte är självklart att alla alltid kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
  • Hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
  • Många behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
  • Kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.

Det finns mer!

  • Även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
  • En del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
  • Många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
  • Full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
  • Personen som lider av smärta och besvär kan samtidigt vara tacksam över ett friskt barn men vara otroligt sorgsen över sin situation. Besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
  • Behov som rör kiss, bajs och  i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
  • Rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
  • Allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att man evenutellt går igenom en operation för att fixa problemen. Rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.

Listan är lång, vi fortsätter!

  • Hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
  • Det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
  • Det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
  • Man ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
  • Det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.

Vad du som anhörig kan göra för att underlätta

  • Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
  • När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
  • Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
  • Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
  • Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
  • Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning eller liknande.

Vad du som anhörig behöver veta

Fyll på listan i kommentarsfältet!

Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?V ad vill du berätta för dina anhöriga?

Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta. 

Referenser: