På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.
Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!
De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.
”Att bäckenbottensymtom kan påverkas av hormonella omställningar under amning och klimakteriet verkar vara något många pratar om. Men hur är det med hormonella preventivmedel och bäckenbotten?”
Läsarfråga
Hormoner och muskler
De fysiologiska skillnaderna mellan män och kvinnor (generaliserat, jag vet) återfinns bland annat i muskler och senor och kan till viss del förklaras av hormonskillnader. Man tror att östrogen har en muskeluppbyggande effekt, framförallt genom att öka känsligheten för/effekten av styrketräning. Östrogen kan också minska stelhet i stödjevävnad och senor. Hormonella preventivmedel kan innehålla olika ämnen och i olika doser, och det går inte att prata om alla hormonella preventivmedel som en enhet. Jag inte gå in för djupt i allt, så det här blir en ganska ytlig översikt.
Preventivmedel med hormoner
Det finns ju många olika saker som ingår i begreppet preventivmedel men i det här inlägget har jag mest kollat på forskning kring ”oral contraceptives”, alltså preventivmedel man tar oralt.
P-piller innehåller östrogen och gestagen, dessa förhindrar ägglossning och gör att sekretet i livmoderhalsen blir segare.
Mellanpiller och minipiller innehåller bara gestagen, de förtjockar sekretet i livmoderhalsen så segt att spermier inte kan ta sig igenom och att slemhinan i livmodern är så tunn att ett befruktat ägg inte kan fastna. Vissa gestagenpiller förhindrar också ägglossning.
Östrogenet i p-pillren
När man jämfört kvinnor som använder kombinerade p-piller (innehåller både östrogen och progesteron) med kvinnor som inte använder hormonella preventivmedel har man sett en liten fördröjning vad gäller återhämtning av fulla muskelkraften hos p-pilleranvändarna. Det verkar som att p-piller som innehåller östrogen också kan bidra till en bättre effekt av styrketräning än preventivmedel utan (vilket i det studerade sammanhanget verkar vara det som kallas minipiller).
Hormoner och muskler och stödjevävnad
Vi vet att kvinnor i större utsträckning än men drabbas av idrotts- och belastningsskador i mjukdelar jämfört med män. Allt kan inte förklaras av hormoner förstås. Men man tror att de kvinnliga könshormonerna är en delorsak. Återhämtningen i stödjevävnad är lägre hos kvinnor i vila och efter träning, jämfört med hos män med samma aktivitetsnivå. Kvinnor som har höga halter av syntetiska kvinnliga könshormon kan få något sämre återhämtning i senor och stödjevävnad jämfört med kvinnor utan.
Vad betyder det här?
Det här behöver inte nödvändigtvis betyda något dåligt, vi har i menscykeln redan svängningar i det fysiologiska svaret på träning utifrån hormoner, och p-piller kan i det sammanhanget ses skapa en mer stabil miljö.
Att ha p-piller kan ju också för vissa skapa den balans en individ behöver för att klara av att träna regelbundet. Att kvinnliga könshormon och menscykelsvängningar påverkar kroppen har jag skrivit om tidigare, både vad gäller ägglossning och mens.
Studier som gäller p-piller och skaderisk har inte kunnat påvisa någon tydlig påverkan generellt, men att inflammation i hälsenan kan vara en sådan sak som p-piller ökar risken för något hos 35-44-åringar. P-piller kan i motsats kanske också minska risken för korsbandsskada. De studier som handlar om p-piller och muskelstyrka har inte heller de några klara besked. P-piller har i olika studier gett bättre muskelstyrka, sämre muskelstyrka och ingen påverkan alls.
Preventivmedel och bäckenbotten
När det gäller bäckenorganen verkar p-piller kunna öka risken för smärta i blåsan och smärta i vulva.
Men det verkar inte som att p-piller generellt medför någon risk för smärta vid sexuell penetration.
En omfattande systematisk översikt visar på att det finns signifikanta samband mellan interstitiell cystit och p-piller samt kopplingar till annan vulvasmärta.
Vi vet egentligen inte mer än så, men detta tyder på att p-piller kan ha en viss effekt på bäckenbottenfunktionen. Men vi behöver ha mycket mer forskning om detta för att veta. Handlar det om musklerna i sig, om slemhinnorna eller om smärtsystemet? Vi vet inte. Det verkar inte finnas några studier på preventivmedel och själva bäckenbottenstyrkan eller något som tyder på kopplingar till exempelvis inkontinens eller framfall.
Mina erfarenheter
Mina kliniska erfarenheter som fysio är att de personer som lider av stora svängningar av symtom i menscykeln ofta mår mycket bättre med hormonbehandling. Att ta bort mens och ägglossning gör att det inte blir lika täta och djupa dalar i måendet. För den som har positiva erfarenheter av preventivmedel är detta ofta en rekommendation: Ska du inte snart bli gravid och känner att mens/ägglossning är hinder i din vardag och sänker din livskvalitet – medicinera bort dem.
Dela gärna!
Har du några egna erfarenheter du vill dela? Berätta gärna!
Fysioterapeuter är vana att undersöka och behandla muskler och leder, och om fysioterapeuten har extra kunskaper om bäckenbotten kan hen också vara en viktig del av behandling vid endometrios. En fysioterapeutisk behandling för att fokusera på buk och bäckenregionen, men får inte heller ignorera resten av kroppen. Kroppen kan reagera på smärtan med försvarsmekanismer som bidrar till utveckling av spänningstillstånd och muskulära obalanser på fler ställen i kroppen.
Akupunktur och TENS
Akupunktur kan vara en säker kompletterande behandling för kvinnor med smärta av endometrios, men evidensgraden är låg till följd av små och få studier utan kontrollgrupper. TENS har tidigare visats vara effektiv som behandling för menssmärta. Specifikt för TENS-behandling vid endometrios finns endast en studie som visar på gott resultat både vad gäller smärta, smärta vid sexuell penetration och självupplevd livskvalitet. Baserat på dessa få studier men också beprövad erfarenhet anses både TENS och akupunktur vara lämpliga behandlingsmetoder utifrån att de har få eller inga biverkningar och kan påverka symtombilden till det bättre.
Den vetenskapliga grunden för akupunktur är kontroversiell. Det mesta tyder på att effekten främst beror på placebo. När det ger effekt är den kortvarig. Det finns otillräckliga bevis för att stödja användning av akupunktur jämfört med andra medicinska behandlingar och akupunktur är inte bättre än annan behandling på lång sikt.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan påverka symtombilden vid endometrios till det bättre. En del av den teoretiska bakgrunden till att fysisk aktivitet skulle fungera väl på endometrios hämtas från vetenskapen kring andra sjukdomar. Fysisk aktivitet under till exempel minst 30 minuter frisätter endorfiner som har en smärtlindrande effekt.
Fysisk aktivitet kan påverka både östrogennivåer och insulinresistens, vilket kan har ett teoretiskt samband även med endometrios. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar även cytokinnivåena i kroppen vilka har antiinflammatoriska egenskaper.
Utöver fysisk aktivitet som behandling för besvären kan cirkulationsfrämjande samt rörlighets- och styrkeökande övningar vara en viktig del av att normalisera spännings- och rörelsemönster för personer som lider av smärtor och besvär. Enligt min kliniska erfarenhet är detta en viktig del av behandlingen vid endometrios. Individen kan behöva ha hjälp att ”träna ner” spänningsgrad i både bäckenbotten och andra muskelområden för att på så sätt kunna bryta spännings- och smärtmönster. På liknande sätt kan andra muskelgrupper behöva stärkas upp för att optimera hållning och goda förutsättningar för aktivitet och rörelse.
I början av en träningsperiod kan man behöva hjälp av en fysioterapeut att dosera den fysiska aktiviteten noga, så att aktiviteten inte triggar smärta. Sedan kan man långsamt öka på träningen, förhoppningsvis utan att det triggar smärta.
Muskulär och myofasciell behandling
För överspända muskler som uppkommer i samband med endometrios är manuella behandlingsmetoder ofta använda. Det kan handla om mjukdelsmobilisering, stretchövningar, avslappningsövningar och andningstekniker. Det finns endast ett fåtal behandlingsstudier kring detta. Min (och många andras) beprövade erfarenhet är dock att detta är välfungerande kompletterande behandlingsmetoder som kan hjälpa på flera olika nivåer. Alltså både fysiskt och genom att bidra till optimering av psykologiska copingstrategier. Överspänning i bäckenbotten kan behandlas av fysioterapeut med kompetens att undersöka och bedöma muskulaturen i bäckenbotten.
Teambaserad behandling
Så som vid många andra smärttillstånd är effektiv behandling sällan en professions verk. Ett bra teamarbete hade med fördel varit om det fanns ett samarbete mellan allmänläkare, gynekolog, kirurg, sexolog, psykolog och fysioterapeut. Jag tror inte att detta finns, i alla fall inte på många ställen. Hoppas att Socialstyrelsens kommande riktlinjer styr upp endometriosvården till det bättre framöver! Behandlingen bör naturligtvis individanpassas.
Du som lider av endometrios, berätta!
Vad har du erbjudits för behandling och vad har funkat bäst för dig?
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
REKLAM/TIPS
Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser
Låt oss återbesöka ett ämne jag senast skrev om för ett gäng år sedan. Då kallades det fortfarande Pelvic Congestion Syndome, men nu omtalas det oftast som Pelvic venous reflux (PeVR) eller Pelvic venous disorder (PeVD). Reflux är latin för återflöde och handlar om att vätska rör sig mot den normala riktningen. Det är en sammansättning av olika symtom och förhållandet mellan avvikelser i det venösa blodkärlen i bäckenet och upplevda symtom är komplicerat och svårt. Men när diagnosen är korrekt så är den bakomliggande orsaken en långsamt flöde och återflöde av venöst blod i och kring äggstockarna och venerna inuti bäckenet, med eller utan åderbråck inuti bäckenet. Venerna är de blodkärl som för syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Om blodkärlen får nedsatt klaffunktion eller om det finns betydande utvidgningar av kärlek kan det alltså bli ett försämrat återflöde av blod och det uppstår känsla av svullnad och smärta. I bäckenområdet kan det här problemet likna en rad andra gynekologiska symtom.
Den typiska patienten
De flesta patienter med det här syndromet är i fertil ålder och har oftast fött flera barn. I familjehistoriken finns ofta tecken på ärftlighet vad gäller åderbråck och inre bäckensmärta. Det kan också höra samman med PCOS, framfall eller tidigare bäckenkirurgi. Övervikt är inte en riskfaktor.
Troligen orsakas syndromet av en kombination av olika faktorer, däribland:
Ärftlighet
Anatomiska avvikelser
Hormonella faktorer
Skador på venerna
Högt blodtryck
Typiska symtom
På grund av hur blodkärlen är placerade är smärtan oftare belägen på vänster sida än höger, djupt inne i bäckenet eller nedre delen av buken. Besvären debuterar oftast inom de första månaderna efter graviditet. Smärtan kan dyka upp efter sexuell penetration och kännas pulserande eller dunkande och hålla allt ifrån timmar till dagar. Det kan också finnas en i övrigt oförklarlig smärta i cervix. Smärtan kan också kännas ner i benen.
Besvären kan triggas av stående, gående och sittande och av ökning av bruktryck som vid tunga lyft eller vid graviditet. Besvären ökar ofta före och under menstruationens första dagar.
Den kroniska smärtan kan leda till depression och ångest. De neurotransmittorer som frigörs från åderbråck är också kända för att i övrigt vara involverade i regleringen av känslor.
Vanligtvis försvinner besvären efter klimakteriet.
Hur får man diagnos?
Diagnosen ska gå att sätta efter en anamnes där du har typiska symtom, det finns en förekomst av åderbråck och där man hittar fynd med ultraljud som tyder på venös problematik inuti bäckenet. Ultraljudet kan ske genom vagina, från mellangården eller via magen. Det som syns på ultraljud är bland annat bäckenvener med diameter som är större än 4 mm. Man kan också undersöka med MR eller CT eller göra en kontrastundersökning av blodkärlen.
Behandling
Det finns ingen standard för behandling för det här tillståndet och det saknas också forskning med bevisad långsiktig effekt. I vissa fall finns det hormonella behandlingar som kan fungera. Antiinflammatoriska läkemedel kan minska symtomen, men bidrar inte till att fixa problemet. Läkemedel för att påverka venerna kan också minska symtomen. Kompressionshorts kan minska smärta och svullnad. Stödstrumpor kan ha en begränsad effekt. Det finns också kirurgiska alternativ för de med svårare smärtor och besvär.
Hur får man vård?
Blodkärl hör till kärlkirurgens område, men ofta hamnar man som patient först hos gynekologen. Om gynekologen inte hittar något men du tycker att dina besvär verkar höra ihop med en venös problematik kan du be om vidare undersökning.
Vi har i flera år sett de smyga sig fram vetenskapliga studier som indikerar att det finns någon slags koppling mellan bäckenbotten och höftens rotatorer/de djupa rumpmusklerna. Det har dock varit lite svårt att helt förstå den kopplingen. Det säger jag inte att vi gör helt nu heller. Men det har kommit en ytterligare ny studie som pekar på vad den här kopplingen kan bestå av. Man har tidigare sett att rehabträning av obturator internus kan ge någon fördel vid nedsatt kontinens. Man har också även sett att operation av höftartos kan leda till förbättrad urininkontinens. Det finns alltså saker som pekar på ett strukturellt samband mellan höftleden och bäckenbottenmusklerna.
Obturator internus
Obturator internus är en av de sex djupa utåtroterande musklerna i höften. Det är en muskel som utgör en del av den muskulära väggen inuti bäckenet, men går också ut till höften. I bäckenet har levator ani och obturator internus en delad infästningplats som kallas arcus tendineus. Men den här linjen kan inte på ett tillfredsställande sätt förklara fenomenen som beskrivs ovan. Nu har man försökt förstå om obturator internus och levator ani kan ha ett bredare kontaktområde än vad som tidigare beskrivit.
Ny studie
För att försöka förstå det här har man gjort en studie på döda kroppar, 12 män och 11 kvinnor. Alla kroppar var frivilligt donerade som materal för utbildning och studier och deras familjer har också fått lämna samtycke. Från kropparna har man då plockat ut bäcken och tittat noga på obturator internus och levator ani. Man kollade specifikt på deras placering, förhållandet dem emellan och deras stödjestrukturer och invärtss uppbyggnad.
Det man såg var bland annat levator anis ursprung vid pubisbenet och obturatorns fascia hade en annan position än den man vanligtvis benämner som arcus tendineus. Det här är rätt avancerad anatomi. Om jag förstår det hela rätt så finns det en bredare sammanflödespunkt mellan levator ani och obturator internus än vad man tidigare trott. De delar på obturatorfascian på ett större område och möts inte enbart på varsin sida om arcus tendineus.
Kanske inte som man trott tidigare?
Tidigare har man beskrivit det som en linje där de båda möts, men på varsin sida. I den här studien såg man att kontaktområdet mellan levator ani och obturator internus löper längs med bäckenets kant och delar ett bredare område av obturatorfascian (ca 25 mm djup och 20 mm tjock). Om det här stämmer kan alltså rörelse i obturator internus också ge följdrörelse i levator ani.
Den här studien har några begränsningar – den är anatomisk och gjord på döda kroppar med medelålder på över 70 år. Det kan vara så att hos yngre individer är muskelmassan högre och att man skulle se något annorlunda hos yngre. Det är heller inte en studie på aktiv muskelfunktion eller aktiv rörelse. Man kan egentligen inte uttala sig om samarbetet mellan levator ani och obturator internus utifrån detta.
Vad vet vi nu?
Ja, en ny studie förändrar egentligen inget, vi kan inte slänga alla gammal kunskap överbord på grund av detta. Men det är intressanta fynd! Jag gissar att det kommer flera nya studier som antingen kommer bekräfta detta eller dementera. Kommer det bekräftande studier, då kommer vi behöva ändra hur vi talar om bäckenbottenanatomin en aning.
”Vad är det som gör så ont i bäckenet? Det känns som foglossning framtill, men det är 20 år sedan jag var gravid!”
Läsarfråga
”Jag hade inte ont i symfysen under graviditeten men fick det några månader efter förlossningen. Då hade jag i ganska snabb takt ökat min fysiska aktivitet och börjat spela lagsport. Är det ändå ”foglossning” och vad kan jag göra åt det?”
Läsarfråga
All bäckensmärta kan inte förklaras av graviditet, utan man kan få ont där av andra anledningar. Här försöker jag kortfattat förklara dem.
Ostetis pubis
Ostetis pubis kännetecknas av smärta i bäcken- och ljumskregionen med en specific, lokal ömhet över leden. Uppkomsten är “multifaktoriell”. Det betyder att det här är ett tillstånd som kan uppkomma efter gynekologisk eller urologisk kirurgi, vid infektioner eller vid överbelastning hos idrottare. Det finns även hos personer med reumatiska sjukdomar. Överlappningen vid kvarvarande främre bäckensmärta efter graviditete är också stor. Idrottare som är involverade Sporter som kräver sparkar, snurrar, vridningar, riktningsändringar, sprint och snabb acceleration och inbromsning kan ge en ökad risk. Förekomsten bland idrottare är dock mellan 0,5-8%, så det är inte något supervanligt tillstånd ens där. Maratonlöpare och “sparksportare” står för flest fall. Reumatiska sjukdomar med koppling till ostetris pubis är ankyloserande spondylit och rheumatoid artrit.
Det finns några likartade begrepp om ibland används synonymt, men det finns vissa skillnader.
Symfysit har man kallat det när smärtan är en komplikation till urologisk eller gynekologisk kirurgi eller efter förlossningar/förlossningsskador.
Osteomyelit har man också kallat det om det finns en infektion i benväv och benmärg efter att bakterier från hud eller slemhinna kommer in till leden vid en operation eller skada. Då kommer smärtan också ofta samtidigt som feber och andra infektionstecken.
Gränsdragningen mellan dessa tre tillstånd är inte helt klar. Enligt de senaste studierna verkar man samla alla dessa begrepp under namnet ”Ostetis pubis”
Vilka är symtomen?
Symtomen av ostetis pubis kommer i ett spektrum. Bäcken- eller ljumsksmärta är ett av de viktigaste symtomen. Smärtan är vanligtvis lokaliserad i underlivet, kring pubisbenet eller i ljumskarna. Smärtan kan vara molande, värkande eller bultande i karaktär och lättar ofta i vila. Smärttillståndet finns ofta kvar I 3-12 månader med en långsam men successiv förbättring. De flesta blir smärtfria i slutänden.
Vissa patienter kan också uppleva låggradig feber och sjukdomskänsla, hos dessa individer kan man ofta se infektionsvärden (CRP) i blodprov och man bör då undersöka detta vidare. Ostetis pubis kan ge synbara fynd på röntgen, MR eller ultraljudsundersöking.
Även om smärtan är centrerad kring främre bäckenfogen kan den kan också stråla ut mot ljumske, mage eller insida lår. Smärtan provoceras av att gå i trappa, springa, promenera, belasta mer på ena benet och av att ligga på sidan. Det kan komma klickande ljud vid vissa rörelser.
Om smärtan uppstår i samband med infektionstecken så som feber eller allmän sjukdomskänsla är det viktigt att vända sig till läkare.
Rehab för symfyssmärta
Behandlingen handlar ofta om en god balans mellan aktivitet och vila och fysioterapi ä ren viktig del av behandlingen. I början kan man behöva vara nästan sängliggande och sedan öka på sin aktivitet gradvis, med eller utan användning av gånghjälpmedel. Kompressionshorts eller bäckenbälten kan testas, men har ofta inte någon jättebra effect.
Det är viktigt att träna smärtfritt och men samtidigt inte
för mesigt. En bra fysioterapeut hjälper dig att hitta ett upplägg som funkar och
följer dig också med lämpliga förslag på stegring längre med vägen. Rehabövningarna
inkluderar ofta alla muskler som är i området, både mage, höfter, lår och rumpa
och rygg och omfattar både styrka, uthållighet, rörlighet och samspelet mellan muskler.
Det kan ibland också bli aktuellt med annan manuell behandling.
För läkemedelsbehandling för du rådgöra med en läkare. Smärtlindring, anti-inflammatoriska läkemedel, kortison, anitbiotika eller andra läkemedel kan användas beroende på smärtans orsak.
Hur lång tid tar det att bli bra?
I 90-95 % av fallen försvinner smärtan med tid och behandling. Återhämtningsperiodens längd är dock oförutsägbar. I studier har man sett en genomsnittlig tid på 9,5 månader för män och 7 månader för kvinnor. Generellt verkar det ta mellan 3-12 månader.
Vad mer kan man testa?
Is, anti-inflammatoriska läkemedel och ibland injektioner in i leden är de vanligast förekommande behandlingarna. Injektioner bör vara ett sista alternativ om allt annat inte funkar. Det är inte säkert att dessa injektioner ens hjälper och de kan också orsaka en del tråkiga biverkningar om det upprepas för många gånger.
Var börjar jag?
Du börjar med att ta det lugnt och hitta ett sätt att lindra smärtan. Sedan bokar du tid hos en fysioterapeut! En terapeut som är inriktad på idrottsskador kan vara lika bra som en som är inriktad på kvinnors hälsa.
Börja med isometriska övningar för insida lårmuskler och
magmuskler, bäckenbottenträning och försiktig cykling.
I nästa steg ökar du och inkluderar höftböjare, magmuskler
och rumpmuskler i mer utmanande övningar, med kroppen som redskap och senare
med bollar och gummiband som redskap.
Senare kommer återgång till ”yvigare” övningar som sidosteg, utfallssteg, riktningsändningar.
Allra sist i rehabprocessen kommer idrottsspecifik träning så som löpning eller sparkar. Det brukar ta minst 3-6 månader att komma så långt.
Koppling mellan ostetis pubis och FAI
FAI är en förkortning av ”Femuroacetabulär impingement” och innebär ett inklämningstillstånd i höften. Detta känns framförallt när benet förs fram och roteras in. Symtomen blir en djup ljumsksmärta som vid undersökning kan särskiljas från höftartros. FAI kan ofta ses på (olika sorters) röntgen men anses vara en ovanlig orsak till höftsmärta. Senaste forskningen verkar mena på att det kan finnas kopplingar mellan FAI och symfyssmärta. Även om de är två separata saker så kan de förekomma hos samma individ samtidigt och därmed kan de trigga varandra. De kan också ha besläktade uppkomstmekanismer. Kanske har inskränkt rörlighet i höften en effekt som gör att det blir mer belastning på symfysen.
Oftare män?
I litteraturen står det ofta att symfyssmärta oftare drabbar män. Det här tror jag faktiskt inte riktigt på. Däremot tror jag att många kvinnor som haft samma slags smärta under graviditet inte söker hjälp för det, även om det kommer långt senare. Och jag tror också att många kvinnor som väl söker vård får alla möjliga slags (bort)förklaringar som också härrör till graviditet/gynekologi och därför inte får adekvat hjälp. Men vad vet jag?
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Många kvinnor jag träffar känner otroligt blandade känslor inför sex efter graviditet och förlossning, och frågan är laddad och ibland även kravfylld. Att få en ändrad familjesammansättning kan göra att behovet av ”sammankittning” av föräldrarna är extra viktigt, och där har sex en naturlig del. Samtidigt kan det vara oändligt svårt att komma tillbaks på det sexuella planet. Jag tänker därför ta er med på ett resonemang om varför.
Sexualitet i tre områden
Identitet – vem jag är, hur jag känner mig, vad som triggar igång mig etc.
Funktion – hur min kropp reagerar på sexuellt stimuli, hur kroppen medvetet och omedvetet förbereder sig inför, eller skyddar sig emot, sexuell penetration.
Relation – sexualitet i förhållande till en partner, om relationen är bra eller dålig i stort kan påverka mitt förhållande till sex inom samma relation.
Allt det här är såklart varierande under livet och dessutom starkt påverkat av stora livshändelser som nya relationer, graviditeter, barnafödslar med mera.
Var ligger problemet?
Biologiska besvär – hormonell inverkan som vid graviditet, menopaus, under amning och vid sköldkörtelpåverkan etc. Blodbrist, depression, sjukdomar, läkemedel, smärta, urinvägsinfektioner, åldrande – det finns en stor mängd saker som kan inverka på kroppens förmåga till normal sexualitet
Psykologiska aspekter – Svägningar i humör och mående, övergrepp, självförtroende, trauma, identitetskris, smärta, förändrad kroppsfuppfattning, depression
Relationsproblem – Konflikter, sexuell dysfunktion hos partner, missförstånd, brist på kommunikation, ekonomiska besvär
Sex efter förlossningen
Att vara nybliven förälder kan påverka sexualiteten på alla nivåer tänker jag. Graviditet och förlossningar innebär stora förändringar för en identiteten. Tidigare har du kanske bara sett dig som yrkesperson och partner, efter att ett barn kommit till världen ska du också hitta din identitet som mamma. Kroppen kan ha förändrats och det kan överhuvudtaget vara svårt att känna igen sin kropp, och det som tidigare varit sexuellt förknippat är kanske nu dominerat av barnet – bröst av eventuell amning och vagina efter eventuell vaginal förlossning. Jag har skrivit mer om detta här och här.
Förlossningsskador och ”belastningsskador”
Förlossningsskador och ”belastningsskador” från graviditeten kan ha skapat negativ inverkan på den sexuella funktionen. Nerver kan vara stukade, muskler skadade. Det kan finna sårläkning, ärrvävnad och smärta. Bäckenbottens spänningsgrad, styrka och uthållighet är av stor vikt när det kommer till kvinnlig sexualitet och bäckenbottenmusklerna spelar en roll i både när det gäller att bli upphetsad, nå orgasm och att tåla/gilla penetration. En nedsatt funktion hos bäckenbotten kan indirekt påverka möjligheten för dig att bli upphetsad och negativa kopplingar så som smärta, skav och minskad sexuell känslighet kan påverka dig så att du stort upplever mindre lust och mindre tillfredsställelse, mer om detta här.
Relationen påverkas
Sömbrist, stress, omvälvningar i livet kan ju göra att sex känns som allt annat är prioriterat. Jag brukar fråga mina patienter, ifall de inte har sex – är det på grund av kroppen eller livet? Många svarar ”livet”.
Vad kan jag göra sex efter förlossningen är ett bekymmer?
Jag tänker att du kan börja med att analysera ”problemet”.
Handlar det om din sexuella identitet, om din kroppsuppfattning och hur omvälvande den senaste tiden har varit för dig? Får en mamma vara kåt? Får en mamma onanera? ”Mammakönsrollen” är inte alltid helt enkel. Hur stort är ditt problem med detta, kan det vara en anledning till att söka samtalsstöd? Kan du prata med din partner?
Handlar det om funktionen, om underlivet som sådant?
Ta upp frågan med din barnmorska! Ibland kan det vara så enkelt som att använda mer glidmedel, få en östrogenkräm utskriven eller ibland mjuka upp ömmande ärr. Ibland kan det bara vara att vänta ut tiden, kroppens läkning och att du slutar amma. Behöver du hjälp efter att du avslutat kontakten med barnmorskan kan du söka vård hos en bäckenbotten-fysio.
Sitter problemet egentligen i relationen?
Ta upp detta med din partner, lyft frågan från just ”sex?” till ”hur har vi det tillsammans?” och se om ni kan lösa det på egen hand eller om ni kan få hjälp via BVC eller någon specifik parterapi.
Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation
Att ha sex efter förlossningen är inte alltid en lätt sak. Våga därför prata om hur ni känner och lyssna på varandra och era kroppar.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
I mitt arbete som fysioterapeut har vi en del rehabträning i grupp. Till våren kommer jag ha en utomhustränings-grupp. Eftersom vi har en grupp i Farsta kommer jag hålla gruppen i Årsta, så sprider vi möjligheten för fler att kunna vara med.
Gruppen är lämplig för dig som är nybliven mamma och har besvär från bäckenleder, bäckenbotten eller magmuskler. Det är inte en allmän ”kom igång med tränings-grupp” för helt symtomfria individer. Tipsa gärna vänner och bekanta!
Gruppträningen kostar 250 kr per gång, upp till frikort.
Mejla mia@mejakvinnohalsa.se för att boka tid.
Plats: Vättersparken i Årsta (nära fotbollsplanen)
Har du några tankar om smärtor i bäckenbotten under mens? Varför får man det? Det har blivit så mycket värre efter att jag födde barn.
//
Mina symtom från bäckenbotten blir alltid värre under mens. Varför?
Läsarfrågor
Menstruationscykelns olika berg-och-dalbana är väldigt komplex, kortfattat handlar ju menscykeln om att ägg mognar, släpps och att slemhinnan så småningom blöder ut. De hormonella förändringar som sker under menscykeln kan påverka musklernas styrka/uthållighet/stabilitet.
Bäckenbotten är en
uppsättning av muskler som genom både statisk och dynamisk aktivitet är ansvariga
för att hålla bäckenorganen på plats, för kontinensen och för sexualfunktionen.
Bäckenbottens uppgift i vardagliga livet är ofta att mota buktryck, vilket är
det tryck som uppstår då vi använder andningsmuskler och bålmuskler till att
öka trycket inne i bålen – för att lyfta, skjuta, trycka, dra eller vid andra sorters
fysiska utmaningar.
När man undersöker muskelaktiviteten (liksom den elektriska aktiviteten i muskeln) i bäckenbotten under menscykelns olika faser har man sett att det finns signifikanta skillnader vad gäller muskeltonus under en normal menstruationscykel. Bäckenbottens vilotonus var som högst under lutealfasen (den från ägglossning fram till mens). Man har inte några övertygande resultat från studier vad gäller hormonpåverkan och muskeltonus.
Varför gör det ont i
bäckenbotten under mensen?
Det kan bero på muskelkramp som liksom fortplantar sig från livmodern genom vagina och till musklerna. Kroppens försvar mot smärta är ofta spänning. Denna spänning kan öka upplevelsen av menssmärtorna, därför att det blir ett större område som krampar och smärtar.
Gör mensen att mitt framfall
blir värre?
Alla dina symtom kan kännas
värre strax innan och i början av en mensperiod. Den vanligaste förklaringen
till detta är vätskeansamling och den faktiska tyngden som ökar på belastningen
på din bäckenbotten lokalt.
Ökade besvär kring tarmtömning?
Kring menstruationen kan en del
bli förstoppade, andra svullna i magen och ytterligare andra få lös avföring. Allt
detta kan i sin tur förstärka symtom från bäckenbotten. Förstoppning kan korka
igen och göra tillvaron tuffare för dig med framfall. Lös avföring kan göra livet
surt för dig med icke-optimal-sfinkterfunktion (tell me all about it…) och en
känsla av svullnad överallt kan förstärka känslan av att allt är spänt, ömt och
svajigt. Symtomen som uppkommer kring avföring och tarmtömning beror på
hormonförändringarna och på kroppens reaktioner på dessa. Lös avföring kan bero
på en reaktion på prostaglandiner som syftar till att mjuka upp den glatta muskulaturen
(den icke viljestyrda muskulaturen) inför menstruationen.
Ökade besvär från urinvägar och
av läckage?
Det finns inte mycket, dock finns det ett visst vetenskapligt stöd för att kvinnor har mer besvär från urinvägar och av urinläckage precis före eller under menstruationen. Att det finns bara begränsat vetenskapligt stöd för det, betyder det inte att jag ifrågasätter kvinnor som upplever det. Min uppfattning är alltså att det generellt är väldigt vanligt med alla sorters symtompåslag strax före och under mens. Vi vet bara ganska lite om VARFÖR det blir så. En teori är att själva blåsans muskulatur påverkas så att den blir retligare.
Ska vi ha så här mycket mens?
Om jag uppfattat en strömning inom gynekologin rätt, så börjar man allt mer tänka att vi har mens så länge och får så få barn (alltså jämfört med hur människor levt förr), så att vi kanske faktiskt har FÖR mycket mens i livet. Om du har bekymmer som stör livet pga mens kan du ta upp frågan med en gynekolog. Kanske finns det hjälp att få genom att helt enkelt skippa mensen.
Besvär relaterade till mens blir ibland värre med åldern?
Många upplever att det fått förvärrade eller nytillkomna symtom av sin mens efter att de fött barn. För många är det så att de första mensperioderna efter ett avbrott för graviditet (och kanske amning) beter sig väldigt annorlunda, men att det sedan stabiliseras. För andra blir förändringen bestående. En av anledningarna till detta kan vara tiden som passerat, en del får helt enkelt mer omfattande blödningar eller ökade symtom av smärta ju äldre de blir. Vissa anledningar till detta är skäl för utredning och behandling hos gynekolog, så min rekommendation är att om du upplever förändringar som inte känns rimliga ska du besöka en vårdgivare.
Min egen erfarenhet:
Min egen erfarenhet är att jag hade en besvärande och nytillkommen smärta/tyngd/trötthet i bäckenbotten de första mensdagarna alltsedan mensen återvände efter att vårt första barn föddes. Det var ibland så pass jobbigt att jag hade svårt att stå upp i lekparken medan barnen lekte. När äldsta sonen var fem år upptäcktes det att alla mina muskler i mellangården och runt sfinktrarna fortfarande var trasiga efter förlossningen. Jag genomgick en omoperation där musklerna lagades så gott det gick. Efter detta har jag aldrig haft riktigt samma känsla. För mig personligen var alltså den nya smärtan under mens ett symtom på trasiga muskler och ett funktionsbortfall.
Bäckenbotten och mens
Som ni ser har jag försökt lyfta en rad olika besvär och möjliga orsaker, utan att för den sakens skull ha väldigt tungt vägande vetenskapligt stöd. Visst är det ändå konstigt? Mens är något som nästan alla kvinnor har mååååånga gånger i livet, men forskningen om bäckenbotten, mens och symtom existerar typ inte.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Idag tänkte jag skriva lite grann om vad du kan förvänta dig av ett första besök hos en fysioterapeut och hur vad du själv kan göra för att göra besöket så bra som möjligt.
Det grundläggande
Boka tid hos någon du tror att du kan vara avslappnad med. Spelar det någon roll vilket kön terapeuten har? Åldern? Vill du ha en med lång yrkeserfarenhet eller kanske en ung med moderna tankar? Efterfrågar du vissa kunskaper och tekniker? Kolla upp lite sådana fakta innan, så optimerar du möjligheterna för att du ska känna dig nöjd sedan.
Förbered dig
Jag uppskattar alltid när mina patienter har en tydlig uppfattning om vad de önskar ha ut av besöket. Jag blir också alltid glad över en konkret lista med frågor. Det är inte alltid vi hinner med exakt allt, men det är otroligt skönt för mig som vårdgivare att veta hur du tänker och vad du vill.
Analysera
Försök analysera dina besvär veckan innan du ska träffa fysioterapeuten. Speciellt är det bra om du kan försöka se samband mellan när du har mer eller mindre ont. Vad provocerar dina besvär, och vad kan lindra dem? När har du en bra dag, och när har du en dålig dag? Kan du se några samband? Försök sätta ord på eventuell smärta (skarp, molande, brännande etc).
Tänk bakåt
Försök komma på hur besvären startade. Har du haft dem länge? Kommer de och går? I samband med vad blir de bättre och sämre? Kan du se någon utlösande faktor?
Vad önskar du?
Var tydlig med dina egna förväntningar. Känner du att du är i en fas i livet där du helt omöjligt kan tänka dig att göra en livsstilsförändring eller hinna med träning på gym, säg då det. Det är slöseri på er bådas tid om terapeuten ska försöka gå igenom åtgärder med dig som du vet att du just nu inte förmår ta till dig. Önskar du en viss behandlingsmetod, säg det. Då får terapeuten ta ställning till om det är möjligt eller om du kanske ska träffa någon annan.
Inför/under besöket:
Var beredd att klä av dig. Fysioterapeuten kan ofta inte göra en bra undersökning av ett fullt påklätt område. För att göra en bra undersökning vill fysioterapeuten ofta få en överblick av omkringliggande leder, så om du har besvär i ryggen behöver du klä av dig till underkläder. Oroa dig inte över nakenheten, läs vad jag skrivit här så förstår du varför vi inte bryr oss alls…
Ha mjuka och bekväma kläder som är lätta att ta av och på. Du kommer behöva klä av dig, så för att slippa krångel tänk lite på klädvalet. Och du kommer troligen få testa någon eller några övningar, så att ha kläder du kan röra dig i är rätt smart.
Kom gärna med god marginal, många fysioterapeuter har en ”väntrumsanamnes”, ett frågeformulär, du ska fylla i innan besöket. Fysioterapeuten har en viss avsatt tid för dig, om om du kommer sent kommer besöket också bli kortare än det var tänkt, just för att den som är efter dig ska slippa vänta.
Försök ha en dialog med terapeuten om behandlingens mål. Vad är det du vill ha ut av behandlingen och vad anser denne om huruvida detta är ett rimligt mål? Vad ser ni för tidsaspekt för att uppnå målet?
Lite tankar om efterföljande besök:
Om du inte kan komma på efterföljande besök och lämnar återbud vet vi aldrig om det är för att du inte ansåg att vi kunde hjälpa dig, om du faktiskt hade förhinder eller om du bara glömt. Det är ditt eget ansvar att ringa och boka en ny tid. Var det så att du inte trivdes med din specifika vårdgivare är det aldrig någon som tar illa upp om du vill byta. Låt inte personkemin göra att du ger upp om det hela helt och hållet!
Ditt eget ansvar
Vi ser det som ditt eget ansvar i behandlingen att göra hemövningar och följa våra råd (om du inte redan gjort klart för oss att det är omöjligt) och att du själva frågar om det är något du inte förstår. De flesta av oss försöker förklara så mycket vi kan, men ibland är vi inte tydliga nog.
Avslut
Behandlingsperioden avslutas av olika anledningar. I den bästa av världar avslutas den när du är symtomfri och kan fortsätta hålla igång på egen hand. Ibland blir det tyvärr så att behandlingen avslutas för att den gått i stå, att ni inte kommer längre på den inslagna vägen. Är du inte tillfredsställande symtomlindrad tycker jag att du ska våga fråga om din terapeut känner till någon kollega som har andra behandlingsalternativ eller om det finns något annat som hen kan rekommendera dig.
Tankar och funderingar på det här?
Har du erfarenheter av fysioterapeutbesök som inte blivit som du tänkt dig? Vad hade hen kunnat göra annorlunda? Vad hade du kunnat göra annorlunda?
I november skrev jag i ett annat sammanhang om boken ”Allt män har rätt till” av Kate Manne. Den boken älskade jag förbehållslöst. Det är en fantastisk och lättillgänglig genomgång av hur kvinnohat färgar livet för både män och kvinnor. Det är också den andra boken på samma tema av Kate Manne. Av en slump läste jag ”Allt män har rätt till” före den första boken ”Duktig Flicka”.
Jag hade nog föreställt mig att jag skulle skriva en text om båda böckerna. Ni är många följare som vill höra mina tankar om de böcker jag läser. Men om ”Allt män har rätt till” vill jag egentligen bara tillägga: Läs den!
Duktig flicka är en bok som jag har mer att säga om. Kanske mest för att jag inte är odelat positiv. Vi skulle kunna säga så här: Det bästa i boken är det svenska förordet, skrivet av Elsa Kugelberg. Hon sammanfattar bokens budskap kort och koncist.
” I Duktig Flicka definierar Kate Manne misogyni som en patriarkatets polismakt, den del av systemet som tillrättavisar kvinnor som inte stannar på den plats de tilldelats. Om sexismen är ideologin som de patriarkala normerna lutar sig mot, är det misogynin som ser till att det efterlevs”.
Misogynin är patriarkatets polismakt
Kate Manne är professor i filosofi och boken är långt ifrån en instruktionsmanual. Hon använder de abstrakta tänkandet från filosofin för att belysa problematiken. Manne belyser kvinnohat från många olika håll och beskriver det som ett socialt och politiskt fenomen med psykologiska, strukturella och institutionella yttringar. Det återkommande temat är att de regler som kvinnor har att förhålla sig till är att en kvinna enligt den misogyna ”polismakten” är skyldig att förse män med sex, omsorg och obetalt hushållsarbete och att avstå från maskulint kodade förmåner och privilegier.
Bara nu och här
Jag upplever det som att analysen flyter lite i ”nu och här”. Kate Manne analyserar den amerikanska samtiden och aktuella händelser. Hon skapar dock ingen djupare förankring i historien (varför är det som det är ?) och ger heller ingen vägledning till framtiden. I bok nummer två (Allt män har rätt till) läser jag mellan raderna att detta kommer sig av att Kate vid författandet av Duktig Flicka var rätt desillusionerad och inte hade så hög tilltro till förändring.
Mäns våld mot kvinnor
En tankegång i boken som fascinerar mig är diskussionen om mäns våld mot kvinnor. Det förekommer att man pratar om mäns våld mot kvinnor som avhumaniserande. Att kvinnor utsätts för våld för att de anses vara andra klassens människor. Manne argumenterar istället för att kvinnohat är så etablerat att ingen avhumanisering behöver ske. Det räcker med att vara kvinna för att bli utsatt för våld. Våldet uppstår ofta när kvinnor avviker från normen om at vara givare av omsorg, sex och obetalt arbete.
Men ack så tråkig
Ni hör, boken har fascinerande och givande resonemang och argumentationer. När jag skriver ihop det så här så tänker jag att jag kanske gillar boken ändå? Men grejen är att den här boken kanske ändå är en av de tråkigaste böcker jag läst. Hon gör något som jag ogillar brutalt – hon skriver så långt och krångligt att det blir oläsbart. Jag är van att läsa akademisk litteratur (måhända inte filosofisk sådan, dock…) men den här boken blir nästan ogenomtränglig för mig.
I boken ”Allt män har rätt till” är språket helt annorlunda. Jag gissar att hon fick feedback om detta till bok nummer två. Det är lite synd att ingen sa till henne lite tidigare att ”ingen kommer komma förbi första kapitlet om du inte skriver enklare”. Det är inte bara språket som är svårt att ta sig igenom, det är själva bokens upplägg. Det finns ett överväldigande antal fotnoter som stör läsupplevelsen enormt. Jag tänker mig att hon hade kunnat skapa en hemsida med länkar för vidare läsning. Eller en blogg, där fotnoternas innehåll hade kunnat få utrymme. Eller, det kanske hon redan har? Jag har inte kollat!
Mina tankar om ”Duktig flicka – Misogynins logik”
Summa summarum – bokens nerkokade innehåll är viktigt och fascinerande. Det är synd att det är så oerhört tungt paketerat. Om du ska läsa någon bok av Kate Manne vill jag i första hand rekommendera ”Allt män har rätt till”. Känner du därefter att du, med hjälp av djupare resonemang och fotnoter, vill gräva dig vidare kan jag rekommendera ”Duktig Flicka – Misogynins logik”.
