Kategori: Kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Menscykel och skaderisk?

Spelar menscykeln någon roll för skaderisk?

Den här frågan är viktig och vi är verkligen på krypstadiet i kunnandet kring menscykeln, hormoner och skaderisk. Jag ska försöka redogöra kort för vad vi ungefärligt känner till.

Grunderna om menstruationscykeln

Vid mensen startar follikelfasen som karaktäriseras av låga nivåer av luteiniserande hormon (LH förkortat), follikelstimulerande hormon (FSH) och progesteron. Under fasen ökar sakta nivåerna av östrogen och luteiniserande hormon. Denna fas är ca 14 dagar lång och avslutas med ägglossning och en topp av östrogen och LH. Ibland pratar man specifik om den sena follikelfasen, denna börjar tre dagar före ägglossningen och sträcker sig genom ägglossningen. Östrogennivåerna byggs upp under follikelfasen och toppar under den sena follikelfasen vid mängder som är nästan 10 gånger högre än i början av cykeln. Efter ägglossningen kommer lutealfasen som i sin tur karaktäriseras av höga nivåer av östrogen och progesteron.

Vad säger forskningen?

Menstruationscykeln påverkar förekomsten av skador hos atleter. I studier har man sett att muskel- och senskador inträffar dubbelt så ofta under dagarna före ägglossning. Det verkar också som att det kanske finns en ökad skaderisk i samband med försenad mens.

Varför är det så här?

Teorierna kring varför det blir så går isär litegrann. Några menar att skaderisken ökar till följd av en minskad ligamentstyvhet som äventyrar ledstabiliteten. Några andra menar att stelhet i muskelsenor kan öka skaderisken. När östrogenkoncentrationen är som högst verkar vara en topp på skadefrekvensen, och det verkar dock inte riktigt höra ihop med styvhet eller stelhet i ligament eller senor. Det finns också många andra faktorer som kan spela roll, hur menscykeln och de olika hormonnivåerna påverkar sömn, trötthet, aptit och humör. Allt detta kan också påverka en idrottares prestationer, reflexer och motorisk kontroll.

Relaxin då?

Vi vet att hormonet relaxin spelar roll för ligamentär uppmjukning under graviditet. Relaxin har en liten upp- och nedgång även under menstruationscykeln och man ser en höjning av relaxin i samband med timingen för ökad skaderisk (det vill säga under ägglossning) och en relaxintopp vid dag 21-24. Det verkar finnas någon slags vetenskapligt samband mellan relaxinnivåer och höftskador i mjukdelar hos kvinnor och vad gäller knäskador så har man sett en skillnad på förekomst av skador och nivåer av relaxion hos kvinnor och män. Kvinnor har högre relaxinnivåer och större andel främre korsbandsskador. Vi har relaxinreceptorer i flera leder och i ligamentapparaten i och runt bäckenet och hypoteser utifrån ny forskning är att relaxinnivåerna också kan spela roll för skaderisk i bäcken, höftled och knäled.

Vi vet för lite

Ännu vet vi för lite om allt detta för att man ska basera träningsupplägg på antaganden om detta. Det här är intressant eftersom jag sett siffror på att nästan hälften av alla som deltog i OS senast var kvinnor. Det känns som rimliga och angelägna saker att få veta mer om. (Det var 48.8 % kvinnor på senaste OS för att vara mer exakt). Kortfattat skulle man kunna säga att på en motionärsnivå har man inte sett några större skillnader i prestation under menscykeln, men på elitidrottnivå kan det spela roll. Med detta sagt så skulle jag alla gånger stötta en patient som upplever skillnader vad gäller led- och bäckenstabilitet och styra sin träning efter hur det känns i menscykelns olika delar.

Referenser

Vidare läsning på bakingbabies

Avspänningsfavorit

Det finns oändligt många avspänningsmetoder och övningar för att minska sin egen känsla av stress. Jag är ICKE ett proffs på sånt här, det ska alla veta.

Personligen tycker jag att det är enormt svårt – när jag är stressad ligger det mycket närmre till hands att träna fysiskt än att göra en avspänningsövning.

Jag har dock en favorit som jag har burit med mig ända sen min grundutbildning.

Här kommer min favorit – Ballongandning

Jag kanske minns den fel också, men så här brukar jag göra.

  • Tänk på mittpunkten inuti magen, någonstans mellan naveln och ryggraden. Placera i tanken en ballong där och ge ballongen en färg.
  • På inandning växer ballongen åt alla håll, på utandning samlas den till en liten punkt igen.
    Lek med ballongandningen. Börja med att ballongen ökar och minskar i storlek helt rundformad.
  • Sedan går du över till att tänka att den blir avlång, uppåt mot lungorna och ner mot bäckenet. Och avlång ut mot sidorna. Och avlång upp emot naveln och ner mot ryggraden.
  • Ta ett gäng andetag i varje riktning, och avsluta sedan med att ballongen blir jämn och rund igen.

Fördelen med den här löjligt enkla övningen är att den går att plocka fram när och var som helst. På bussen, på tunnelbanan, i en liten paus på jobbet. Du kan sitta, ligga eller stå. Allt du egentligen gör är att fokusera på andningen och kommer ner i andningsfrekvens och puls litegrann, men på ett lite lekfullare sätt än bara tänka på och känna varje andetag. Mig tilltalar det här i alla fall!

Vad du behöver veta före din sexdebut

Vad du behöver veta före din sexdebut

Det här är en alldeles för högtflygande rutbrik. Det finns SÅ MYCKET MER du behöver veta inför sexdebuten. Kanske det viktigaste finns att hitta här: Sex och samtycke.

Jag vill också poängtera att sex är otroligt mycket mer än bara vaginala samlag. Just det här inlägget handlar om det, för det är faktiskt en avancerad sak som kan göra lite ont första gången.

Bäckenbotten och vaginalt sex

Bäckenbotten är en muskelgrupp som finns innanför hud och slemhinna i underlivet. Det är viktigt att veta om att denna muskelgrupp är avgörande för vår sexualfunktion. Bland annat är det bäckenbottens muskler som drar ihop sig med en pulserande rytm då vi får en orgasm. Det är också bland annat bäckenbottens muskler som är med och skapar utrymme i slidan när man ska föra in något där.

Smärta vid sex

Det finns ett begrepp som heter provocerad vulvodyni. Provocerad betyder att det är något som känns när man berör, trycker eller för in något. Vulva betyder de yttre könsdelarna och dyni betyder smärta. Det här hette förut ”vestibulit”. Det handlar om att det bränner, svider och gör ont när man försöker föra in en tampong, går på gynundersökning eller försöker ha sex med exempelvis en snopp.

Avslappning i bäckenbotten

Det kan hända är att bäckenbottens muskler stänger till slidöppningen genom en slags överspänning i musklerna. Det kan göra att slidöppningen blir för trång, och då kan sex göra ont. Det handlar alltså i de flesta fall inte om ”så du är”, utan att du är omedvetet spänd i musklerna. Om du tror att det här är ett problem du har finns det övningar och tips att hitta här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Hymen

Hymen är en krans av slemhinneveck som finns omkring en centimeter innanför slidans mynning. Det här kallades förr för ”mödomshinna” och man trodde att det var något som skulle gå sönder när man har vaginalt sex för första gången. Så behöver det inte alls vara. Men om det gör lite ont och du blöder litegrann efteråt så behöver du inte vara orolig. Det är oftast en sak som bara känns första gången.

Livmodertappen

En annan sak som kan kännas obehaglig är när snoppen kommer åt livmodertappen väldigt djupt inne i slidan. Det här brukar man kunna påverka genom att byta position.

Första vaginala samlaget

Första gången är sällan hollywood-romantisk och hundra procent bekväm och njutningsfull. Det är som med många andra saker – man behöver träna och lära sig med tiden. Jag hoppas att din första gång med härlig och tillsammans med någon som är beredd att lyssna på dig, gå varsamt fram och kan fokusera lika mycket på din njutning som sin egen. Nu ska jag ge dig och er några tips!

Prata om det

Jag skulle rekommendera dig att ha din vaginala sexdebut tillsammans med någon du kan prata om saken med. Du har full rätt att berätta hur allt får dig att känna och hur din kropp reagerar. Om något känns obekvämt eller läskigt har du också alltid rätt att säga nej.

Uppvärmning

Om du ska springa ett lopp kommer du behöva värma upp innan. När du ska ha vaginalt sex behöver musklerna i bäckenbotten ha fått värma upp. Om du är sugen på att ha sex kommer också kroppen igång med det som kallas lubrikation, slidan producerar själv ett slags glidmedel. Slidan blir också djupare, kuddigare och stretchigare, vilket gör att risken minskar att det kommer göra ont. Uppvärmningen brukar bestå av kyssar, smekningar och kanske oralsex. Oralsex behöver inte bara vara en del av uppvärmmingen och förspelet, det kan vara en hel sex-akt. Det är inget som säger att vaginalt sex är ”det riktiga sexet”.

Det finns olika positioner

Om du märker att vaginalt sex gör ont kan det vara värt att testa en annan position. Den vanligaste positionen är den som kallas ”missionären” och handlar om att den med vagina ligger ner på rygg och den med penis ligger ovanpå. Ibland blir det bättre om du som har vagina har en kudde under rumpan.

Borde smärtan gå över?

Om sex gör ont första gången betyder det inte att det kommer göra ont även framöver. Ofta så kommer hymen vänja sig vid utsträckning (om den inte redan gjort det av exempelvis tamponganvändning). Om det gör ont även andra och tredje gången ska du börja använda glidmedel och fokusera ännu mer på uppvärmning och förspel. Gör det ont även efter det tycker jag att du ska besöka ungdomsmottagningen och få råd. Kanske är det något som du kan få hjälp med bara genom ett enstaka besök. Har du problem med en överspänd bäckenbotten kan du också be om hänvisning till en fysioterapeut som jobbar med bäckenbotten.

Vad du behöver veta före din sexdebut

Använd kommentarsfältet och ställ frågor om du vill. Och du som vill dela med dig av tips eller erfarenheter är också varmt välkommen att göra det där.

Alla inlägg i serien

Genitalt självförtroende

Genitalier är ett samlingsbegrepp för könsdelarna och rubriken här handlar alltså om självförtroendet vad gäller underlivets funktion och utseende. Det vi vet om den här typen av självförtroende är att det påverkar många saker, inte bara måendet kring egna kroppen. Det ger avtryck på orgasmförmågan och hur svårt man upplever att det är att söka gynekologisk vård. Vi blir matade med intryck från porr, populärkultur och också genom reklam för mensskydd och allt påverkar oss. Mer eller mindre medvetet.

Fokus på kvinnor hos bakingbabies

Jag har som vanligt ett fokus på kvinnors och tjejers hälsa, men det är såklart att även män kan ha sexuella och genitala självförtroendeproblem. Men från studier vet vi att unga män ofta har en mer positiv bild av sin egen könsanatomi och sexualfunktion än unga kvinnor. Det verkar också vara så att många tjejer antar det värsta och oroar sig för hur deras kön och kroppar ska uppfattas. Manliga sexualpartners verkar bry sig mindre om både sitt eget och sin partners  genitala utseende. Det här skulle kunna förklaras av att tjejer och kvinnor generellt formas och fostras till att vara mer kroppskritiska. Vi matas också med informationen om att kvinnliga könsdelar ska ha ett visst utseende. Vilket är helt galet, eftersom det inte finns ETT utseende.

Ta kontakt med vården

Är du orolig för funktion eller utseende vill jag starkt rekommendera dig att sluta googla och sluta oroa dig. Vi är många inom hälso-sjukvården som gärna hjälper dig med att svara på frågor om utseende, variationer och funktioner.

Utforska själv

Jag vill också starkt rekommendera dig att utforska både utseende och funktion.

Här finns en guide till att undersöka din egen snippa

Här finns en guide för att också undersöka din egen bäckenbotten (musklerna inuti snippan)

Om du behöver en guide till att utforska egensex och vad som är njutningsfullt vet jag en bra bok med information!

Genitalt självförtroende

Här vill jag otroligt gärna att ni läsare delar med er om tips som underlättat eller optimerat ert genitala självförtroende!

Alla inlägg i serien

Toalettips för tonåringar

Toalettips för tonåringar

När jag tänker tillbaka på mina tonår så minns jag att jag kunde vandra långa vägar i skolan för att hitta en toalett som låg lite enskilt. Det var en mardröm att någon ens skulle se att man gick in på toaletten. Än värre skulle det vara om någon hörde en bajsa! Det var också ofräscht på toaletterna på skolan och ofta kom jag hem så kissnödig att det värkte i hela magen. Att gå och hålla sig länge är dåligt för många saker, och jag tänkte förklara varför.

Bajsa direkt

Om du blir bajsnödig så har du ca 15 minuter på dig att gå på toaletten. Gör du det inte inom det tidsspannet så har du ”missat tåget”. Det som händer då är att bajset ligger kvar i tarmen och kroppen kommer passa på att dra ur ytterligare lite vätska ur bajset. Det innebär att nästa gång du blir bajsnödig är bajset hårdare än tidigare, och svårare att få ut. När du har bajs i tarmen kommer du också bli mer gasig.

Kan du inte släppa ut gaserna så kommer du uppleva att du blir svullen och uppblåst i magen. De flesta blir bajsnödiga en stund direkt efter frukost. Om du är angelägen om att bajsa bra och tömma tarmen för att slippa gaser och uppblåsthet, se till att få tillräckligt med tid hemma på morgonen efter frukost så at du hinner med att bajsa.

Kissa regelbundet

Urinblåsan fungerar lite som en vattenballong. Blåsan blir större när den fylls med kiss, och blir mindre när du kissat.

Själva kissnödighetskänslan kommer från att blåsan drar ihop sig lite, då blir du påmind om att den är full och att det är läge att gå. Om du ständigt struntar i blåsans signaler om att det är dags att tömma kan det med tiden bli stökigt med den här signaleringen. Det kan uppstå urinläckage bara för att blåsan är så full. Det kan också vara så att blåsan blir utsträckt och du får lite svårt att kissa. Riktlinjen kan vara att kissa ungefär var tredje timme.

Tips för att våga gå på toaletten på skolan

På mataffären finns det plastpaket med städservetter. De ser ut ungefär som baby wipes eller tvättservetter man kan ta bort smink med. Om du är väldigt angelägen om att inte sitta på en smutsig toaring kanske sådana städservetter är något att ha i väskan? Om du ska bajsa och du är rädd för att det ska låta kan du testa att sätta lite papper nere i toaskålen först, så landar korvarna kanske mindre ljudligt. En del väljer istället att ha kranen på. Båda dessa alternativ är förstås lite slöseri på papper och vatten. Det bästa vore ju förstås om vi alla kunde acceptera att människor både bajsar och kissar. Det är ju inget konstigt.

Pall eller toarullar under fötterna

Det bästa bajs-tipset är detta – ha fötterna upp på någonting. En barnpall i badrummet är bra, har du småsyskon så kanske du kan låna den. Om det inte finns så kan du ställa ut två toarullar på golvet och ha en fot på vardera rulle. Att knäna kommer något högre än höfterna hjälper dig att slappna av och släppa ut både kiss och bajs.

Stress, oro, ångest

Psykisk hälsa påverka vår mag-tarmhälsa otroligt mycket. Om du känner dig väldigt stressad eller orolig kan just avföringsvanorna påverkas mycket. Ta dig själv på allvar om du mår dåligt och prata med någon du har förtroende för, på skolan eller inom hälso-sjukvården. Det finns hjälp att få!

Toalettips för tonåringar

Dela gärna med dig av egna toalettips för tonåringar. Har du andra frågor eller funderingar får ud också gärna skriva dem i kommentarsfältet!

Alla inlägg i serien

Bäckenbottens utveckling under tonåren

Vad är bäckenbotten?

Bäckenbotten är en muskelgrupp som utgör det nedersta stoppet i bålen. Bäckenet är en skål av ben med en öppning i botten, och där på insidan finns bäckenbotten. Den lyfter och bär upp allt bukinnehåll och släpper också in, och ut, saker när det är aktuellt.

Vad gör bäckenbotten?

När bäckenbotten fungerar bra kan du kissa bra, hålla kiss och bajsa lätt. När det blir aktuellt kan du också föra in föremål, snoppar eller bli gyn-undersökt utan problem. Problem med dessa funktioner kan uppstå när musklerna är för spända eller för svaga.

Utveckling under tonåren

Liksom alla muskler som sker en utveckling under tonåren och tidig vuxen ålder. Du kan bli ditt ”starkaste och mest muskulösa jag” någon gång i ung vuxen ålder. Ju äldre du blir desto mer muskelmassa kommer du förlora. Och är du yngre, desto nyare är musklerna på att göra sitt jobb. Vi tror att vi i vissa fall kan påverka muskelfunktionen senare i livet med den träning och belastning vi utsätter kroppen för som unga. Det här kan både vara positivt och negativt.

Risk med för intensiv träning

Vad gäller bäckenbotten så har man i någon studie sett att unga kvinnor som tränar mer än 7,5 timmar i veckan kan riskera att få urinläckage i högre grad än andra, när de blir vuxna. Det finns ett liknande samband mellan intensiv träning som tonåring och risk för framfall som vuxen. Men för detta krävs över 21 timmars ansträngande aktivitet i veckan. Framfall innebär att någon av slidans väggar eller livmodern sänks från sitt ursprungliga läge. Det kan ge en rad symtom och problem om sänkningen blir omfattande.

Vad betyder det här?

Tonåren kan utgöra en särskilt sårbar tid där intensiv och regelbunden fysisk aktivitet kan ha en påverkan på musklerna i bäckenbotten och dess stödjestruktur. Intensiv och omfattande träning ökar risken att drabbas av urininkontinens och framfall senare i livet. Det här innebär inte att det är farligt eller dåligt att träna. Men det innebär att du som tonåring OCKSÅ behöver återhämtning och vila. Och om du upplever besvär från bäckenbotten ska du kunna söka vård. Du kan börja med att prata med en läkare på vårdcentralen, en barnmorska på ungdomsmottagningen eller hos en sån som mig. Jag är en fysioterapeut som jobbar med bäckenbotten. Oss hittar du här.

Vad ska du som tränare/ledare tänka på?

Du som tränare i en sport eller aktivitet som omfattar högintensiv träning behöver känna till saker om bäckenbottens utveckling under tonåren. Överbelastningsproblematik kan drabba alla idrottare. Det märker man ju kanske oftast som en smärta eller ökad frekvens av skador. Hos unga tränande tjejer kan överbelastning också märkas i form av bäckenbottenproblem. Detta är något som de kanske inte alls är beredda att prata med dig om. Det är därför viktigt att visa lyhördhet och respekt om du anar att det finns problem som gör att någon av dem du tränar undviker vissa moment eller hela träningstillfällen på grund av bäckenbottenbesvär. Jag vill också peka på vikten av att lyssna på kroppen och inte överbelasta bäckenbotten. Det är under de år som du tränar dessa unga som man lägger en grund som kan påverka bäckenbottenhälsan på sikt.

Bäckenbottens utveckling under tonåren

Har du några erfarenheter eller frågor får du gärna ställa dem i kommentarsfältet!

Alla inlägg i serien

Underlivshälsa under tonåren

Den här serien kommer innehålla lite gott och blandat. Den riktar sig lika delar till föräldrar, vårdgivare och till tonåringar själva.

Tonåren är förhoppningsvis som livet i stort, en blandning av fantastiska upptäckter, osäkerhet och en önskan om självständighet.

Det är dock en tid av många första gånger och en period av väldigt starka intryck och känslor.

Kanske är det första gången du ska använda tampong.

Första gången du har sex.

Första gången du undrar om du ser normal ut och har normala funktioner.

Och kanske fortsätter en del saker att finnas som du hade önskat att du växt ifrån. Du kanske läcker kiss när du skrattar riktigt mycket. Kanske har du sedan länge problem med magen eftersom skoltoaletterna är så ofräscha så du går omkring och håller dig hela dagarna.

Vid det här laget har du kanske hunnit bli riktigt, riktigt duktig på din idrott och älskar det. Kanske älskar du inte urinläckagen som uppstår när du tränar riktigt lika mycket.

Den här inläggsserien är för dig.

Alla inlägg i serien

Referenser

Prevalence and Awareness of Pelvic Floor Disorders in Female Adolescents Seeking Gynecologic Care

Lifetime physical activity and female stress urinary incontinence

Prevalence of stress incontinence in nulliparous elite trampolinists

Lifetime physical activity and pelvic organ prolapse in middle-aged women

Is Physical Activity Good or Bad for the Female Pelvic Floor? A Narrative Review

Associations between pornography exposure, body image and sexual body image: A systematic review

Meja kvinnohälsa

Har berättat litegrann på instagram tidigare, men tänkte nu göra en hel post även här på bloggen med dessa spännande nyheter: Jag ska byta arbetsplats!

Under några år har jag funnits på Arena Motion och Rehab och har haft eminenta kollegor och en otroligt trevlig arbetsplats. Men nu är det dags att gå vidare!

Min kollega Emma har närt en dröm om att ha en egen klinik endast nischad för kvinnohälsa och nu har hon sett till att den drömmen snart blir sann. I augusti öppnar därför Meja Kvinnohälsa.

Vi som jobbar där kommer alla vara specialistfysioterapeuter. Jag och Emma är specialister inom obstetrik, gynekologi och urologi. Våra kollegor är specialister inom idrottsmedicin, smärtrehabilitering och äldres hälsa samt lymfterapi. Det kommer även en psykolog till oss i gänget också! Förutom vård kommer vi även fortsätta bedriva utbildnings- och kursverksamhet, både riktat till patienter och till vårdgivare.

Adressen kommer vara Munkforsplan 33 i Farsta Centrum.

Mer info kommer. Följ oss gärna på instagram!

Sår i mellangården som spricker upp

”Jag genomgick en perineorafi, och ett tag efteråt fick jag en infektion och såret sprack upp. Jag vet inte än om det bara är ytliga stygn eller om det också är stygnen i musklerna längre in. Men min fråga är nu – varför kan jag bara inte åka in och få det här ihopsytt igen? Det känns jättekonstigt att behöva gå omkring så här uppfläkt i flera månader.”

Sår som spricker upp

När ett kirurgiskt sår läker som det ska sitter vävnaderna ihop med hjälp av stygn samtidigt som det som ska bli ärrvävnad börjar skapas i såret. Stygn och sår spricker ibland, ganska ofta på grund av infektioner. Kroppens övriga status spelar också in. Diabetes, fetma, rökning och undernäring är alla saker som kan påverka läkningen till det asämre. (Fettceller har mindre effektivitet i blodflöde och syresättning jämfört med andra vävnader.)

Utöver detta kan skickligheten och suturtekniken hos den som opererat spela in. Tryck från fysisk aktivitet eller från ökning av buktryck vid skratt, hosta, nysning kan också orsaka tryck på sår som gör att de går upp. Sår som spricker upp gör det ofta mellan 3-10 dagar efter operationen.

Försiktighet

Det är på grund av detta som vi ofta uppmanar patienter att vara väldigt försiktiga de första två veckorna efter en operation. Man behöver röra sig lite och ofta, men ska undvika stora, hastiga rörelser och belastning.

Infektioner

Infektioner ger svullnad, varbildning, onormal rodnad, feber, ökad mängd och illaluktande flytningar och smärta. Om du märker av infektionstecken ska du fort som ögat söka vård och vara kanske ytterligare lite försiktig med yviga rörelser och belastning.

Fenomenet resuturering

Att sy igen ett operationssår som har släppt kallas ”resuturering”. Man forskar på möjligheten att resuturera uppspruckna lagningar efter förlossning, men det finns ännu inga tydliga resultat. Jag har aldrig sett någon prata om resuturering efter perineorafier faktiskt. Min gissning är att sårrupturer efter perineorafier i nästan alla fall handlar om infektioner. Och då ska man inte sy igen.

Resuturering efter förlossning

Här kan du läsa om vad vi inte vet kring resuturering av förlossningsskador (grad 2) (grad 3-4). Trots att vi inte riktigt vet om det här är en bra metod eller inte erbjuder vissa sjukhus resuturering om stygnen går upp inom en veck, men då måste stygnen ha spruckit upp av exempelvis mekaniska faktorer och inte på grund av infektion. När man väl behandlat infektionen kan det sedan ha gått så pass mycket tid att en resuturering inte längre är lämplig eller möjlig.

Färska sårytor behövs

Anledningen till detta är för att sårytorna ju läker. Hud eller slemhinna vill liksom stängas, oavsett om det är i ett korrekt läge eller ej. Har det gått lite för lång tid och såret inte längre har två färska sårytor kommer ihopläkning kanske inte ske. Eller om det sker delvis kanske det också uppstår fistelgångar eller annat. Man behöver alltså färska sårytor för att kunna sy.

Sekundärläkning

När det får läka ”inifrån och ut” utan att man syr igen kommer ny vävnad fylla ut klyftan där såret sprack upp. Om det bara var hud/slemhinna involverat i såret som gick upp kan detta ofta läka fint, trots allt. Om sårrupturen involverande muskler och andra vävnader längre in får man sedan göra en ny bedömning och se om man ska försöka sig på en ny operation eller inte. Men då vill man ofta att den fysiologiska läkningen i området ska ha fåt tuffa på ett tag.

Granulom

I vissa sår uppstår granulom, det är små röda och upphöjda fläckar av vävnad som ibland kan göra lite ont och ha lätt att börja blöda. Om dessa stör dig kan de behandlas med ett medel som man penslar på, men ofta läker de också bort med tiden.

Sår i mellangården som spricker upp

Det finns få saker som är så tärande efter att ha genomgått en tuff och smärtsam operation, som att såret spricker upp. De flesta lider oerhört av osäkerheten detta medför och sorgen av att inte bara få en smidig läkning och återhämtning. Men en liten tröst är att det faktiskt ofta tar igen och läker rätt fint ändå. Och det bästa sättet att komma igenom den jobbiga perioden är att ta en dag och en vecka i taget. Rätt var det är har tillräckligt tid gått och du kan antingen se att läkningen ändå blivit bra. Eller så tar du dig tillbaka till opererande läkare och ber om en ny bedömning. Men alla er drabbade: Jag känner oerhört mycket med er.

Dela gärna med er av egna erfarenheter i kommentarsfältet!

Övrigt tips: Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som ger dig som behöver en vägledning under läkningens första månader och ger ett successivt stegrat träningsprogram.

Frågor för våren?

Nu är planeringen för vårterminen i full gång!

Vad vill ni läsa om under våren?

  • Vill ni ha inläggsserier där jag vänder och vrider på lite större teman? Önska vilka i så fall.
  • Har du en specifik fråga, skriv den så kortfattat som möjligt.
  • Önskar du veta något mer om mig eller Joseph? Passa på att lära känna oss!

Skriv dina funderingar i kommentarsfältet!

Frågor som inte redan finns besvarade i blogginlägg kanske blir besvarade i blogginlägg här framöver!

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.