Kategori: Gynekologisk operation

Fysioterapi i samband med gynekologisk operation

Om du genomgår en gynekologisk operation kan du behöva en rehabperiod efteråt. Det är många som inte tänker på hur både funktions- och rörelseförmåga påverkas av gynekologiska tillstånd och operationer. Ökad blodcirkulation genom försiktigt anpassad och väl doserad träning kan optimera läkning efter en operation, och en successiv återgång till fysisk belastning kan hjälpa dig att hitta tillbaka på ett skonsamt sätt.

I denna kategori hittar du information om träning och fysisk belastning efter operationen. Det är inte alltid du rekommenderas kontakt med fysioterapeut efteråt, men du kan med fördel efterfråga detta själv.

Direkt efter en operation rekommenderas du att börja med fotpump och djupandning, senare kan du börja aktivera bål- och bäckenbottenmuskulatur. Läs mer i inläggen för vidare råd. Inläggen baseras så gott det går på vetenskap, men där det saknas istället på fysioterapeutisk beprövad erfarenhet.

Operation av mellangården

Jag fick en liten bristning när jag födde mitt första barn 2014. Barnmorskan kallade det skrapsår men jag kände ganska direkt att allt inte stod rätt till. Jag led av framfallskänsla och mellangården kändes ostabil/kort. Jag sökte vård både för mellangården och framfallskänslan. Under åren har jag träffat åtta olika gynekologer som alla sagt att allt ser normalt ut. Även efter att andra barnet fötts uppmärksammade jag läkaren på att jag trodde att jag hade missade muskelskador, men även då behövde jag bara sy fyra stygn. Tillslut har jag nu fått träffa en gynekolog som kunnat bedöma mina muskler. Jag har trasiga muskler i mellangården och en rectocele, en bakre slidväggsbuktning. Nu ska jag operera mellangården. Jag känner mig helt knäckt över att ingen trott på mig och att det tagit så här lång tid att få diagnos.
Jag undrar några saker:
Hur lyckade brukar operationer av mellangården bli?
Vad kan man vänta sig för resultat?

Läsarfråga

Vad är en operation av mellangården?

Om det finns felläkta eller missade muskelskador i bäckenbotten kan man ibland laga dem i efterhand. I ditt fall missade man att du hade en grad 2-skada och sydde litegrann som om du bara hade en grad 1-bristning. Ofta är mellangården då, precis som du beskriver, tunn och kort. Besvären med en missad eller felläkt bristning i mellangården kan vara en känsla av vidhet, svårigheter att knipa (och att blir starkare med träning) och ofta också svårigheter att tömma tarmen. Detta har att göra med att det ofta uppstår en buktning av bakre slidväggen, eftersom det är för tunt avstånd mellan slidan och tarmen. När man lagar mellangården återställer man muskelfästena och får ett ”nav” i bäckenbotten”, vilket brukar ge ett starkare knip och minska symtomen.

Hur lyckade brukar operationerna bli?

Enligt svenska registerdata är  70 % av kvinnorna är nöjda ett år efter rekonstruktiv kirurgi  efter en missad eller felläkt förlossningsskada. Det är viktigt att operationen utförs av en duktig gynekolog som kan återställa anatomin. En vanlig ”varning” som kommer inför en sådan här operation är att det kan uppstå smärta vid penetration. Det är för att man orsakar nya ärr i slidöppningen i riktning bakåt. Tills ärren ”mognat” och mjukat upp sig kan det alltså vara obekvämt med penetration. Det här brukar, enligt min erfarenhet, vara lätt att jobba med. Dels som patient via användning av bra glidmedel och vid behov egenmassage av ärret, och om det behövs också kanske via en fysioterapeut som kan jobba med att mjuka upp ärret.

Resultat kort efteråt

Min erfarenhet är att operationerna gör väldigt ont första veckan, mindre ont andra veckan. Första två veckorna ska man planera för att allra mest bara ligga ner. Att sitta och stå kan vara obekvämt då bara upprätt läge lägger belastning på bäckenbotten. När det gått 4 veckor brukar de flesta kunna jobba igen. Efter fem veckor kan de flesta sitta på en cykelsadel. Efter 12 veckor har vävnaderna återfått ca 80 % av sin hållfasthet. Till dess bör man vänta med tyngre träning.

Resultat på sikt

De flesta tycker att den första tiden är besvärlig, och även efter att den akuta smärtan försvunnit kan det finnas kvar ”känningar” i operationsområdet. Sedan brukar symtomen minska och de flesta är nöjda med sin operation, även om inte alla får 100 procentig-symtomlättnad.

Hur blir det sen?

När du fått din mellangård lagad har man försökt återställa anatomin så gott det går. Dina muskler har då en bättre förutsättning att svara bra på bäckenbottenträning och du har ett bättre stöd i bäckenbotten. Du får godare förutsättningar att åldras väl med din bäckenbotten.

Finns det något jag bör tänka på?

  • Om du har haft långvarig smärta i bäckenbotten kan man först behöva behandla smärtan, innan man opererar. Det akuta smärtpåslaget kort efter en operation kan annars förvärra ditt smärtläge, även om allting blir anatomiskt bättre.
  • Ett förlossningstrauma kan ”vakna till liv” vid en ny operation och det är klokt att ha bearbetat detta innan du opererar.
  • Om du har en levatorskada också, som inte går att laga, kan det vara bra att ha en fysioterapeutkontakt för att lägga upp din rehab lite extra noga.
  • Det är inte så att en operation magiskt förbättrar alla dina symtom som har att göra med tarmen. Du behöver få hjälp med förstoppning eller andra magbesvär innan en operation.

Dela gärna med er av era egna erfarenheter i kommentarsfältet!

Vidare funderingar?

Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.

Efter framfalls- och bukmuskeloperationer

Jag har opererats för rectocele två gånger. 10 månader efter min första operation gick det tillbaka. Nu är jag opererad igen för samma framfall och känner mig bättre, men är jätteorolig. Räcker det att forsätta bäckenbottenträna? Jag har också gjort en bukoperation pga delade magmuskler men har fortfarande vissa besvär. Kombinationen av allt detta gör att jag inte vet hur jag ska gå vidare. Borde jag träffa en fysioterapeut? Jag har inte fått någon rehab efter någon av operationerna och jag känner mig minst sagt utelämnad.

Läsarfråga

Efter framfalls- och bukmuskeloperationer

Jag anser att det är ett enormt bristfälligt omhändertagande av kvinnor efter operationer som rör bäckenbotten och magar. Efter nästan vilken annan operation som helst som rör muskler kommer en fysioterapeut kopplas in per automatik, eller patienten får i alla fall en tydlig uppmaning om att själva ta kontakt med en sådan inom öppenvården. Efter gynekologiska operationer och diastasoperationer från kvinnor i regel information om ”att inte träna” ett visst antal veckor, och sedan är det slut på rekommendationerna. De här är helt galet.

Så till att börja med

Klart du ska träffa en fysioterapeut. Du behöver få hjälp att träna upp dina bukmuskler på ett sätt så att du känner dig trygg och kan kräva kroppen på framsteg. När du har opererat bäckenbotten och sedan dessutom fått göra om operationen anser jag att det låter nästan ännu mer prioriterat att träna upp bäckenbotten specifikt. Om du tränar med en app som inte har gett önskvärt resultat behöver då få en vägledning till hur exakt du ska göra. (Frågeställaren nämner en app i originalkommentaren). 

Liten vägledning vad gäller fysioterapeuter:

  1. I princip varenda fysioterapeut kan hjälpa dig med ett guidat träningsprogram för magen/bål, det är bara att söka på närmsta rehabmottagning
  2. Alla fysioterapeuter kan inte bäckenbotten, men du kan be om hjälp att hitta någon som kan. Ring runt till närmaste rehabmottagning och fråga om råd!

Lite tips på annan läsning här på Bakingbabies

Du ska inte behöva känna dig utelämnad

Det kan vara en väg till att hitta rätt person/fysioterapeut som kan vägleda dig vidare, men du ska inte behöva vara rädd för att träna och röra på dig. Bestäm dig för att vara krånglig patient tills du får bra hjälp! Stå på dig och lycka till!

Orsaker till besvären?

Det här hör inte till frågan egentligen, men jag vill nämna det för det kan ändå vara relevant. Finns det en gemensam nämnare för dina besvär, utöver graviditeter och förlossningar? Har du någon överrörlighetsproblematik, eller så? Kan du har en levatorskada efter förlossning? Återfall av framfall efter operationer kan också höra ihop med missade eller kvarvarande muskelskador (levator ani eller i muskler i mellangården). Har den som opererat dig sagt något om läget i bäckenbotten generellt? Att veta mer kan ju vara sådant som också ger tydligare svar på hur du ska hantera kroppen nu.

Här finns eventuellt lite vidare läsning:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Perinealkroppsrekonstruktion

Jag ska göra en perinealkroppsrekonstruktion samt åtgärd av bakre slidväggen (rectocele). Hur kommer jag påverkas efteråt? Kommer jag kunna springa, cykla, styrketräna? Måste jag vara försiktig resten av livet? Vill inte förstöra något, just nu kan jag i alla fall springa.

Läsarfråga

Perinealkroppsrekonstruktion

En perinealkroppsrekonstruktion innebär att man försöker återställa anatomin som den var innan en förlossningsbristning. När kvarvarande skador finns på det som kallas ”perinealkroppen” innebär det att du haft en grad 2-bristning som antingen inte sytts ihop alls, eller att det läkt fel på något sätt.

Det innebär att kanske Bulbospongiousus, Transversus Perineii och möjiigen också Levator Anis ”brygga” i mellangården är trasig. Vid perinealkroppsrekonstruktionen försöker man alltså hitta muskeltåtarna igen och sy ihop dem som de satt innan skadan.

En anledning till operation av detta är symtom, som bland annat kan bestå av tyngdkänsla, urininkontinens, smärta, tarmtömningssvårigehter, minskad känsel vid penetration eller smärta vid penetration, minskad förmåga till orgasm eller luftpruttar.

Rectoceleoperation

Ett framfall av den bakre slidväggen kallas rectocele och kan ge tarmtömningsvårigheter och en känsla av att alltid ha något som skaver i slidan. En operation av detta går ofta till som en liten ”tummy tuck”, fast för vaginalväggen. Man tightar helt enkelt till väggen! Det finns en viss risk att en sådan operation ger nya och kvarvarande symtom av smärta vid penetration. Dessa besvär är ofta övergående då ärret mognar och mjuknar med tiden. Man pratar ofta om att framfallsoperationer har ganska stor risk för återfall, men just bakväggsoperationerna tillsammans med lagade muskler i mellangården är ofta stabila och håller längre än exempelvis främre framfallsoperationer.

Innan du opereras bör du ha fått hjälp med att jobba med dina tarmvanor och hur din avföring är. Om du ofta är förstoppad ökad risken för att bakväggen inte kommer hålla sig bra efter operationen.

Efter operationen

Det här är operationer som är väldigt små sett till centimeter-ytan, men i ett område som väldigt tydligt framstår som kroppens ”centrum” när du är nyopererad. Det kan vara svårt att både stå, sitta, ligga och gå när du är precis nyopererad. Du behöver ha smärtlindring, men alvedon eller ipren räcker ofta. Du behöver också ofta ha läkemedel eller kostsom hjälper avföringen att bli mjuk och smidig. Stygnen försvinner successivt under de första veckorna och månaderna. Såret behöver ungefär en månad på sig att läka. Du bör inte lyfta tungt, ha penetrerande sex eller anstränga dig tungt fysiskt de första 4-8 veckorna. Du blir ofta sjukskriven ungefär en månad (mer om du har ett tungt arbete). Det opererade området har ca 80 % av sin tidigare hållfasthet efter 12 veckor, och upp emot 100% när det gått ett år. Skynda alltså långsamt med tung belastning.

Kan jag…

Eftersom operationen syftar till att återställa anatomin och funktionen så som det var innan du fick din förlossningsskada är ju tanken att du ska bli tåligare i bäckenbotten efter operationen än innan. Om du kan springa nu så är det rimligt att tänka att du kan återfå minst samma funktion med tiden.

Läs mer här på BakingBabies

Försiktig resten av livet?

Mitt måtto (förutom att ”vara en besvärlig patient”) är att ”allt som känns bra är bra”. När bäckenbotten har läkt och det har gått ett gäng månader ser inte jag någon anledning att gå runt och vara försiktig. Vi har våra kroppar för att leva med dem. Jag har själv genomgått ett mellangårds- och sfinkterrekonstruktion och springer och tränar obehindrat och utan att vara orolig.

Vidare funderingar?

Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.

Opereras för framfall, ja eller nej?

Läsarfråga:

Jag skulle önska mig info om för och nackdelar med framfallsoperation. Helst att få i handen på vårdbesöket där man delges sin diagnos, men här funkar också. Och risker med graviditet efter en operation. Och för-samt nackdelar med att antingen göra framfallsoperation först och sedan operera förlossningsskador eller tvärtom.

Det här inlägget är ett sådant som jag dröjt länge med att skriva. I typ två år, faktiskt. Min första tanke när kommentaren trillade in var att ”det här kan jag inte skriva, det är för individuellt”. Jag har ju skrivit en hel del om framfall, och också om hur jag som fysioterapeut jobbar med området. Så jag har funderat och jag har frågat runt lite. Nu har jag landat i att jag kan skriva ett resonemang. Hur just du ska göra är bara du som kan avgöra, på inrådan eller avrådan från din läkare.

Vad kan man göra istället för operation?

Förutom de andra råd som jag nämnt i det ovan länkade inlägget är prolapsringar det vanligaste alternativet till kirurgi. En prolapsring är ett alternativ till operation som inte tar bort problemen men väl kan minska symtomen. Det är långt ifrån alla som hittar en prolapsring som passar dem. Om det beror på individen, ringen eller utprovningsproceduren kan variera.

Fördelar med välsittande prolapsringar:

  • Fördröjer behovet av operation
  • Medför inga allvarliga eller svåra risker
  • Kostar lite (för sjukvården men också för dig – ingen sjukskrivning etc)

Potentiella nackdelar med prolapsringar:

  • Kan vara obekväma
  • Kan ge ökade flytningar och i vissa fall skav och infektioner
  • Kräver regelbunden rengöring och regelbundna byten
  • Kan kräva att du testar flera stycken
  • Fixar inte problemet – bara symtomen
  • Penetrerande sex kan bli klurigt (inte alltid!)

Prolapsoperationer

Prolapskirurgi är något mer av en ”lösning” på framfallsproblematiken än en prolapsring, men innebär dock en risk att besvären återkommer. Kirurgi kan passa bäst för dig som:

  • Har symtom som prolapsring inte lindrar eller symtom som inte lindras av annan behandling
  • Du har nedsatt livskvalitet till följd av dina besvär
  • Du tror att du är helt färdig med att skaffa barn

En graviditet kommer lägga belastning på vävnaderna som opererats och en vaginal förlossning kan i värsta fall göra operationen som ogjord. Det kan av livskvalitetsskäl vara värt att göra en framfallsoperation innan du är helt hundraprocentigt färdig med att skaffa barn, men du kan få rådet att föda med kejsarsnitt nästa gång.

Fördelar med prolapsoperation:

  • Operationen återställer förhoppningvis anatomin hos dina bäckenorgan eller tar bort det som skaver och buktar.
  • Operationen tar förhoppningsvis bort dina symtom

Nackdelar med prolapsoperation:

  • Det är en operation med medföljande operationsrisker
  • Kräver en förhållandevis lång återhämtning
  • Har inga garantier för lång hållbarhet
  • Kostar mer för både vården, men också för dig i form av sjukskrivning
  • Finns risk för andra symtom som infektion, blödning, smärta, nedsatt känsel eller nedsatt sexualfunktion

Tajmingen kan vara a och o

Alla kvinnors kroppar, livssituation, livsstilar, önskemål och prolaps är olika och det går inte att enkelt fatta ett beslut utifrån såna här listor. Är du ung har du kanske större krav på kroppen (eller?) och det hade kunnat tala för en operation. Men samtidigt finns återfallsrisken – om du opereras i mycket ung ålder kanske du får ett återfall 10-15 år senare när du fortfarande är (inte lika men ändå) ung. Och nästa operation kommer bli mycket mer komplicerad. Om de går att skjuta operationen på framtiden kan det ibland vara bättre.

Personer jag bollat frågan med har lyft tankar kring att inte opereras när barnen är så små att de kräver frekventa lyft, att inte operera mitt i en husrenovering och att försöka få till operationen så att en sjukskrivning efteråt kan fokuseras på att faktiskt läka och återhämta sig. Det är av vikt att tänka igenom tajmingen för en prolapsoperation!

Andra åtgärder

Det finns inget som helt garanterat fixar ett framfall, det kan vi enkelt konstatera. Att ha en stark bäckenbotten och eventuellt minska på tung belastning för bäckenbotten (tunga fysiska arbeten, kronisk förstoppning, långvarig hosta och övervikt) har potential att minska symtomen för dig som inte ha de värsta graderna av framfall.

Risk för återfall

Vad gäller risken för återfall efter en första framfallsoperation (med bara egen vävnad) kan förekomsten av levatorskador och framfallets omfattning innan operationen vara avgörande. Det finns olika operationer för olika sorters framfall, olika metoder och olika kompetens hos läkarna som opererar. Operationen för ett främre framfall och ett bakre framfall kan ha olika hållbarhet – fråga din läkare utifrån dina egna förutsättningar. Ett livmoderframfall opereras på ytterligare ett eget sätt. I vissa fall kan man laga missade eller defektläkta muskler i mellangården och på så sätt få ett förbättrat muskelstöd som gör att du kan skjuta en framfallsoperation på framtiden.

Hur resonerar du?

Berätta gärna om dina erfarenheter och tankar!

Forskarkalendern: Bäckenbotten efter strålning

Hej!

Jag heter Anna Lindgren och är fysioterapeut på Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och doktorand på avdelning Fysioterapi på Linköpings Universitet. Min forsknings handlar om bäckenbottenfunktion hos kvinnor efter behandling av cancersjukdom som involverar strålning mot bäckenet, så som exempelvis gynekologisk cancer.

Bäckenbotten och cancer

Mitt intresse för kvinnohälsa började växa fram när jag gravid med min, nu sjuåriga, dotter. Jag började då läsa på mycket om kvinnohälsa och bäckenbottenrelaterad hälsa, till en början mest på grund av min egen graviditet. Intresset växte sig snabbt starkare även för kvinnohälsa generellt. Jag påbörjade Masterprogrammet i Fysioterapi under min första föräldraledighet (har nu två små troll varav det yngsta är 2,5 år). Jag insåg då snabbt att stor del av den forskning som dagens sjukvård bygger på är baserad på forskning på män. Då tändes en gnista att både inom min kliniska verksamhet (som då var inom den privata sektorn) och när det gällde stundande magisteruppsats inrikta mig på området kvinnohälsa. Jag erbjöds att skriva min magisteruppsats inom ämnet kvinnohälsa i kombination med cancerrehabilitering. Även inom cancerrehabilitering finns ett stort behov av forskning precis som inom kvinnohälsa. Vi blir bättre och bättre på att bota cancer, men cancerbehandling ger även oönskade bieffekter. I takt med att vi blir bättre och bättre på att behandla och bota cancer växer gruppen canceröverlevare med oönskade sidoeffekter av behandlingen. För att svensk sjukvård ska kunna erbjuda relevant rehabilitering, av oönskade sidoeffekter av cancerbehandling, krävs att det finns forskning som stödjer effekten av olika rehabiliterande insatser.

Inkontinens är vanlig sidoeffekt

En av de vanligaste och mest belastande sena sidoeffekterna efter strålbehandling mot bäckenet är inkontinens, dvs. ofrivilligt läckage av urin eller avföring. Söker man sjukvård för inkontinens idag så är en vanlig första insats att du, bland annat, rekommenderas ca 12 veckors bäckenbottenmuskelträning (knipövningar).  När jag skulle börja skriva min magisteruppsats om ”kvinnors upplevelser och erfarenheter av bäckenbottenmuskelträning efter gynekologisk cancerbehandling” (en kvalitativ intervjustudie) insåg jag ganska snabbt att forskningen mellan män och kvinnor var väldigt snedfördelad även inom cancerrehabilitering. När jag sökte på bäckenbottenmuskelträning vid inkontinens efter prostatacancerbehandling (inkontinens är nämligen vanligt förekommande även hos män efter prostatacancerbehandling) kunde jag välja och vraka mellan en mängd olika artiklar där man konstaterat att effekten av bäckenbottenträning på inkontinens efter prostatacancerbehandling var god. När jag sökte efter liknande forskning hos kvinnor med inkontinens efter gynekologisk cancerbehandling fanns det bara två små pilotstudier som antydde god effekt. Deltagarantalet i dessa studier var dock på tok för lågt för att man ska kunna dra några slutsatser kring om bäckenbottenträning även har god effekt hos kvinnliga canceröverlevare med inkontinens efter strålning mot bäckenet.

Inkontinens efter strålbehandling mot bäckenet och bäckenbottenmuskelträning

Varje år drabbas cirka 3000 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer och det finns idag cirka 30 000 gynekologiska canceröverlevare i Sverige. Gynekologisk cancer är därmed den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor efter bröstcancer. Vidare drabbas ca 800 individer av rektalcancer och 100 individer av analcancer, årligen. Inkontinens är som sagt en av de vanligaste och mest belastande sena sidoeffekterna hos dessa kvinnor, efter att ha genomgått strålning mot bäckenet. Hos kvinnor i allmänhet rekommenderas bäckenbottenmuskelträning ofta som en första åtgärd vid inkontinens. Förutom att bäckenbottenmuskelträning kan bidra till minskat läckage kan minskat läckage i sin tur även bidra till en ökad fysisk aktivitetsnivå och därmed ytterligare förbättrad livskvalitet. Men enligt vår kännedom har som sagt inga fullskaliga studier utvärderat effekten av bäckenbottenmuskelträning hos kvinnliga bäckencanceröverlevare.

Man kan inte generalisera

Då strålbehandling och kirurgi i bäckenet kan orsaka vävnadsskador i bäckenbottenmuskulaturen kan rekommendationer angående bäckenbottenmuskelträning som en förstavalsbehandling vid inkontinens hos den generella kvinnliga befolkningen inte generaliseras till kvinnliga bäckencanceröverlevare utan forskning som stödjer dess effekt. Inte heller resultaten från den forskning som gjorts på manliga canceröverlevare (avseende effekten av bäckenbottenmuskelträning på inkontinens) kan generaliseras till kvinnliga canceröverlevare då anatomin (framför allt vad gäller urinvägar och fortplantningsorgan) skiljer sig avsevärt hos män och kvinnor. T ex är en av orsakerna till att kvinnor generellt löper större risk att drabbas av urininkontinens jämfört med män att kvinnors urinrör är mycket kortare än männens.

Mitt avhandlingsarbete

Första studien

Min första studie, i mitt avhandlingsarbete, visade att gynekologiska canceröverlevare upplevde att inkontinens minskade livskvalitet och begränsade deras möjligheter till sexuell och fysisk aktivitet. Copingstrategier, både praktiska och känslomässiga, underlättade att leva med inkontinens. Kvinnorna hade liten eller ingen erfarenhet av, men en positiv inställning till, bäckenbottenmuskelträning. De var villiga att spendera både pengar och tid på en effektiv behandling för inkontinensen. Nio av 10 var villiga att spendera minst sju timmar i veckan på behandling. Brist på information från vården om risken för inkontinens beskrevs av kvinnorna. Denna brist på information hade i sin tur en negativ inverkan på deras sätt att hantera situationen

Andra studien

I min andra studie såg vi att en tredjedel, av nästan sex hundra kvinnor, utövade fysisk aktivitet mindre än en gång i veckan, efter att de genomgått strålbehandling mot bäckenet. När de upplevde läckage var de ännu mindre benägna att utöva fysisk aktivitet. Vi såg även att lägre grad av fysisk aktivitet var förenat med upplevd lägre livskvalitet och mer frekvent nedstämdhet.

Pågående studie

Vidare inom ramen för min avhandling genomför vi nu en studie där kvinnor, som efter strålbehandling mot bäckenet upplever ofrivilligt läckage, får träna bäckenbottenmuskeltträning. Kvinnorna delas slumpmässigt in i två grupper där ena gruppen får träna bäckenbottenträning i form av hemträning under 12 veckor med hjälp av en App (eller en broschyr) med träningsinstruktioner. Den andra gruppen får träna med stöd av en fysioterapeut, först individuellt vid fyra tillfällen där fysioterapeuten ger muntlig guidning och feedback med hjälp av så kallad biofeedback-utrustning samtidigt som kvinnan tränar. Det innebär att hon kan se på en dataskärm när hon kniper och när hon slappnar av. Detta för att hon ska få så god ”knip-teknik” som möjligt innan hon börjar att träna tillsammans med fysioterapeut i en mindre grupp resterande 10 veckor av den 12 veckor långa träningsperioden.  Innan och efter avslutad träningsperiod mäter vi bland annat bäckenbottenstyrka (med manometri, vaginal palpation och abdominellt ultraljud), inkontinensgrad, fysisk aktivitetsnivå och livskvalitet med olika utvärderingsinstrument för att utvärdera effekten av de olika träningsformerna (hemträning och träning med stöd av fysioterapeut) vad gäller alla dessa parametrar. Kvinnorna får även berätta i en individuell intervju efter träningsavslut hur det har upplevt att träna bäckenbottenträning antingen själv hemma eller tillsammans med sjukgymnast och de får vidare berätta bland annat om de upplever någon effekt av träningen på exempelvis inkontinensgrad. Primärt utfallsmått är sammantagen grad av läckage (fekalt och/eller urin) efter tre månader. Sekundära utfallsmått är bland annat olika aspekter av bäckenfunktion, livskvalitet, vardaglig och fysisk aktivitetsnivå, och kostnadseffekt. I ett andra steg kommer de gynekologiska canceröverlevare som fick de två typerna av bäckenbottenmuskelträning jämföras en grupp kvinnliga bäckencanceröverlevra som fått vanlig rutinsjukvård utan några träningsinstruktioner i samband med cancerbehandlingen.

Möjligt till förbättrad livskvalitet

Om bäckenbottenmuskelträning minskar inkontinens och ökar vardaglig och fysisk aktivitetsnivå kan det vara ett verktyg i fysioterapeutens verktygslåda som kan leda till förbättrad livskvalitet för en stor grupp kvinnor och kan minska kostnader för inkontinenshjälpmedel. Ökad fysisk aktivitet kan på lång sikt potentiellt även minska risken för inaktivitetsrelaterade sjukdomar och därigenom hypotetiskt även öka livskvaliteten och överlevnaden sett ur ett större perspektiv.

Tusen tack Anna för ditt gästinlägg och din viktiga forskning och arbete!

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

”Kan jag aldrig mer lyfta tungt?”

Det här är en fråga jag ofta får i patientmöten. Den har många olika sorters svar och är inte enkel. För en tid sedan träffade jag en kvinna som drabbats av en sfinkterruptur när hon födde barn. Hon hade fått ett uppföljande besök hos en uroterapeut efter förlossningen. Uroterapeuter är generellt välutbildade, engagerade och otroligt duktiga. Just min patient måste ha råkat ut för ett stolpskott. Hon fick rådet: ”Du ska inte lyfta tungt, kanske aldrig mer i livet”.

Jag blir så arg.

Du ger inte så negativa besked till en ung kvinna utan att i samma mening leverera en plan för att lösa problemet i fråga.

Dessutom måste vi i så fall också börja med att definiera vad som är tunga lyft. För de flesta förlossningsskadade är gränsen i början barnets vikt. När upphör barnets vikt vara en gräns för mammans gränsvikt för lyft? Vid 10, kg? 20 kg? 30 kg?

Vad är ett tungt lyft egentligen?

Jag är ingen styrketräningsperson, har aldrig varit. För några år sedan försökte jag börja styrketräna lite mer, men. jag fick sluta med att träna knäböj med vikter på ett visst antal kg. Detta eftersom jag efter det fick värk i bäckenbotten på ett sätt som jag inte känner mig bekväm med. Jag satsar ju ändå hellre tid och funktionalitet på löpning. Men OM knäböj med tunga vikter hade varit en sak som gett mig mening med livet, då tror jag ändå att det hade gått att lösa.

Finns det begränsningar?

Kvinnans anatomi och konsekvenser efter graviditeter och förlosssningar sätter begränsningar på vad en kvinnas bäckenbotten tål, det kan jag alltså köpa. Som vanliga motionärer gör vi alltid bäst att lyssna på kroppens svagaste länk och inte gå förbi de gränser denna sätter upp. För någon är det kanske rörligheten, bålmuskelstyrkan, eller i mitt fall bäckenbotten.

bäcken 005

För dig som VILL lyfta tungt, här kommer mina råd:

Koordinera bäckenbotten och diafragama

Jag har varit inne och nosat på detta ämnet vid tidigare inlägg som ”Får jag aldrig mer hålla andan” och ”Andingstekniker”. När du andas in, sänks din diafragma och din bäckenbotten. När du andas ut höjs din diafragma igen, och din bäckenbotten spänns upp en aning. För att kolla om din andning har en bra koordinerad rörelse mellan dessa två lägger du en hand på din avslappnade mage och en på bröstkorgen. Dra in ett stort andetag. Vilken hand åkte ut först?

Handen på magen ska åka ut först.
Du behöver träna in detta andningsmönster tills det är ditt normaltillstånd. Detta är första steget för att klara tunga lyft. Anledningen till att ha en tvärt-om-andning är att du förmodligen går och drar in magen konstant. Sluta med det.

Lär dig känna när bäckenbotten sänks

Du bör lära dig att känna när din bäckenbotten sänks under en vanlig inandning. Detta är något jag ibland får jobba med att ”avprogrammera” kvinnor med stora besvär efter förlossningar, de känner i motsats till de flesta andra ALLDELES FÖR MYCKET, alldeles för starkt.

Detta kan också kräva en hel del koncentrationsträning. Du ska kunna känna att bäckenbotten koordineras i en nedåtrörelse när du tar ett djupt andetag. Bäckenbotten ska sänkas på inandning, höjas på utandning.

Att träna in detta innebär att du medvetet kan förstärka rörelsen när du behöver extra kraft i bäckenbotten. När du hostar, nyser, skrattar behöver din bäckenbotten spännas upp. Har du tränat in  den automatiska rörelsen i vanliga utandningar, kan du vid behov förstärka den. Kanske kan detta räcka för att bli av med en del ansträngningsinkontinens?

Detta tränar du in i något som vi kallas ”the knack”. När du aktivt kniper innan du ska hosta, nysa, skratta eller lyfta kommer bäckenbotten spjärna emot buktrycksökningen. Detta förbättrar urinrörets stängning genom att det dras uppåt/framåt och trycks emot pubisbenet som därmed mekaniskt trycks till i ett stängt läge.

bäcken 004

Lär dig koordinera andningen med rörelse och belastning

Nu är det dags att testa detta i rörelse! När du rör dig och använder musklerna runt omkring bålen kommer buktrycket ökas, vilket skapar ett tryck neråt mot bäckenbotten. Jag tycker att plankpositioner är bra exempel för att träna in detta. Börja med en planka på knä. Kan du hålla en bra plankposition, hålla en bra stabilitet i bålen och samtidigt andas? Ja, då testar du att gå upp på tå. Behöver du börja hålla andan i plankan säger det oss att du inte har tillräckligt med styrka i din bålmuskulatur för att stabilisera dig, utan att ta till en extra stabiliserande faktor – att hålla andan. Du behöver alltså kunna koordinera andningen, övningen/rörelsen och bäckenbotten. Även här vill jag hänvisa tillbaka till inlägget ”Får jag aldrig mer hålla andan”? Börja också med vanliga knäböj och tåhävningar, utan belasning. Vad händer med andningen? Med bäckenbotten?

Träna dig stark parallellt

I inlägget om ” Är det farligt att lyfta tungt efter förlossning?” resonerade jag kring att det kan vara viktigt att vara stark i övriga kroppen för att jämna ut belastning och tryck och avlasta bäckenbotten med hjälp av annan muskulatur. Medan du tränar upp dig vad gäller andning och koordinering av bäckenbotten/diafragma kan du med fördel se till att resten av kroppen hålls stark.

Om du har besvär bör du träna styrketräning gärna i sittande, undvika att hålla andan och köra hyfsat stabilt för att undvika onödigt buktryck – men ändå få till en bra styrketräning för enskilda muskler.

Be någon kontrollera din teknik och hållning

För att optimera bäckenbottens funktion kan det vara av vikt att kontrollera tekniken, hållningen och att höften/rumpans muskler jobbar som de ska. Ska du göra knöböj, marklyft eller andra tunga lyft behöver du göra detta med ryggraden i neutral hållning och med god funktion i höfter och rumpa för att optimera bäckenbottens funktionalitet i sammanhanget. När du kommit så här långt behöver du boka en tid med en yrkeskunnig på det gym du tränar och be denne vara petnoga med din teknik och hållning .

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

”Du kanske aldrig mer i livet ska lyfta tungt” som ett generaliserat svar till en förlossningsskadad kvinna är ett typexempel av saker som gör mig ilsken. Visst, det FINNS kvinnor som har så pass bristande stöd i bäckenbotten att de inte bör lyfta tungt. Dessa kvinnor kanske i första hand ska få tillgång till reparativ kirurgi, i andra hand sjukvårdande fysioterapeut/uroterapeutledd bäckenbottenträning. Och få en välgrundad undersökning och rehabplan inför återgång till med tyngre träning. Det generella svaret om någon ska/kan/bör lyfta tungt måste vara: Det beror på.

Tidsplanen för detta?

Jag skulle säga åtminstone tre månaders aktiv träning med dagliga andnings/koordinationsövningar, bäckenbottenträning samt parallell bäckenbottenskonsam styrketräning. Innan dessa är du troligen inte redo. Om det gäller återgång till träning efter förlossning vill jag också hänvisa till följande inlägg:

Referenser:

Vidare tips/Reklam

Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Smärta från ärr

Ärrsmärta är vanlig orsak till smärta i underlivet. Gynekologisk smärta innebär ofta både fysiska funktionsnedsättningar och stor psykisk påfrestning för kvinnan det drabbar, och kommer ju sekundärt även gå ut över hennes partner. Besvären kan omfatta samlagssmärta, svårigheter att sitta länge, smärta vid stående och gående och besvär att bära vissa sorters underkläder och byxor. Efter operation av förlossningsskador eller gynekologiska operationer uppstår ärr, som vid all annan slags kirurgi. Beroende på individens förutsättningar rent vävnadsmässigt, och så klart beroende på operationen som sådan, kan ärrvävnaden läka olika slätt och mjukt.

Vad är ärrvävnad egentligen?

Ärrvävnad är en fibrös vävnad som ersätter den normala vävnaden efter en skada. Den är uppbyggd av samma material som den ursprungliga vävnaden, kollagen, men har en annan struktur och kvalitet. Ärrvävnad är inte elastisk på samma sätt som originalvävnaden.

Ovanliga ärr

Den ”värsta sortens ärr” kallas keloida ärr och dessa innebär att ärrvävnaden litegrann går ”bananas” och blir ärrvävnad på ett mer utbrett område än den initiala skadan/det initiala såret. Hypertrofiska ärr håller sig inom ramarna för originalsåret och kan bli mindre med tiden. Keloida ärr blir inte mindre med tiden.

Men även helt vanliga ärr är alltså normalt sett hårdare än vanlig vävnad.

Ärret

Det kan vara viktigt att veta att det ärret du ser liksom är ”toppen på isberget” och att ärrbildningen på insidan av huden kan vara minst lika stor som den du kan se med blotta ögat. Ärr är ihopläkt vävnad från flera olika lager i kroppen, det kan vara hud, muskel, bindväv eller annat. I vanliga fall ska alla dessa kompontenter glida fritt omkring varandra, men vid ett ärr kan dessa olika delar sitta ihop. Resultatet blir en stramhet och en rörlighetsbegränsning som kan ge upphov till smärta. Ibland kan ärret som sådant vara så stramt att det faktiskt innebär en minskning av det normala blodflödet i ett område, vilket innebär att musklerna i bäckenbotten också kan få syrebrist. Muskelsyrebrist gör ont, tänk bara på hur dina lår kan skrika av smärta efter att du sprungit upp för en lång trappa…

Långvariga besvär

Långvarig smärta innebär ibland att nerverna i området blivit överkänsliga för både beröring och rörelse. De signalerar smärta för allt mindre sensationer. Kort förklarat innebär detta att hjärnan, ryggmärgen och nerverna tolkar smärta när de egentligen bara får input om något ”vanligt”. Då kan det finnas en behandlingseffekt bara av att vänja ärrområdet vid beröring igen.

 Så, hur kan en fysioteraeput jobba med gynekologisk ärrsmärta?

Vi fysioterapeuter jobbar med rörelse som första behandlingsmetod när det kommer till smärta. När det gäller ärrbehandling generellt i kroppen kan vi genom att jobba med vävnadernas flexibilitet och rörelse få ärret att bli mjukare och mer eftergivligt. Ju oftare ett ärr blir berört och masserat, desto mer likt omkringliggande och normal vävnad blir det. Teknikerna som en fysioterapeut eller annan behandlare kan använda är både invärtes och utvärtes muskelstrecthing, mjukdelsbehandling, ärrmobilisering, muskelavslappning och bäckenbottenträning. Det finns evidens för att ärrmassage är effektivt för att minska besvären kring hypertrofiska ärr.

Jag jobbar med gynekologisk ärrmobilisering ungefär på samma sätt som i kejsarsnitts-massagen på klippet.  Dock mycket försiktigare och med handskar, naturligtvis. 

Det är en verksam behandling ger som resultat mer mjuk vävnad och som kan lugna ner överkänslighet kring nerver i området. Det är optimalt att börja med ärrbehandling så fort ärret är helt läkt. Gärna redan efter 8 veckor efter operationen. Kroppen är ju dock alltid på gång med förnyelse och ombildning av celler och vävnader. Ärrbehandling kan påbörjas när som helst. Ju längre du haft ditt ärr, desto längre tid kan ärrbehandlingen dock ta.

Kan jag göra något själv?

Absolut! Du kan själv testa att jobba med dina ärr, oavsett om det handlar om gynekologiska ärr eller andra ärr på kroppen.

  1. Var varsam! Om du inte riktigt vet hur du ska göra, börja väldigt mjukt och lätt.
  2. Tvätta händerna och håll fingernaglarna korta.
  3. Gör långsamma massagerörelser, håll gärna ett litet tryck på ömmande punkter tills du känner att de släpper något.
  4. Använd gärna en olja, barnolja eller olivolja fungerar ofta bra.
  5. Glöm inte att andas och försök att slappna av i bäckenbotten samtidigt.
  6. Du kan också be din partner om hjälp, men kom då överens om att det inte ska finnas några krav på att ärrbehandlingen ska övergå till någon sexuell aktivitet, så länge du själv inte vill initiera det.

Ett annat råd som jag tycker är användbart är att börja försöka lära känna kroppens olika smärtsignaler. Många kvinnor verkar till exempel uppleva smärta när det ”egentligen” är en stramande känsla i ärr som kommer vid exempelvis raska promenader. Om du kan börja tänka att en töjning och en viss stramande känsla faktiskt är positiv, kanske du också kan lära om att den känselinput du får vid vissa aktiviteter faktiskt är ett ”gottont” som också är nyttigt.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Relaterad läsning på bakingbabies:

Ska jag tejpa ärret efter kejsarsnitt?

Självbehandla fastvuxet kejsarsnittsärr

Vidare funderingar?

Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Referenser:

Livet efter hysterektomi

Livet efter hysterektomi

Att ta bort livmodern och livet efteråt.

Livmoderborttagning görs alltid på väl avvägda grunder och de flesta blir besvärsfria från besvären som orsakade att livmodern togs bort. Dock medför operationen en viss risk för nedsatt funktion kring urinblåsan och förmågan att hålla tätt. Urinblåsan är delvis förankrad i livmodern och när livmodern tas bort förändras anatomin något i bäckenet. En del personer som har opererat bort livmodern behöver senare genomgå en operation för framfall eller ansträngningsläckage. Förekomsten av dessa problem kan öka något på grund av att livmodern är borttagen.

Knipträning är viktigt

Därför är det viktigt att fortsätta med knipövningarna, kanske för alltid. De allra flesta har möjlighet att minska sina symtom av urinläckage genom bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning gör att muskelplattan som lyfter urinblåsa och tarm blir tjockare och och starkare, vilket innebär ett mer stabilt stöd för de organ i bäckenet som du har kvar. Eftersom det nu finns ett tomt utrymme där livmodern tidigare suttit ökar risken för att urinblåsan, tarmen eller livmodertappen (om de finns kvar) att falla ner och bukta ut genom vaginalöppningen.

Undvik förstoppning

Förstoppning lägger onödig belastning på bäckenbotten – sök hjälp om du ofta behöver krysta kraftigt när du bajsar. Kanske hos en läkare, dietist eller sjukgymnast. Även långvariga hostor kan skapa en överbelastning i bäckenbotten som inte är föredelaktig för kvinnor med ökad risk för framfall. Även repetativa tunga lyft kan vara klokt att undvika.

Här finns tips:

Återgång till samlag

Återgång till sex och samlag handlar om hur väl området läker och när kvinnan själv känner att lusten återkommer. De flesta rekommenderas att vänta ungefär 6 veckor eller tills det slutat blöda. För en person som har problem med smärta och stora blödningar kan en livmoderborttagning medföra stora positiva skillnader i livskvalitet och förenkla livet. Att livmoderns är borta påverkar sällan sexlivet till det sämre och många verkar till och med uppleva en förbättring då problemen som orsakade hysterekotmin minskar eller försvinner.

Hormonbalansen

Äggstockarna är endokrina könskörtlar och producerar fem viktiga hormoner varav de viktigaste är östrogen och progesteron. När livmodern inte länge behövs i barnaalstrande syfte skulle den egentligen kunna tas bort utan större förlust rent funktionsmässigt, men när det gäller livmoderborttagning är det den förändrade anatomin som kan orsaka komplikationer längre fram. Äggstockarnas hormonproducerande roll kan behöva ersättas via läkemedel för en del individer.

Vidare tips

Om du vill läsa mer vill jag tipsa om detta blogginlägg och detta forum. Båda är på engelska, men väldigt bra!

Inlägg i samma serie:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Träning efter en hysterektomi

Träning efter en hysterektomi

Efter en hysterektomi har den opererade ofta ont. För att möjliggöra fysisk aktivitet och träning är det viktigt att ta den smärtlindring som rekommenderas från sjukhuset där operationen genomfördes. Det är viktigt för hälsan i stort att komma ur sängen så fort som möjligt efter en operation. Läkemedlen som används vid operationen tillsammans med sängläget ökar risk för komplikationer och därför är sjukgymnastik viktigt för att minska risken för till exempel blodpropp.

Du kommer få smärtlindring och råd om hur du ska röra sig efter operationen från din läkare. Efter en operation finns det en fin gräns mellan aktivitet och vila, där båda delar är lika viktiga för återhämtningen. Efter en hysterektomi får de flesta restriktioner, det vill säga råd om att undvika att lyfta tungt och träna lite hårdare/mer intensivt de första 4-8 veckorna. Promenader brukar fungera väl redan ganska kort tid efter operationen.

Dag 1: 

  • Djupandning – Ta ett djupt andetag in genom näsan, håll två sekunder och andas sedan ut genom munnen. Upprepa 3 gånger så ofta du kan.
  • Pumpa med fötterna – Böj och sträck fotlederna upp och ner kraftigt och med stort rörelseutslag. Upprepa 10 gånger i timmen för att minska risken för blodpropp.
  • Pressa ner knävecken mot sängen – Upprepa 5 gånger i timmen för att minska risken för blodpropp.
  • Spänn skinkorna  Upprepa 5 gånger i timmen för att avlasta rumpan något från belastningen av att ligga på den för länge.
  • Sträck ut ryggen och axlarna – Knäpp händerna och lyft dem över huvudet. Vrid handflatorna uppåt. Knäpp händerna igen och för tillbaka armarna. Upprepa 5-10 gånger några gånger om dagen.

Dag 2 och framåt:

Alla övningar sker i liggande med böjda ben och fötterna i underlaget. Träna alla nedanstående övningar 3 gånger dagligen.

Försök även gå en promenad på minst 20 minuter dagligen.

  • Magspänning

Lägg händerna på nedre delen av magen. Andas in genom näsan. Medan du andas ut – spänn magen så att den dras in något från under dina händer. Försök hålla spänningen i tre sekunder. Upprepa 5-10 gånger.

  • Bäckenrullning

Lägg händerna i svanken. Spänn magen som ovan och försök pressa ryggen mot händerna medan du andas helt normalt. Håll tre sekunder och upprepa 5-10 gånger.

  • Knäpendling

Spänn magmusklerna som ovan och låt knäna falla åt ena sidan så långt som det känns bekvämt. Låt benen falla åt höger och vänster växelvis, upprepa 10 gånger.

Spänn först bäckenbotten som att du skulle hålla in en fis, sedan som att du skulle hålla in kiss och avsluta med att försöka suga hela bäckenbotten inåt/uppåt i kroppen. Andas normalt under hela tiden. Håll knipet för 5-10 sekunder, upprepa 10 gånger. Fråga den som opererat dig om när bäckenbottenträning är lämpligt att utföra, vid vaginala operationer kan det i vissa fall vara bra att vänta några dagar ytterligare.

Öka på belastningen långsamt

Vad gäller fysisk belastning och hushållsarbete de första veckorna är det lämpligt att undvika tunga lyft, bädda med tunga täcken eller filtar, sätta in tunga ugnsplåtar i ugn samt att dammsuga de under den akuta läkningstiden, de första 4-6 veckorna. Undvik att lyfta mer än några enstaka kilo de första veckorna.

Högintensiv träning

Undvik högintensiv träning i minst 12 veckor efter operationen. Om du börjar träna för hårt, för tidigt ökar risken för framfall av urinblåsan och urinläckage. Vid 12 veckor bör du kunna promenera ca 45 minuter i medelintensiv takt. Går läkningen och återhämtningen bra kan du öka på intensiteten allt eftersom, så att promenaderna övergår till löpning. Även om du inte är nybörjare är du rekommenderad att börja med med ett grundprogram, typ ”Från soffan till 5 km”.

Mer intensiv styrketräning kan du också återta stegvis från 12 veckor postoperativt.

Bäckenbottenträning är lämpligt att fortsätta med livet ut.

När livmodern inte längre finns på plats lämnas ett visst anatomiskt tomrum. Detta tillsammans med tyngdlag och en ändrad hormonbalans kan göra att du får en ökad risk för framfall av slidans väggar samt inkontinens. Det är viktigt att bibehålla en stark bäckenbotten genom livet samt att träna på ett sådant sätt så att både du och din bäckenbotten mår bra. Ett bra tips är att ladda ner appen TÄT och börja träna dagligen enligt den.

Referenser/vidare läsning:

Inlägg i samma serie:

Vidare tips/Reklam

Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Att ta bort livmodern – operationen

Att ta bort livmodern – operationen

Hysterektomi

Det här inlägget handlar om de olika operationsalternativ som finns när livmodern ska tas bort. Att ta bort livmodern kallas på medicinskt språk för hysterektomi. ”Hyster” kommer från det grekiska ordet för livmoder (hystera) och  ”ektomi” är ett ord för att beskriva ett kirurgiskt borttagande av något från kroppen. Det finns flera olika varianter av hysterektomier. Dels finns det olika sorters tekniker för ingreppen och dels finns det alternativ för hur mycket som faktiskt tas bort. Ungefär var tionde kvinna i Sverige genomgår en hysterektomi. I andra delar av världen är dessa ingrepp ännu vanligare. Operationer där livmodern avlägsnas är den vanligaste förekommande stora gynekologiska operationen i Sverige, kejsarsnitt borträknade.

Orsaker

Operationen görs om du har problem med muskelknutor på livmodern, allvarliga blödningar, cellförändringar, cancer, endometrios eller livmoderframfall. Att ta bort livmodern är aldrig första behandlingen utan patient och läkare har ofta försökt med flertalet andra behandlingar innan detta kommer på tal. Grundinställningen från medicinskt håll är att aldrig ta bort friska organ och detta ses som en utväg när andra behandlingar inte gett tillräckligt gott resultat.De flesta blir helt bra efter en hysterektomi från de symtom som ledde till operationen. Operationen är vanlig och anses vara stor men i de allra flesta fall okomplicerad.

De olika operationsteknikerna

Borttagning av livmodern kan ske på lite olika sätt.

  • Genom titthålsoperation
  • Genom ett snitt i nedre delen av magen
  • Genom slidan

Olika faktorer som avgör operationssätt

Hur operationen kommer gå till kommer avgöras av individuella orsaker och klinikens möjligheter. Återhämtningen efter en operation är ofta kortare om operationen sker genom slidan eller genom titthål. Titthålsoperation kallas också laparoskopi och innebär att operationen blir ”minimalinvasiv” och att det blir minimalt med sår och trauma för kroppen och därför även färre komplikationer så som exempelvis infektioner. Efter en titthålsoperation får kvinnan ofta nedsatt arbetsförmåga och blir sjukskriven i 2-3 veckor om hon har ett fysiskt lätt arbete, och från tyngre arbeten 3-4 veckor.

Som ett kejsarsnitt

Snitt i magen görs om livmodern är stor eller om det finns sammanväxningar i buken som skulle försvåra de andra alternativen. Ibland händer det också att en operation startar på ett sätt, men avslutas via buken då det under operationen blev tydligt att detta ändå var den lämpligaste vägen. Dessa operationer sker genom ett snitt i magen, ofta på samma sätt som vid ett kejsarsnitt. Detta är en stor operation och ger smärta och medför en viss infektionsrisk och ger kvinnan nedsatt rörlighet efter operationen. Kvinnan får ofta nedsatt arbetsförmåga till lättare arbeten i 3-4 veckor, och tyngre arbeten 4-6 veckor.

När operationen sker genom vaginalöppningen medför den ofta ett visst bukobehag samt en ökad risk för urinvägsbesvär efter operationen jämfört med tittahålsoperation.  Kvinnan får nedsatt arbetsförmåga och blir sjukskriven från lättare arbeten i 2-3 veckor, och tyngre arbeten 3-4 veckor. Hysterektomier genom slidan verkar ge något större risk för framfall och ansträngningsinkontinens.

Vad tas bort?

Beroende på orsaken till operationen och dina individuella förutsättningar kan man ta bort livmodern med eller utan äggledare och äggstockar. Om livmodertappen lämnas kan den göra menstruationsliknande blödningar fortästter komma även efter borttagningen av livmodern. Då måste du också fortsätta gå på cellprovsundersökningar. Äggstockarna är producenter av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon och därför kan dessa lämnas kvar om det bedöms lämpligt för din hälsa. Det är vanligare att ta bort äggstockarna om kvinnan redan är i klimakteriet, hos yngre kvinnor sparas ofta dessa om möjligt då de har en viktig del i hormonbalansen i kroppen.

Återhämtning

Det kommer ett helt eget inlägg ägnat åt återhämtning och rehab efter dessa slags operationer imorgon. Efter 4-6 veckor är såren fullständigt läkta- Det tar kortare tid för titthålskirurgi och vaginala operationer och längre tid efter bukoperationer.

Att ta bort livmodern – operationen

Vill tipsa på att det på youtube ofta finns tydliga klipp som visar hur de olika ingreppen går till. Om du är intresserad rekommenderar jag en sökning på ”animated laparoscopic hysterectomy”, ”animated abdominal hysterectomy” eller ”animated vaginal hysterectomy”. Om du tar bort ”animated” i sökningen får du klipp med videos på riktiga ingrepp, vilket du själv kan avgöra om du önskar se.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!!

Inlägg i samma serie:

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.