Kategori: Läsarfrågor

Läsarfrågor

Här hittar du läsarfrågor och svar! De flesta frågorna handlar om fysioterapi och således finns mer på varje ämne under de olika kategorierna under fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa.

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Hur vet jag om jag har inkontinens egentligen? Den här frågan får jag faktiskt ofta!

Hur vet jag om jag kissar på mig lite?

Jag får ibland frågan från oroliga läsare om man alltid känner om man läcker urin. Speciellt under träning kan det ju vara lite svårt att veta om det fuktiga i underkläderna är urin, svett eller vanliga flytningar. Känner man tydligt om man har ansträngningsinkontinens?

De flesta känner av läckage

Om du läcker urin så känner du oftast det är det enklaste svaret. Om det är så lite och så svårt att avgöra exakt vad det blöta kommer ifrån så är det heller inte något specifikt symtom du behöver ta någon större hänsyn till, Om du tänker noga hur det känns när du börjar kissa, det brukar vara en specifik förnimmelse när kisset börjar rinna. Lär dig lägga märke till den känslan, så vet du också vad du ska lyssna efter vid träning.

Här ovan har jag ställt ett gäng frågor. De flesta som har problem med urinläckage kommer svara ja på två eller fler av dessa. Jag vet att det finns individer som ENBART läcker när de tränar och aldrig har några som helst problem i vardagen. Och deras besvär kan vara jobbiga nog, speciellt om de vill träna mycket och hårt men känner att läckaget hindrar dem.

ansträngningsinkontinens, överaktiv blåsa eller trängningsbesvär?

Överaktiv blåsa och trängningsbesvär ger kraftiga och plötsliga behov av att kissa NU, kanske även när blåsan tömts relativt nyligen. Överaktiv blåsa handlar om en störning i blåsans fyllnad och tömning. Lider du av detta upplever du behov av att kissa ovanligt ofta, att kissnödigheten är väldigt trängande och att du ibland läcker urin på grund av dessa kraftiga trängningar. Det här är ett vanligt förekommande problem.

 Väldigt schematisk kan det skilja sig så här:

Skillnader mellan ansträningsläckage och trängningsläckageAnstr.Trängn.
“Urgency” = ett hastigt påkommet intensivt behov av att kissaNejJa
Behöver kissa mer än 8 gånger per dygnNejJa
Läcker under fysisk ansträngningJaNej
Mängden urin vid varje läckageOftast liteKan vara mycket
Kan vara svårt att nå toaletten i tidNejJa
Går upp och kisser på nattenSällanMer ofta

Det är en sanning med modifikation

Det finns ett begrepp som kallas blandinkontinens, då har du en blandning av både ansträngningsläckage och symtom av överaktiv blåsa. Alla som har överaktiv blåsa har heller inte trängningsläckage. Eftersom behandlingen för de olika besvären ofta skiljer sig åt brukar man börja behandla det som är mest besvärligt.

Hur vanligt är ansträngningsinkontinens? 

Siffrorna varierar kraftigt i olika studier på grund av att besvären definieras olika, men det verkar som att var tredje kvinna drabbas någon gång i livet. En del kommer drabbas av både ansträngningsinkontinens och överaktiv blåsa.

Vem drabbas av ansträngningsinkontinens?

Ju äldre du blir, desto mer ökar risken. Men även yngre kvinnor drabbas, unga gymnaster och trampolinister (heter det så??) kan drabbas redan i tonåren. Om du är överviktig, röker eller lider av kronisk hosta ökar också risken. Även graviditeter och förlossningar töjer ut och försvagar bäckenbotten.

Spelar det någon roll om jag läcker lite?

Ja, vad tycker du? Om dina eventuella besvär påverkar dina val i livet och om du börjar undvika något du annars skulle i vilja göra tycker jag definitivt att det spelar roll. Inte för läckaget i sig, det finns ju bra trosskydd och grejer. Utan för din livskvalitet i stort. Forskning har visat att kvinnor med inkontinens i högre utsträckning känner sig isolerade och deprimerade än andra. Påverkas du, ditt sexliv, din fritid och dina relationer för att du är obekväm med dig själv och din kropp och rädd att läcka? Ja, då är det ett problem.

Jag har urinläckage, vad ska jag göra?

Börja med att kolla upp besvären. Gå till en gynekolog och be om en bedömning. Denne kan sedan remittera dig till en uroterapeut vid behov. Du kan också be en fysioterapeut göra en muskelfunktionsundersökning av din bäckenbotten. Alla fysioteraputergör inte detta, du kan behöva ringa runt lite. Lider du av ansträngningsläckage kan du ladda ner appen TÄT och träna med den. Livsstilsförändringar som att sluta röka eller att gå ner i vikt kan också hjälpa för urinläckage. Om du behöver hjälp med detta kan du söka hjälp på din vårdcentral eller hos dietist för kostråd/viktnedgång. I Stockholms läns landsting finns dietister på alla rehabmottagningar.

Kan jag opereras?

Om regelbunden träning i 3-6 månader inte gett fullgod effekt kan operation övervägas för ansträngningsinkontinens. För trängningsläckage finns ingen operation. Prata med en gynekolog om du vill veta mer. Lite info finns dock här.

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Min erfarenhet är att du vet om du har inkontinens. Flytningar luktar oftast annorlunda och känns annorlunda i konsistensen. Jag tror också de flesta får en ilande förnimmelse kring det att urin passerar urinrörsmynningen.

Läs mer om ämnet

Hur kan jag själv uppfatta min bäckenbottens funktion?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Vad är problemet med magmuskeldelning?

Vad är problemet med magmuskeldelning egentligen?

En fysioterapeutkollega hörde av sig och frågade följande:

Vad finns det för risker med magmuskeldelning postpartum? En del oroar sig för att tarmarna ska ploppa ut i ett bråck, hur rimligt är det och är det ens farligt? Och hur bred magmuskeldelning behöver det vara för att vara förknippat med risker? Vilka indikationer det finns för operation? Hur vid ska delningen vara, hur långt postpartum och vilken typ av besvär? Sen undrar jag också om hur länge efter förlossning man kan förvänta sig att den fortsätter gå ihop. En vän till mig är bara 3 veckor postpartum och hon är orolig, vi var båda överens om att hon behöver ge det mer tid, men hur många månader kan man säga?

Fråga från fysiokollega

Jag ska göra mitt bästa för att svara! Kom ihåg att jag inte gör anspråk på att veta allt, vi kan gärna fortsätta diskutera! 

Vad är en magmuskeldening?

En magmuskeldelning innebär att de raka bukmusklerna (sexpacket) inte ligger tätt an längs med varandra, utan att bindväven som håller dem samman i mittlinjen har blivit utsträckt. Vi pratar oftast om det som ett graviditetsrelaterat besvär, men det kan lika väl uppstå av “vanlig” övervikt eller av andra orsaker som sätter väldigt mycket press på buken inifrån (hosta, tunga lyft etc).

När jag läser runt på bloggar och forum verkar “många” (de är generellt få i relation till alla som är gravida) som har magmuskeldelningar också lida av ryggsmärta och andra besvär. Vetenskapligt sett har inga sådana samband kunnat ses, i alla fall inte vad gäller ländryggssmärta. Det som vi fysioterapeuter tänker kring magmuskeldelningar är att de kan försämra förmågan att stabilisera bålen.

Hållning

En separation av musklerna kan påverka din hållning. Det finns inga perfekta hållningar men det är viktigt att kunna röra sig och hålla sig kvar i en stor variation av positioner. Många hamnar i krumma ihop för att omedvetet dölja magen. Gör inte det, sträck på dig!

spontanåterhämtning

Forskning har visat att vid 6 månader har nästan 40% av alla postgravida kvinnor kvar en viss delning. Jag har sett studier som säger att de första åtta veckorna sker den mesta spontanläkningen, men de flesta verkar också mena något vagt om att kroppen behöver ha på sig lika länge att läka som den faktiskt var gravid. Jag tror inte någon pratar om en “kvarvarande delning” förrän efter ett år har gått. Faktum är att flera studier verkar visa att delningen är som mest några veckor efter förlossningen, så om din vän är tre veckor postpartum så kan hon nog chilla lite!

hur bred en delning ska vara för att det ska vara förknippat med risker?

Detta skulle jag säga att ingen kan svara på. Pratar vi risker för bråck? Ja, säg att 40% av alla gravida har kvarvarande delningar i någon form, alltså vi pratar även om små på 2 cm? 10% av världens vuxna (män och kvinnor) får någon gång bråck, navelbråck verkar utgöra 10-30% av dem. Kan du räkna? Jag orkar inte… Men jag tror vi kan säga att risken är rätt liten.

Hur bred är en bred delning?

Jag träffar ibland kvinnor med riktigt stora delningar, upp emot 10-11 cm. Det är mycket. Jag själv har en delning på typ 1,5 finger, det är nog normalt. Jag har nog aldrig känt på en kvinna som varit gravid som inte haft något alls. Vävnaden mellan magmusklerna blir utsträckt, typ som ett uttänjt tyg. Även när det läker optimalt blir inte mellanrummet som förut. Det finns forskningsmässigt ingen konsensus om vad som är en “sjuklig” delning, men det börjar kanske resoneras om försämrad bålstabilitet vid en delning på ca 5 fingrar. I min kliniska vardag tänker ja mer på upplevelse och symtom än faktiska fingerbredder i mellanrummet, även om jag följer upp dem så. Någon studie har visat att kvinnor som inte fött barn “ska ha” ett mellanrum på mindre än 22 mm i navelhöjd. Jag tänker att det är svårt att mäta – vems fingrar, eller millimetrar från inre kanter eller yttre? Alla studier verkar dessutom göra olika när de mäter.

Vilka indikationer finns för operation?

Officiellt sett inga vad gäller magmuskeldelning. Eftersom det inte går att styrka vetenskapligt att en magmuskeldelning orsakar några besvär får de flesta avslag på sin önskan om en operation. Operationer av magmuskeldelningar sker i Sverige som skönhetsoperationer och bekostas själva i de allra flesta fall. Jag har dock hört (tack och lov) resonemanget att det måste göras en individuell bedömning, och om det finns uppenbara svårigheter att stabilisera bålen kan det nog ändå slinka förbi en och annan operation även inom landstingsvården.

Vad jag hört så kommer aldrig en operation på fråga om det inte är en delning på minst 5 fingrar över naveln, minst ett år efter förlossning och kvinnan ska helt säkert vara klar med att vara gravid.

det här med navelbråck då?

Ett navelbråck uppstår när stödjevävnaden i bukväggen försvagas kring naveln, ofta sker är denna försvagning antingen medfödd eller förvärras under en längre tid. Själva bråcket är när bukinnehåll liksom glider igenom glipan som uppstår i bukväggen och bildar som en utbuktning av naveln. Ett navelbråck kan växa med tiden och det är inte synonymt med magmuskeldelningar. Historiskt sett har det drabbat fler kvinnor än män, vilket ändå troligen betyder att graviditeter är en orsak. Förekomsten ökar också med åldern. Riskfaktorerna för ett navelbråck är övervikt, tunga lyft, långvariga hostor, förstoppning och graviditeter. Förekomsten är också ärftlig.

Navelbråck oftast inget farligt, de flesta är små och ger inga besvär alls. Det är också förhållandevis ovanligt med inklämningsbesvär. I de fall det behövs är en navelbråcksoperation är i de allra flesta fall ett litet dagkirurgiskt ingepp. Vad jag läst mig till så opereras ofta navelbråcken, men magmuskeldelningen korrigeras inte. En del kirurger verkar på senare tid ha börjar argumentera för att risken för ett recidiv då ändå är rätt stor, så jag har sett att det gjorts studier på att göra både och samtidigt. Jag har också träffar patienter som genomgått kirurgi för båda tillstånden vid samma tillfälle.

Navelbråcken ökar?

Det som är intressant är just navelbråck verkar öka i förekomst och är nuförtiden den nästa största gruppen bukväggsbråck efter ljumskbråck. Det verkar också som att det är navelbråck hos män som ökar mest. Tankarna går ju då osökt till ökande övervikt i vårt samhälle som en riskfaktor. Övervikt på magen ger ett tryck på bukvägg och stödjevävnad vilket ökar risken för försvagningar.

Magmuskeldelning

Vad betyder då allt detta?

En kvinna som alldeles nyss har fött barn HAR en magmuskeldelning. Nästan hälften av alla kvinnor har det även efter 6 månader också. De allra flesta får inga som helst besvär. Att gå och oroa sig för ett navelbråck är inte lönt  – drabbas man så drabbas man. Förmodligen hade det kanske ändå hänt ändå på grund av ärftlighet som största påverkansfaktor, utöver bukfetma som övrig riskfaktor.

Vad är problemet med magmuskeldelning?

En magmuskeldelning är ett problem när den ger symtom och problem, men inte annars. Det är inte nödvändigtvis något fel på kroppen bara för att det finns ett mellanrum mellan magmusklerna. Har du symtom från rygg och mage kan du i första hand träna upp bålmusklerna för att se om träning hjälper dig att bli starkare och stabilare, och därigenom symtomlindrad. Har du besvär som inte går över med rehab bör du uppsöka läkare för bedömning.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Träffa fysioterapeut efter sfinkerruptur

“Jag födde vår son för 7 veckor sedan och då han blev tagen med sugklocka så fick jag en sfinkterruptur. Tyckte jag fick dålig information från vården så när jag googlade på sfinkterruptur så hamnade som hos er. Jag ska träffa en fysioterapeut på tisdag och tänkte be dig om hjälp med frågor att ställa/hjälp att kräva vid detta besök”

Läsarfråga

Vad gör man på återbesöket efter en sfinkterruptur?

För det första: Grattis till sonen!

Jag beklagar från djupet av mitt hjärta att du drabbats av en sfinkterruptur. Det är en otroligt konstig krock i kroppen att drabbas av en akut skada och samtidigt vara nybliven och kanske nyförälskad spädbarnsförälder. Jag vet hur otroligt vilsen och ledsen man kan vara efter att ha drabbats. Samtidigt glad. Och chockad. Allt på en och samma gång.

Patientinformation

Klicka på länken till Bäckenbottenutbildning.se för att komma till en riktigt bra informationsfolder om förlossningsskador. Den här informationen är den du borde ha fått på sjukhuset. Om du inte fick den eller ens i närheten av motsvarande information kan du, om du orkar, skriva till chefen på den förlossningskliniken och be dem förbättra sina rutiner. Bra information är grunden för allt.

Vårdens riktlinjer

Vad gäller uppföljning från vården kan du kräva och förvänta dig att de du möter tar ditt behov av uppföljning på allvar. När det gäller besök hos barnmorska och läkare finns rekommendationer på vad besöken kan ta upp här:

Undersökning hos barnmorska

Undersökning hos läkare

De fysioterapeutiska riktlinjerna

På en del sjukhus är det fysioterapeuten som du kommer träffa först för uppföljning av din skada. På andra sjukhus kommer du träffa uroterapeut eller någon annan profession. Oavsett vem du träffar ska du kräva att det finns ett team-tänk kring dina besvär. All uppföljning och behandling ska utgå från din berättelse om hur du själv uppfattar din hälsa. Det är därför viktigt att du själv försöker sätta ord på hur då mår och hur din kropp fungerar.

Berätta om du:

  • har besvär med att hålla kiss när du skrattar, hostar och nyser
  • läcker fisar eller avföring
  • får fläckar av avföring i trosorna
  • har jobbig tyngdkänsla
  • har för kort tid mellan bajsnödighetssignal och faktiskt behov av att bajsa
  • är mycket orolig och nedstämd i relation till vad som hänt

Det kan vara svårt att berätta om besvär, helt enkelt för att du ännu inte utsatt dig för situationer där besvären framkommer. En del symtom kanske du först kommer uppleva då du börjar träna tyngre eller återgår till arbete. Om du är orolig för att symtom kan komma senare, be i så fall om en möjlighet till kontakt vid senare behov.

Fråga om:

Alla dessa frågor är inte fysioterapeutens område, men du kan ha denna lista att gå efter.

  • Hur ser stygnen ut? Behöver det tas bort trådar? Ser det ut att läka på bra?
  • Blöder det längre än avslaget verkar vara? Det kan vara granulom som uppstått efter operationen och de kan behöva behandlas.
  • Be om en muskelfunktionsbedömning för bäckenbotten.
  • Finns det risk för att behöva göra en om-operation, och när görs i så fall den bedömningen?
  • Har du behov av att prata med en kurator angående förlossningen? Se i så fall till att få en sådan tid inbokad via gyn!
  • Behöver du få ett löfte om uppföljande besök hos fysioterapeut? Läkare? Se till att gå därifrån med en sådan tid inbokad!
  • Behöver du få prata om förlossningssätt vid en eventuellt kommande graviditet med någon?

Det är alltså egentligen bara ett fåtal av dessa frågor som fysioterapeuten kan svara på, men hen har definitivt erfarenhet att se när en kollega med annan yrkeskompetens behöver bemöta de andra frågorna.

Undersökning

Fysioterapeuter undersöker bäckenbotten med fingrarna. Du kommer få ligga på en brits, avklädd på nederkroppen och fysioterapeuter kommer känna hur dina muskler funkar. Det är bra om du blir undersökt både vaginalt och analt. Det är också viktigt att undersöka även med ett finger i vagina och ett i rumpan, så att man kan bedöma avståndet mellan slidan och tarmen. Det brukar inte göra ont, men är såklart kanske inte heller helt trevligt. Berätta för fysioterapeuten om det inte känns okej, undersökningen ska anpassas efter dig.

Bäckenbottenträning

Sedan kommer fysioterapeuten ge dig ett bäckenbottenträningsprogram utifrån sin bedömning av din knipförmåga och helst också råd vidare.
Fråga vidare om detta – Hur länge ska du göra detta? När ska du stregra övningarna? När vet du att du vågar börja träna annat (gym, löpning etc)? Kan du får en uppföljning?

Träffa fysioterapeut efter sfinkerruptur

Här är några tips, råd och tankar om vad som kommer hända på uppföljningen hos fysioterapeut. Stort lycka till med rehab och återhämtning!

Lycka till! 

Mer om samma tema på BakingBabies:

Läsarfråga om snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Jag har haft stora bekymmer med foglossningssmärtor även efter förlossningen. Jag var hos en fysioterapeut förra veckan som såg 2 cm skillnad i längd på mina ben. Han vände och vred på mig och nu känns allt bara bra. 🙂

Har var inte den pratsamma typen och jag har några frågor!
1. Hur ska jag stretcha för att det inte ska bli så igen?
2 Vilken träning är bäst att starta med?

Läsarfråga

Få vetenskapliga svar

Det finns inte supermycket forskning om detta, så det mesta här blir ett “kliniskt resonerande”. Det kommer bli långt, så håll i dig. Jag kommer i mitt skrivande också låta något ifrågasättande till vissa grejer kring ämnet. Lita du på att din fysioterapeut kan sin grej! 

Vad är en benlängdskillnad?

En slags riktig anatomisk benlängdsskillnad beror på att skelettet är felväxt. Det kan vara en längdskillnad på lårbenet eller underbenet. Då vet du om det redan från barndomen och det kallas för struktuell benlängdsskillnad. Ibland kan det även handla om anatomiska avvikelser i ryggen, oftast en skolios. Ibland sitter även snedheten i bäckenet. Även detta brukar skolsyster eller skolläkare hitta i mellanstadiet eller högstadiet hos de allra flesta. När det är en anatomisk felställning som resulterar i en benlängdsskillnad på över 2 cm så brukar det från landstingets håll vara en funktionsnedsättning som ger rätt till skoanpassningar via ortopedtekniker. Är benlängdsskillnaden under 2 cm brukar det anses vara ett skönhetsfel som går att justera endast om det ger upphov till symtom.

Ingen av oss är helt rak, helt symmetrisk, helt lika stark på höger och vänster kroppshalva. Vi är alla lite sneda!

De flesta små snedheter kommer från olika fotledspronation, låga fotvalv, kobenthet eller muskelobalanser (olika starka och strama muskler). Vi är ofta lite sneda och skeva utan att det är något problem alls.

Hur märks en snedhet eller benlängdsskillnad?

De allra flesta som kommer från en kroppsterapeut med statementet “jag hade snedställt bäcken” eller “jag har sned rygg” eller “jag har en benlängdsskillnad” har absolut inte fått tillräcklig information runt en sådan diagnos. Alla snedheter som inte är de jag nämnde i inläggets början är inte konstanta, och det blir inte tydligt för de flesta patienter. Jag träffar många som fått höra att de är sneda, som tar det som en slags “dom”, något de kommer tro om sin kropp resten av livet. Jag tycker att det är lite trist. Kroppen är under ständig förändring!

Hur mäts det här?

Det vanligaste sättet att mäta benlängdsskillnad utan röntgen är att patienten ligger på rygg på britsen och terapeuten mäter sträckan mellan höftbenskammen och inre fotknölen. Det här är en väldigt icke-exakt mätning. För HUR I HELA FRIDEN ska jag veta att jag hittade på millimetern lika punkter på höger och vänster höftbenskam? Speciellt om personen inte är direkt benig är det skitsvårt. Vi kan via det här sättet uppfatta skillnader på över 1 cm, men mindre differenser är det inte känsligt nog för.

Tittar jag på en patient enbart i stående eller sittande så kan jag kolla på midjeveckens höjd eller på höftbenskammarnas höjd, men felkällan där blir om personen ifråga står lite roterat eller om bäckenet inte bara är snett i höjd, utan även lite vridet. Och här kommer mitt påstående att “alla är osymmetriska” in i bilden. Hur vet jag om snedheten jag ser ens är ny eller symtomgivande? Observationstest är inte heller helt tillförlitliga.

När ger osymmetrin upphov till besvär?

I Sverige avgör alltså landstingen att 20 mm är benlängdsskillnaden som krävs för att frå bidrag och rätt till ortopedtekniska insatser, men kanske ändå att de flesta kliniker tänker att skillnader över 1 cm kan vara orsak till besvär? Men varför osymmetrin överhuvudtaget finns är ju egentligen den stora frågan.

Grejen är ju då att vi i de allra flesta fall INTE skelettmässiga orsaker till snedheten Och går vi till mjukdelarna, olika dragriktningar från olika muskler, då blir det hela mycket mer komplext att analysera.

Och litegrann blir ju också frågan – vad är hönan och vad är ägget? Har en graviditetsrelaterad bäckensmärta till exempel gett upphov till ett osymmetriskt muskelförsvar (=spänningar) som gör att bäckenet dras snett? Eller har personen ifråga varit sned hela tiden, och därför fått ont? Om du till exempel hela tiden belastar din ena kroppshalva mer, så kan du såklart därför få större och starkare muskler på den sidan, men också större risk överbelastningssmärta.

Men observera alltså, en snedhet är inte lika med besvär!

Är osymmetri och snedheter överdiagnostiserade?

Ja, det skulle jag säga. Det är ett tacksamt sätt att ge en patient en förklaring för symtomen. Något som en terapeut snabbt kan “fixa”, placeboeffekten blir rätt stor och patienten kan känna sig bättre med en gång. Jag tror också att det blir lite “magi” i det, terapeuten känns enormt proffsig som hittar en sådan grej, som en aldrig tänkt på själv. Med detta sagt – det finns med hundraprocents säkerhet de som har snedheter och som får helt korrekta behandlingar för detta. Och även – placebeoeffekt är inte dåligt. Whatever works, liksom.

Det behandlingsbara egentligen är smärtan, överbelastningen, spändheter i muskler och inte själva osymmetrin.

Snedheter i bäckenet

Ofta har något som skapat smärta (graviditetsrelaterad bäckensmärta kanske då frågeställarens fall) gett en sekundär påverkan på närliggande muskler som blir spända i rent försvar. Om musklerna spänner sig väldig på ena sidan kan de dra bäckenet åt sitt håll. Snedhet i bäckenet kan vara antingen framåt/bakåt eller i höjd åt höger/vänster, eller  med en rotering så att personen ifråga står med ena höften mer framåtskjuten än den andra. Höger/vänstersnedhet och -rotation kan ge ett utseendet som gör att ena benet ser längre ut än det andra, även om benen faktiskt är exakt lika långa.

En sådan snedhet påverkas av och påverkar naturligtvis alla omkringliggande leder, hur fötter, knän och höftleder belastas och hur ryggens rörlighet blir.

Hur behandlas detta?

Personligen jobbar jag med långsiktiga lösningar-  styrke- och rörlighetsträning och att jobba med hållning, ergonomi med mera. Andra terapeuter gör kanske andra behandlingar. Ibland är det bra att testa olika.

Vilken träning är bäst att starta med?

En patient som har besvär kring bäckenet och där jag kan hitta osymmetrier vad gäller muskelstramhet och styrka kring lår, rumpa, mage och rygg kommer få råd om stretching och övningar för att stärka upp. Målet är att bli ha (ungefärligt) lika strama muskler på båda sidor och lika styrka.

I frågeställarens fall hade jag börjat med att sätta spänn på framsida lår, baksida lår, insida lår och rumpmusklerna. Märker du någon anmärkningsvärd sidoskillnad? Sedan hade jag velat kolla muskelstyrkan. Gör en massa olika benstyrkeövningar och kolla om du märker någon sidoskillnad på höger och vänster ben. Asymmetrier kan vara värda lägga krut på, att träna svaga muskler och stretcha spända. Ganska ofta tycker jag att postgravida har just svaga rumpmuskler  och strama höftböjare.

Vardagen är kanske viktigast

Tänk också över hur du jobbar, sitter, lyfter. Har du en favoritsida att vända dig åt på jobbet eller hemma? Sitter du vänd mot TV:n, i ett hörn av soffan, vänder du dig mot lampan mot ett visst håll? Bär du barn snett?  Brukar du sitta i halv-skräddarställning i soffan? Vilka andra rörelsemönster kan skapa snedheter hos dig? Det du tränar några gånger i veckan kanske inte kan överväga dina vanemönster!

Ps:

Jag har skrivit en hel serie om bäckensmärta efter graviditet, läs gärna den!

Ljumsksmärta efter förlossning

En läsare har fått ljumsksmärta efter förlossningen och har frågor.

Fråga: 

Hej! Jag födde barn för ungefär tre veckor sedan. Jag hade foglossning i slutet av graviditeten, men främst baktill och ut mot höfterna, inte alls något smärtande område framtill. Nu efter förlossningen kan jag inte ligga på rygg för då gör det ont baktill och ibland låser det sig så att jag har svårt att komma upp. Ibland känns det som knivhugg på den punkten. När jag promenerat mer än 5-10 minuter börjar det också göra ont i ljumskarna, vid höftböjarna. Det kommer bara om jag går i vanlig/rask takt, aldrig om jag går långsamt. Detta började 2 veckor efter förlossningen.

Vad kan det vara och vad ska jag göra?

Tre veckor är ingenting

foglossningljusare

Grattis till bebisen och tack för din fråga. Mina svar här kan aldrig ersätta en undersökning och råd från en fysioterapeut i riktiga livet, så känner du att svaret inte är hundraprocentigt eller att mina råd inte fungerar för dig ska du definitivt söka upp någon IRL!

Jag ska ta dig igenom ett resonemang som jag hoppas kunna hjälpa. Utifrån det du berättar förstår jag det som att du har kvar en del bakre bäckensmärta du ändå känner igen från graviditeten. Men du har också en nytillkommen smärta framtill. Min första tanke är att en förlossning är en fysisk ansträngning utan dess like. Tre veckors återhämtning efter en sådan fysisk kämpainsats är rätt lite. Det finns  ingen orsak till oro, om du kan känna i kroppen att du liksom är adekvat konvalescent efter din fysiska ansträngning.

Sedan ska jag be dig fundera över aktivitetsnivå

Är det så att du gör en massa mer saker nu, som du inte gjorde innan och strax efter förlossningen? Jag tänker ofta att en del symtom inte per definition är “nya” utan att det istället är provokationen som är ny. Du kanske känner dig mycket rörligare och smidigare nu, utan gravidmagen? Och kanske har de första smärtorna efter förlossningen släppt. Nu kanske du är igång och rör dig på ett nytt sätt?

Just främre bäckensmärta brukar kunna provoceras av promenader i rask takt. I och med att du då ökar din steglängd och i samtidigt draget kring främre bäckenleden. Av den anledningen tänker jag att du kanske ändå har/har haft en främre bäckensmärta som legat dold under en lägre gånghastighet/inte så mycket aktiv rörlighet/stor mage under den senaste tiden. Att du därför inte haft så mycket besvär av den fram tills nu. Det är ett alternativ.

Hur var förlossningen?

Du skriver inte så mycket om din förlossning. Det finns förlossningssituationer som gör att det uppstår en “stukning” i främre bäckenleden och att den smärtan i själva verkat uppstår och debuterar då. Det finns ju även personer som överhuvudtaget inte haft bäckensmärta alls under en graviditetet, men där bäckenbesvären kommer i samband med en förlossning. Jag kan förstås inte svära på att det är bäckenlederna som gör ont, det är mycket olika strukturer (nerver, muskler, ryggkotor, ledband) som kan göra ont i samma område. Men det spelar i sammanhanget mindre roll. Just nu har du ont.

Vila och återhämta dig

Du ska tänka att du är väldigt, väldigt nyförlöst och att kroppen fortfarande är skör, lite extra rörlig och eventuellt även lite “stukad” efter förlossningen. Hur hade du hanterat en fotledstukning? Enligt konstens alla regler hade du belastat lite lagom mycket, vilat när det börjar värka för mycket, tränat lite rörlighet och lite muskelstabilitet kring fotleden och väntat in att foten är hyfsat smärt- och besvärsfri innan du börjar belasta den med till exempel full motions- och idrottsaktivitet igen.

Ungefär så tycker jag att du ska tänka om din post-förlossningskropp. Men kanske ytterligare lite försiktighet och ömsinthet i stegringen av aktivitet, i och med att du också är i en väldigt utsatt situation med hormoner, sömnbrist, eventuellt amning, ny familjesituation etc.

Dosera rätt!

Gör det ont att gå 10 minuter, promenera 5 minuter. Gör det ont att gå snabbt, gå långsamt. Undvik saker som gör ont, gör att benen låser sig och att du får den där knivhuggskänslan. Bli för den sakens skull inte passiv. Gå hellre två korta promenader än en lång. Utforska gränserna och håll dig strax under gränsen för där du får ont. Vänta in att kroppens känns redo, och jämför dig inte med någon annans återhämtning. Har du några övningar som du fick under graviditeten kan du med fördel fortsätta med dem så länge de känns okej. Behöver du guidning inför en försiktig stegring, boka tid hos en fysioterapeut.

Rehabtips

I en hel inläggsserie om rehabträning efter graviditet finns tips och råd på flera övningar som kan vara bra att börja med.

Ljumsksmärta efter förlossning

Utan att undersöka kan jag inte säga så mycket mer. Jag tror att du ska skynda långsamt och ge kroppen åtminstone tre månader innan du kräver att den ska vara smärtfri, men samtidigt ska du också se att det finns en pågående återhämtning som går åt rätt håll. Verkar det stanna upp, eller gå åt fel håll ska du uppsöka en fysio och få en bra bedömning och individuella råd.

Hör gärna av dig igen och berätta hur det går!

Sex efter gynekologisk operation

För tio veckor sedan opererades jag, de lagade musklerna i mellangården och fixade en rectocele. Vi provade att ha sex igår och det var en positiv upplevelse, men vi använde inget glidmedel. Idag har jag tyvärr ont och när jag tittar med spegeln har jag röda märken kring blydläpparna och runt slidmynningen. Det var inte något hårdhänt sex. Ska det kännas så här? Kommer jag aldrig kunna ha smärtfri sex nu?

Läsarfråga

Sex efter en operation

Din läkare har rekommenderat att du genomgår en gynekologisk operation. Kanske är det en borttagning av livmodern, kanske en inkontinensoperation, en lagning av muskler eller återställande av vaginas väggar efter graviditeter och förlossningar. Läkaren och övrig vårdpersonal berättar i bästa fall allt om operationen och en del om livet efteråt. Men det du egentligen vill veta är kanske hur operationen kommer påverka ditt sexliv. I det här inlägget ska jag försöka besvara frågeställarens frågor, men också ta er igenom ett resonemang om hur sexlivet kan påverkas av lite olika operationer.Jag tänker att jag pratar om sex mest som förmåga till njutning och orgasm. När jag menar penetration uttrycker jag det specifikt.

Fråga din läkare

Jag lovar, det kommer inte som en överraskning för din vårdgivare att du vil kunna ha sex. Det är helt adekvata frågor att ställa i en vårdkontakt, och läkaren som opererar dig kan också uttala sig om just ditt fall. Ibland kan det ju finnas speciella förutsättningar för just dig. Denna blogg kan inte ersätta individuella råd! Fråga om potentiella komplikationer och om du behöver undvika någon slags sex och hur länge.

Prata med din partner

Om du har en partner, behöver hen också veta vad du ska gå igenom. Ni behöver tillsammans sätta er in i läkningstider och hur du känner att du vill hantera läkningstiden. Både vad gäller både livet i stort och specifikt gällande sex.

Operationer där man lagar muskler

Operationer där man lagar muskler i mellangården innebär ofta en känslig ärrvävnad mitt i slidöppningens bakre del och efter dessa operationer kan det vara värt att vänta lite längre med penetrerande sex än bara de första 4-6 veckorna. Det kan vara för ömt och skört för att vara skönt, helt enkelt. Du ska kunna beröra ärren och känns att det är okej att själv stryka över dem med fingret innan du börjar med penetrerande sex. Om man lagat muskeln som går runt slidan kan din orgasmförmåga vara bättre än innan operationen, men en orgasm kan också orsaka en trötthet i muskeln innan den helt återhämtat sig.

Prolapsoperationer

Efter en prolapsoperation bör du vänta med samlag 4-6 veckor. Efter framfallsoperationer får många förbättrat samliv. För kvinnor som lidit av detta kan besvären innan ha hämmat sexlivet och även här syftar ju operationen till att ta bort symtom som sätter ner patientens funktion i stort. Trots detta kan operationerna ibland ha biverkningar som en nedsatt känslighet/svårare att få orgasm. Detta tros dock vara bara de första månaderna och upp emot halvåret efter operationen.  Sex hämmar inte läkningen och kan inte förstöra operationsresultatet när den första läkningsperioden passerat. Detta gäller vad jag förstått både orgasmer och penetration.

Livmoderborttagning

Efter en hysterektomi bör du vänta minst sex veckor innan du återgår till samlivet. Det handlar både om att ärren behöver läka och att blödningen ska avta. Hur operationen och livet där efter påverkar ditt sexliv handlar mycket om vilken slags operation du genomgått, och varför. För en del som haft mycket besvär med smärta och blödningar kan ju sexlivet totalt sett bli bättre efter en operation. Forskningsmässigt finns det visst stöd för att sexlivet kan ha en tendens till att vara bättre för de kvinnor som kan behålla sina äggstockar jämfört med de som blir av med sina. Detta kan förklaras av äggstockarna roll som könshormonproducenter. Generellt verkar dock sexualfunktionen efter operationen vara stort är oförändrad för de flesta.

Efter en hysterektomi är det ärren i slutet av vagina som behöver läka innan du rekommenderas att ha sex. Blödningar och blodblandade flytningar bör ha upphört.

TVT-operationer

Efter en TVT-operation för du unvika samlag 4-6 veckor, detta är för att såret i slidans framvägg ska läka ordentligt. Urininkontinens stör vanligen sexlivet i stor utsträckning och många upplever att de kan få tillbaks självförtroendet för sex när de inte längre behöver oroa sig för urinläckage.

Att börja ha sex igen

Att återta både sin sexualitet och sina sexuella funktioner efter en gynekologisk operation är inte alltid helt enkel. Det kan vara en känsloladdad resa som innefattar både ångest och smärta. Detta även om operationen gjorts enligt konstens alla regler. Den vanligaste informationen som vården förser patienterna med är undivka sex 4-6 veckor efter operationen. Vilken slags sex gäller? Att bara få en orgasm eller handlar detta om penetration?
Operationer som på något sätt berör ändtarmens slutmuskler kan ha andra restriktioner vad gäller anal penetration.

Orgasm

Orgasmer är som ett litet intentsivt knipträningspass och kan troligen bidra till blodcirkulation och läkning. Kanske bör du vänta med medveten stimulering för att få orgasm tills du vet att du inte reagerar med smärta efter vanlig knipträning.

Det här skapar ju också följdfrågor.

Vad händer om du råkar få en spontan orgasm nattetid? Och vad är “normal sexuell aktivitet”? En fråga kan också handla om att kunna ha penetrerande samlag. En annan om det kommer vara njutbart.

Vi kan inte styra över kroppen, men får lita på dess resurser att ta hand om sig själv. Det är i alla fall min tanke vad gäller eventuella spontana och nattliga orgasmer efter en operation. Vad som är normal sexuell aktivitet får du nog definiera för dig själv. Men du kan ju själv sätta upp lite olika kategorier, där de som innehåller störst kraft/våld/tryck/drag etc får komma senare i en läkningsprocess.

Kommer det göra ont?

Efter operationer som omfattat muskler eller vävnad i vaginas väggar blir det ärr som berörs av penetrerande sex. Dessa ärr kommer slätas ut och mjukas upp med tiden, men till en början kommer ärren vara en lite “roffliga” och bidra till en friktion som kan göra ont under eller efter. Så länge du anser själv att det onda är okej, vet att det gått rekommenderad tid efter operationen, du inte längre blöder eller har några infektionstecken från stygnen är det onda okej. Du bör använda glidmedel så länge som friktion skapar obehag. Längre penetrerande samlag kan kräva påfyllnad av glidmedel.

Efter en hysterektomi kan smärta och obehag också finnas, samt en trötthet som stör sexuell lust och njutning.

Orgasmer kan orsaka drag i muskler och ärrvävnad och kan kännas lite stumt eller obehagligt till en början. Detta borde inte göra regelrätt ont och borde vara övergående.

Kommer det kunna bli skönt igen?

Vad som är skönt i ett sexuellt sammanhang är ju ofta en tät fläta av närhet, sensualitet och rent fysisk sexuell njutning. Du behöver kunna vara trygg, tänd på både dig själv och din eventuella partner, våt, kåt och ha den fysiska funktionen. Ibland kan alla de tidigare nämnda faktorerna överskugga en icke-optimal sexuell funktion. Till exempel att penetrerande sex ändå kan anses funka för någon, fast det gör lite ont i ärret. Medan för en annan kan det anses vara rent traumatiskt. Ärrsmärta brukar kunna ge med sig med tiden. Tips om ärrbehandling finns här.

Det är få kvinnor som uppnår orgasm bara av penetration. De flesta behöver klitorisstimulering. Operationer som de jag nämner i det här inlägget berör inte klitoris och påverkar inte dess direkta funktion. Däremot kan några av de fysiska funktionen som berör upphetsning påverkas, så som blodfyllnad i blygdläppar och vaginal blöthet. En hysterektomi kan ge upphov till hormonförändringar. Efter en en operation som berör muskler och väggar i vagina kan det snarare handla om sårläkning och ärr. Efter ingrepp i slidans bakvägg kan det till en början kännas annorlunda vid samlag slidmynningen blir trängre. Orgasmförmågan borde inte vara sämre på sikt.

Jag tänker att det kan vara viktigt att veta att det är en ny “första gång” efter en operation. För vissa kan det vara en “no big deal”-grej och för någon kan det krävas lite arbete innan du uppnår orgasm eller har penetrerande samlag igen.

Kommer min partner känna skillnad?

Det här går nog inte att svara generellt på. Om en operation återställer vaginas omfång kan en partner med penis naturligtvis känna skillnaden vad gäller omslutande sex. Vagina är otroligt elastisk i alla längder och bredder och det brukar fungera bra med penetrerande samlag även om vagina kortats av i samband med en hysterektomi. Vaginas elasticitet begränsas till en början av ärrvävnaden. Ju mer ärren “mognar” och mjuknar, desto eftergivligare blir vagina.

Hitta rätt ställning för penetrerande sex

Efter en hysterektomi kan det finnas en poäng med att välja samlagställning som inte gör att penis kommer djupast möjliga. Exempelvis kan sidliggande med ryggen mot partnern minska djupet på penetrationen och minska obehaget.

Att känna sig sexig igen

Du kan behöva en fysisk och mental läkningsprocess innan du är tillbaks till att hitta lusten och det sexuella självförtroendet igen. Det kan handla om ett tillstånd som funnit länge innan operationen och som nu ska vara återställt, men där återhämtningen tar lite tid. Det kan också vara så att en kvinna känner sig stukad i sin kvinnlighet efter en hysterektomi. Detta kan också påverka sexualiteten. Sexlusten kan bli mindre av depression, smärta, stress och relationsproblem. Om du upplever att den mentala läkningen inte går framåt kan du behöva skaffa hjälp i form av en samtalskontakt eller av en sexolog.

Frågeställarens undran

Svullnad och skavkänslor efter penetrerande samlag som berört ärrområdet 11 veckor efter en operation är naturligtvis besvärande, men är inte heller helt överraskande. Friktion över ett bulligt ärr kan skapa de symtom du upplevde. Mitt råd är att i någon vecka till jobba på med knipövningar som ökar blodcirkulationen och stimulerar läkningen i området. Under tiden kan det finnas en poäng med att testa sex som leder till orgasm men som inte omfattar penetration. Det finns däremot ingen anledning till panik, sex kommer kunna bli bra igen.

Tips för kedjereaktioner som en gynekologisk operation kan ge:

Vidare funderingar?

Rehab efter bäckenbottenoperation är en kurs som inkluderar information inför operationen och rehabprogram tre månader efter operationen. Du hittar kursen här. Det är teori om hur du bäst tar hand om kroppen och filmade övningar uppdelade i 6 nivåer.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Restriktioner efter kejsarsnitt

Jag har snittats och funderar på restriktionerna efter kejsarsnitt. Vad händer om jag börjar lyfta, bära och träna innan de där 6-8 veckorna har gått? Jag har inte ont och känner mig väldigt pigg i kroppen!

Läsarfråga

Tidslinje för läkning efter operation

Läkning efter en kejsarfödsel sker enligt samma principer som efter annan skada eller trauma. Läkningen börjar så snart operationen avslutats. De generella faserna som läkningen genomgår är:

  • Den inflammatoriska fasen. Det startar direkt och pågår i cirka en vecka. Den här fasen visar sig som smärta, svullnad, rodnad och en lokal temperaturökning. Det är normalt och förväntat, och är en viktig del i kroppens reaktion och läkning.
  • Den reparativa fasen. Fas två börjar 5-6 dagar efter operationen med att kroppen successivt byter ut döda celler mot nya. De nya cellerna börjar skapa ärrvävnad.  Nu börjar det också växa in nya blodkärl i området. Den här fasen pågår i flera veckor.
  • Mognadsfasen pågår mellan 6 veckor  till tolv månader efter operationen. Vävnadscellerna lägger sig nu mer ordningsamt och skapar ett starkt och stramt ärr och funktionen återställs.

Inväntar hållfasthet

Det tar runt 12 veckor för de opererade vävnaderna att komma tillbaks till cirka 80 procent av sin hållfasthet. Det tar cirka 6 månader att uppnå 90 procent och hundraprocentig styrka kommer vävnaderna inte uppnå förrän det gått ett eller två år, om ens någonsin. Att börja belasta kroppen tungt efter 6 veckor är inte att rekommendera.

Påverkar belastning läkningen?

Sår som man håller hyfsat från från rörelser som skapar drag läker snabbare än sårytor på ställen på kroppen där det normalt sker mycket rörelse. Magen brukar läka på rätt bra, men då ska du undvika stora och yviga rörelser som inkluderar magen. Därför finns rekommendationen att du att gå upp från liggande via sidan.

Hur kommer operationsläkningen vara?

Själva operationssåret kan blöda upp emot en vecka. Det är normalt att det kommer både blod och annan vätska ur såret. Inflammationsreaktioner som inte kommer tillsammans med feber och ökad smärta är ofta en normal reaktion. Under inflammationsfasen är det också normalt att känna att området kliar och blir svullet samt att ha en viss nivå av smärta. Under inflammationsfasen och reparationsfasen kan du underlätta läkningen med en lagom nivå av rörelse eftersom det ökar blodcirkulationen. Inom rehab pratar vi ofta om aktiv vila eller aktiv återhämtning. Det handlar ofta om att röra på sig så mycket som det går, utan att provocera fram en ökning av svullnad och smärta FÖR mycket. Poängen är en successiv stegring så att du hela tiden känner att kroppen hänger med.

Under mognadsfasen jobbar kroppen på med att stärka upp vävnaderna, och du kan successivt börja kräva mer och mer av kroppen och musklerna runt omkring operationsområdet.

Operationer i magen

Att gå in i magen genom bukväggen är en av de mest frekvent förekommande procedurerna vid kirurgi. Det är ju så mycket som finns där inne! Kejsarfödslar där man går in via bukväggen möter kirurgen de raka bukmusklerna, de sneda/djupare bålmusklerna och pyramidalismuskeln strax ovanför pubisbenet och alla dessa musklers senstråk som fäster in mot mittlinjen, bäckenet och revbensbågen. Under muskellagren ligger senvävnad, bukhinnan och fettlager. Det finns olika typer och sorter av operationsmetoder och jag kan inte gå in på alla. För att komma till operationens mål skär, lirkar och drar läkaren isär olika vävnadslager.

Komplikationer

  • Risken för bråck kring såret/ärret efter en operation där operationen sker genom buken finns men är inte jättestor. Bråck syns kring sårområdet när personen belastar bukmusklerna för mycket/för tidigt eller krystar med väldigt högt buktryck. Små bråck som du inte har ont av är inte farliga och behöver inte åtgärdas.
  • Att såret blir infekterat sker ibland och handlar om bakterier kommit in i själva operationsområdet. Detta kan förlänga läkningstiden. Har du frågor om sårinfektioner bör du kontakta din vårdgivare.
  • Nervskada. Alla operationer innebär en planerad vävnadsskada. Ofta är nervskadorna som kan uppstå små och handlar om att individen förlorar känsel på ett mindre område. Nerver läker dock väldigt långsamt och det kan behöva gå ett år innan du fått tillbaks all känsel.

Låt kroppen läka på!

Det är en vanlig missuppfattning att läkaren skär i musklerna vid kejsarsfödslar. Linea alba är en senstruktur och påverkar bara sekundärt musklerna, genom att det är där de fäster in mot mittlinjen.De sneda bukmusklerna, transversus och rectus abdominis fäster i linea alba och bidrar alla till hållning, andning och rörelser i bålen. De har också en viktig funktion i att stödja bukvägg och inre organ och att interagera med ryggmusklerna. Normal anspänning i rectus abdominis blir fortplantad i sidled och bidrar till stabilisering av de sneda bukmusklerna.

Restriktioner efter kejsarsnitt

När linea alba blir snittad och skuren kommer rörelsemomentet som sker i den vävnaden påverka läkningen. Bråck kring operationssår kan uppstå när stödjevävnaden kring såret inte läker optimalt och därför inte ger ett fullgott stöd för muskler och senor i bukväggen. Därför är tanken att du genom att avlasta linea alba från de tyngsta rörelserna optimerar läkningsförmågan och minskar risken för bråck. I början är såret helt och hållet beroende av suturerna, och därför bör du avstå från tyngre och yvigare rörelser med bålen tidigt under läkningsperioden. I takt med att vävnaderna blir starkare kan du också anstränga dig mer.

Mer läsning om kejsarsnitt

Och! Pssst! Den här boken släpps i augusti!

Ska du genomgå ett kejsarsnitt?

Missa inte webbföreläsningen Kejsarsnittskolan! Den enda förlossningsförberedande kursen för snitt jag känner till!

Prognos och träning för framfall

Jag undrar om det är olika prognoser för olika sorters framfall, vad gäller att läka efter förlossning/bli symtomfri. Är livmoderframfall värst? Gäller samma träningsråd oavsett typ av framfall?

Läsarfråga

Prognos och träning för framfall

En läsare ställer frågor om framfall och om prognosen för de olika framfallstyperna är olika. Det finns ju tre sorters framfall:

  • bakre väggen mot ändtarmen buktar inåt vagina
  • främre väggen med urinblåsan buktar in mot vagina
  • livmodern är sänkt från sin ursprungliga placering

Prognosen hör ihop med andra faktorer

Det finns, vad jag vet, inte ett så enkelt svar att en viss typ av framfall nödvändigtvis har sämre prognos. För jag tror inte att det är så enkelt att det alltid ens handlar om de olika framfallstyperna, utan om individen som framfallet hör till. Uppkom framfallet också i samband med en förlossningsskada? En förlossningsskada som lagats eller som faktiskt missats? Hör framfallet ihop med en levatorskada? Är personen ung eller äldre? Är det första eller tredje barnet? Hur är personens stödjevävnad? Hur är personens muskelfunktion och bäckenbottenstyrka?

Blir det alltid sämre med tiden?

Framfall behöver inte alltid bli sämre med tiden. Mindre framfall hos personer med bra förutsättningar (inte långvarig hosta, förstoppning eller övervikt) kan ofta hålla sig rätt bra rätt länge. Det är ofta åldrandet och östrogenbristen efter klimakteriet som ställer till det på sikt.

Åtgärderna är lite olika

Framväggs-framfall har en ganska stor risk att få återfall även efter en operation. Bakväggs-operationer blir mer hållbara, bara personen inte är superförstoppad eller har andra fortsatta orsaker till högt tryck mot vävnaderna. Livmoderframfall kan opereras på några olika sätt och hållbarheten på detta avgörs av en massa individuella faktorer.

Gäller samma träningsråd oavsett framfall?

Kort sagt – ja. Det handlar om bäckenbottenträning, koordination mellan bäckenbotten och bålaktivering, god hållning och god teknik vid lyft och träning.

Målet med framfallsrehabträning är i min värld att återgå till full funktion och att kvinnan ska kunna träna det hon önskar. Du kan sakna besvärande symtom och klara att göra allt du vill, men ha ett framfall som egentligen både syns och känns. Då kan målet med rehaben vara uppnått, även om framfallet inte helt gått tillbaka. Kroppen kan hitta nya sätt att ha balans i systemet, även om bäckenorganen flyttat ner någon våning.  Det kan också handla om hjärnan. Att framfallet hamnat i ett läge där den muskulära balansen upprätthålls så att hjärnan inte längre får varningssignaler om att “allt ska ramla ut”. Det är för detta som hållning och andning är så himla viktigt! (Ps: för ett tag sedan skrev jag en hel serie om andning, den är läsvärd! En serie inlägg om andning).

Jag träffar regelbundet kvinnor vars symtom försvinner efter en tid.

Slidväggsbuktningar kan minska både i storlek och i symtomgrad ju mer tid som går sedan förlossningen. Ökad muskelmassa i bäckenbotten och en inlärning av nya rörelse- och koordinationsmönster kan också göra en stora skillnad. Jag tror också att det finns en “sensitiserings-effekt” vad gäller bäckenbotten och framfall. Precis som i andra ställen i kroppen kan smärta/obehag sätta känselsystemet på spinn, och den obehagliga förnimmelsen får tillslut orimligt stort utrymme bland kroppens alla förnimmelser. Vissa kvinnor har stora framfall och inga symtom. Andra har små framfall med stora symtom. (På samma sätt finns det personer med grad artros i knäna utan smärta, och personer med jätteont i knäna och en mild artrosutveckling.) Min uppfattning är också att det kan vara en tät koppling mellan psykiskt välmående och bäckenbottensymtom. OBS: jag säger INTE att besvären sitter i huvudet. Men sömnbrist, oro, stress, ångest kan förstärka alla slags smärt- och obehagssignaler i kroppen.

Prognos och träning för framfall

Jag tror att alla slags framfall kan bli något bättre vad gäller symtombild, men jag tror sällan på att framfall liksom magiskt kan försvinna.

Undantag då:

  • Framfall kan åtgärdas kirurgiskt i de flesta fall
  • Framfall kan gå tillbaka som en del av kroppens återhämtning första året efter förlossning.

Rehab för framfall handlar om bäckenbottenträning. Andningsträning. Hållningsträning. Koordinationsträning mellan alla dessa delar. Och en god del KBT-approach till sina egna symtom.

Så tänker jag. Hur tänker du?

Relaterad läsning:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bål- och bäckenbottenträning efter hysterektomi

Jag har opererat bort livmoder och äggstockar. Min fråga är hur jag ska träna bäcken och mage för att undvika att få problem i framtiden. Det är svårt att veta om jag gör rätt. Vad har du för tips? Finns det hjälp att få? Jag har inga problem med vill göra rätt.

Läsarfråga

Läsarfråga om bål- och bäckenbottenträning efter hysterektomi

Frågeställaren undrar över hur hon ska kunna träna efter sin hysterektomi, och frågar efter tips och råd. Jag kommer försöka dela upp det här svaret i en bakgrund, råd och vidare tips. Om du börjar googla på träning och borttagning av livmodern kommer du stöta på två problem:

  1. Träningen som tipsas om verkar anpassad för kvinnor som typ aldrig har tränat något alls i hela sina liv.
  2. Råden som finns är icke-konkreta och blir riktlinjer som “lyssna på kroppen”, “lyft inte tungt” och “träna inte magen på en lång tid”.

Jag hamnar kanske oftare i nummer 2-diket eftersom jag försöker att så sällan som möjligt ge specifika övningstips till kvinnor/individer/kroppar jag inte själv har framför mig. Men nej, du ska inte behöva å på tantgympa resten av livet om det inte är där du känner dig hemma.

Varför behöver jag tänka något extra på hur jag tränar efter borttagning av livmodern?

För det första – fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för att optimera läkning efter en operation. När den fysiska aktiviteten övergår till faktisk träning är naturligtvis en flytande gräns. Du gör dig en stor otjänst genom att bli rörelserädd och undvika att att vara generellt fysiskt aktiv. Men du behöver naturligtvis följa de råd och riktlinjer som du får av läkaren som opererade dig.

Successivt stegrad träning

Du ska inte börja med någon tung träning direkt efter en operation och under tiden kroppen läker. Det vanligaste misstaget jag stöter på angående olika gynekologiska operationer, det är att kvinnan får råd om att inte träna alls på ca 6-8 veckor, och sedan finns det ingen vägledning alls på hur hon ska stegra sin träning. Nyckeln ligger i en vettig stegring! Ofta kan inte läkaren som opererade dig så mycket om träning, om hen inte har ett omfattande intresse för träning själv. Fysioterapeuter har ju detta som specialnisch, att anpassa fysisk träning och belastning efter olika skador, sjukdomar och operationer. Klart att du ska kunna söka hjälp hos någon om du har frågor hur du ska göra! Återkommer med lite tips längre ned.

Vad kan jag göra?

Du kan ofta börjar med bäckentippning, knipövningar, magmuskelaktivering, rumplyft, svankpress mot vägg, benpendling i ryggliggande och andningsövningar redan under tiden du “inte ska träna”. Därifrån kan du sedan till bålkontrollsövningar med samtidig god bäckenbottenaktivering.

Du kan bland annat göra det övningar på nivå 1 och 2 som jag tipsar om här.

Vad behöver jag tänka på?

Själva grejen handlar om buktrycket. Oavsett om livmoderbottagningen skedde genom magen eller vagina vill vi sakta stegra belastningen mot bålens och bäckenbottens muskler. Det handlar om buktryck. Om du håller andan och spänner magen jättehårt ökar trycket ner mot bäckenbotten, och överdrivna tryck ner mot bäckenbotten ofta och under lång tid kan öka risken för framfall. Hos vissa med svag bäckenbotten eller ärftlig benägenhet för framfall kan det finnas en poäng att träna så att bäckenbotten skonas från buktryck under lång tid. Hos andra är det enbart under läknings/rehabperioden.

Jag har skrivit om samma ämne i fler blogginlägg:

Det tar minst 3 månader för kroppen att läka efter operationen. Hur länge det tar att bli stark i bål- och bäckenbottenmusklerna där efter beror ju på faktorer så som träningsgrad innan och hur mycket träning som faktiskt blir av efteråt.

Många tränar magen med önskan om att ha en platt mage. Det kan vara av värde att veta att efter en hysterektomi kan magen vara svullen i flera månader. Svullnaden kan också öka om du börjar jobba, vara mer fysiskt aktiv eller byter vanor på något annat sätt. När det gått ett år ungefär borde svullnaden vara borta och inte vara så lättprovocerad att komma tillbaks.

Vad är regeln?

Det finns inga supertydliga regler, men tanken är alltså att du i första hand ska återfå din normala (eller bättre?) hållning med känsla för att bålmusklerna ger ett bra stöd när du både står och sitter. När du har uppnått en bra vardagsnivå på bålmuskelfunktion kan du börja stegra till tyngre träning. Bäckenbotten bör vara med på tåget och du bör kunna klara av att knipa vid buktryck och koordinera knip med andning, lyft och belastning. Jag tipsar litegrann om detta med koordinationen i ett inlägg om tunga lyft här. 

Var hittar jag vård och bra träning?

Behöver du råd och rehabträning rekommenderar jag i första hand mina kollegor ute i landet. Bålstabilitetsträning kan alla fysioterapeuter som ett rinnande vatten. Tyvärr kanske inte kunskaperna är lika utbredda vad gäller bäckenbotten och specifika riskfaktorer efter olika gynekologiska ingrepp. Men om du inte hittar en fysioterapeut som specifikt kan bäckenbotten, då borde en “vanlig” fysio kunna räcka rätt långt. Vi träffar ju alla slags patienter efter alla slags operationer. Precis som jag nämnde i början är anpassning av fysisk träning efter sjukdomstillstånd det vi har läst minst 3 år på högskola för. Oftast rekommenderar jag den som söker en bra fysio inom “kvinnohälsa-nischen” att ringa runt och fråga. Ibland är mottagningarna dåliga på att göra reklam för sina olika kompetenser.

Jag vet också att det finns ett gäng personliga tränare som följer oss både här på bloggen och på Instagram. Jag hoppas så innerligt att budskapet och kunskaperna når ut. Att fler i deras gebit kan börja steppa fram och ta ansvar för att kunna ge individanpassad träning även till kvinnor med (ökad risk för) bäckenbottendysfunktion. Är du en sådan personlig tränare, skriv gärna en kommentar och berätta var du hittas!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Hur länge är det normalt att ha ont?

Vid min andra förlossning för ungefär en månad sedan användes sugklocka och jag blev klippt. Jag besväras nu av att det domnar och somnar runt omkring svanskotan och rumpskåran. Jag tycker inte att det blir bättre ju mer tid som går. Kan knappt resa mig från sittande ibland och har väldigt svårt att sitta länge. Vad kan jag göra för att det ska bli bättre? Hur länge är det normalt att ha ont?

Läsarfråga

Hur länge är det normalt att ha ont?

Den här frågan är komplex och det finns många olika saker att ta hänsyn till. Klippet motsvarar en grad 2-bristning och det kan ju naturligtvis göra ont en period. Att svanskotan smärtar efter en förlossning är också förhållandevis vanligt. Även den smärtan kan hänga mer ett tag.

Här finns en rad besläktade inlägg

Hela förlossningen med både sugklocka, klipp och eventuellt ett tryck mot svanskotan vid utdrivningsskedet kan ha skapat en smärtreaktion i bäckenbotten som gör att den också är något överspänd. Överspänningar i bäckenbotten orsakar också ett drag mot svanskotan.

Mina råd

Var så aktiv du ändå kan

Om du orkar kan försiktig allmän rörelse eller korta promenader öka blodcirkulationen och optimera läkningen i området. Små lätta knip, rumplyft, djupandning och magaktivering brukar vara det jag rekommenderar i första skede. Detta tillsammans med dagliga promenader som får bli så korta/långa som du hinner och orkar.

Tok-knip inte

Det är också viktigt att inte gå omkring och knipa hela tiden. Det är viktigt att du faktiskt låter bäckenbotten vila helt mellan varven. Ett knip orsakar också drag i svanskotan, så om du går omkring och kniper hela tiden kan detta orsaka eller förvärra smärtorna.

Dosera belastningen efter vad som känns okej

Så länge sittandet gör ont så kan du försöker varva liggande med stående/gående i första hand. Att sitta snett, konstigt och ansträngt under längre perioder blir ju dåligt för andra ställen i kroppen. Att det domnar kan tyda på att blodcirkulationen i området inte är optimal. Antingen kommer sig detta av att du sitter och spänner dig/bäckenbotten eller för att blodflödet blir strypt genom att du sitter “konstigt” på något sätt. I detta fall tänker jag att variationen är det viktigaste. Undvik långvarigt sittande på en och samma position i över 10 minuter!

Hur länge kommer du ha ont?

Det går inte att förutsäga hur länge du kommer ha ont. Jag brukar anse att det viktigaste är att du märker en förbättring från vecka till vecka, eller från månad till månad längre fram.

Jag tror att du kan ha god nytta av att läsa länkarna ovan!

Stort lycka till!

Tips!

Om du vill förstå mer om bäckenbotten och förlossningsskador och hur du bäst rehabar efter en förlossningskada, missa inte webbföreläsningen här!

Kursen “Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.