Kategori: Kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Pod-tips

Om bäckenbotten, smärta, förlossningsskador och den fysioterapi-nisch som jag är inne och nosar på nu när jag går bredvid en kollega på gyn ett par tillfällen.

Amerikansk poddradio här.

Gyn

image

Idag har jag varit och gjort studiebesök hos en kollega som jobbar med gynekologiska och obstetriska patienter på ett av Stockholms stora sjukhus.

Det var vansinnigt intressant och lärorikt. Jag är helt full av nya intryck och känner mig helt trött i huvudet. Men oj, så bra det var.

Jag fick gå med en jätteduktig sjukgymnast. Hon gör verkligen stor skillnad för sina patienter. Jag ska dit igen om några veckor. Såå roligt!

Sjukgymnastnörderier om krypande och att lära sig gå

Sjukgymnastnörderier om krypande och att lära sig gå

Hur lär sig barn krypa och gå?

  • Standard-krypande innebär rörelse med knän och händer på motsatta sidor i koordination liknande hästens trav.
  • Björngång är när barn kryper travliknande på fötter och händer.
  • Barn kan också åla, skjuta sig framåt i sittande eller kombinera de olika stilarna på diverse sätt (till exempel när barnet kryper med ena benet, tar steg med andra foten).

Alla olika rörelsesätt visar på koordiationsmönster som liknar trav. Det vill säga att man lyfter diagonala benet/handen samtidigt. Höger hand och vänster knä och vice versa. Alla olika krypsätten har också liknande periodisering av gångcykelen med längre ståfas än svingfas.
Man tror att det travliknande koordinationsmönstret formas i hjärnan innan man ens lär sig ta sig framåt. Även barn som kryper eller tar sig framåt med hjälp av bara tre extremiteter (två ben, en arm eller två armar, ett ben) rör sig med samma koordinationsmönster.

wpid-IMG_20130611_152443.jpg

I standard-krypande används quadricepsmusklerna (framsida lår, främst rectus femoris) för att föra fram benet. Överarmens tricesmuskel är engagerad i armens ståfas.

Barn är smarta

Barnet kommer välja det sätt att ta sig framåt som passar det bäst – helt enkelt för att lösa problemet att ta sig framåt. Likaså kan barn välja rörelsesätt efter underlag. Vissa barn kryper vanligt på golv, men går björngång på gräs. Och alternativet att skjuta sig framåt eller bakåt sittandes på rumpan förefaller rimligt för många när det kommer till trappor.

Vilka åldrar?

Vid 11 månaders ålder kryper de allra flesta bebisar och vid 13 månader har ungefär hälften lärt sig gå. Barn som går spenderar mer tid med objekt (typ leksaker) än krypare. De tar sig till andra rum och genom öppna ytor i större utsträckning för att komma åt intressanta objekt. Man tror att själva önskan att kunna nå till intressanta föremål är en av drivkrafterna till att lära sig gå. Men när ett barn lär sig att gå, sjunker till en början förmågan att sträcka sig efter och hantera objekt. Det går, för en mer erfaren gångare, att förflytta sig framåt samtidigt som man bär något. Även detta tros vara en motivationskraft till att barn vill lära sig gå. Tills dess att barnet upplever sig ha god balans kommer händerna dock vara upptagna av att hållas i en utsträckt armposition för att bidra till att barnet håller balanser eller fångar upp sig. Att bära ett objekt gör att barnet får en tyngdpunktsförskjutning och det blir ytterligare svårare att hålla balansen.

Gående barn är mer sociala?

Man har också i forskning sett att gående barn ger en annan slags feedback till sina föräldrar. Barn som går ger sin förälder mer leenden och ljud jämfört när de kryper. Gående barn ger mer social ögonkontakt med vuxna än vad krypande barn gör. Detta har man sett även hos 8-månadersbebisar som normalt kryper, att de ändrar sitt sociala beteende när de sätts i en gåstol.

wpid-IMG_20130611_152528.jpg

Att lära sig gå är första steget i en psykologisk frigörelse, även om barnet även i krypande rent fysiskt kunnat lämna förälderns sida. Man menar att det blir en känslomässig omorganisation i relationen till föräldrarna när barnet lär sig gå. När ett barn är mellan 11 och 13 månader gammalt spenderar det under sin vakna, lektid ungefär 50% av tiden med objekt (=leksaker) och de visar socialt samspel med sin förälder ungefär var femte minut.

Man har i forskning sett att expert-krypare faktiskt inte är snabbare eller faller mindre än nybörjar-gångare. Även krypare faller, även om det är mycket högre risk att ramla medan man håller på att lära sig gå. Men när man slår ut antalet fall på tiden både krypare och gångare är aktiva i rörelse, så fördelas fallen jämnt.

Fallrisk

Enwpid-wp-1436808890751.jpeg nybörjar-gångare faller i genomsmitt 31 gånger i timmen. En mer erfaren gångare (som har gått i några månader) faller i genomsnitt 17 gånger. Så fort ett barn lär sig gå kommer det går mer än vad det som krypare kröp och kommer röra sig med en högre hastighet (även trots att det går långsamt att gå i början). Barn mellan 12-18 månader går i snitt 2367 steg i timmen, rör sig 701 meter i timmen och ramlar i snitt 17 gånger. Ju bättre barnet går (ju längre tid det har gått) desto fler steg, längre distanser och färre fall. Under de tiden som barn i forskningen studerats har de bara rört sig i snitt 32% av tiden. Gåendet sker i korta “utbrott” av aktivitet.

 

Räknar man på ett snitt av barnens aktivitet (12-19 månader) utlsaget på 6 timmar (ca hälften av ett barns dag) blir resultatet 14 000 steg, 4200 meter och 100 fall.

 

Referenser här, här och här.

Avspänningsfavorit

Det finns oändligt många avspänningsmetoder och övningar för att minska sin egen känsla av stress. Personligen tycker jag att det är enormt svårt – när jag är stressad ligger det mycket närmre till hands att träna fysiskt än att göra en avspänningsövning.
Jag har dock två favoriter och ett mellanting.
Den ena favoriten är en lång “mental bild”, en historia man får uppläst för sig och följer med i tanken i. Jag har gjort den här på många vänner och en del patienter och de flesta vittnar om att man blir sjukt avslappnad av den. Den är dock för lång och krånglig och dessutom inte min egen från början, så den vill jag inte dela med mig av här. Dock gör jag den gärna med vänner och bekanta, så behöver du komma förbi på lite avslappning så är det bara att höra av dig..!
Den andra favoriten är kort och mycket enkel, och det är den ni kommer få ta del av idag.

Mellantinget är en allmänt känd avslappningsmetod som funkar för en del. Ibland gör jag den om jag har svårt att somna. Ni har säkert alla testat någon variant på skolidrotten om inte annat- en “progressiv avspänning” som det heter på sjukgymnastspråk och “spänn-slappna av” som de flesta kallar den. Man ligger på rygg på golv (helst) och går igenom kroppen kroppsdel för kroppsdel och spänner och slappnar av. Den syftar till att öka uppmärksamheten på var man är spänd, och var man behöver ytterligare avslappning.

Här kommer min favorit – Ballongandning
Den går till såhär:
Tänk på mittpunkten inuti magen, någonstans mellan naveln och ryggraden. Placera i tanken en ballong där och ge den en färg.
På inandning växer ballongen åt alla håll, på utandning samlas den till en liten punkt igen.
Lek med ballongandningen. Börja med att ballongen ökar och minskar i storlek helt rundformad. Sedan går du över till att tänka att den blir avlång, uppåt mot lungorna och ner mot bäckenet. Och avlång ut mot sidorna. Och avlång upp emot naveln och ner mot ryggraden. Ta ett gäng andetag i varje riktning, och avsluta sedan med att ballongen blir jämn och rund igen.

Fördelen med den här löjligt enkla övningen är att den går att plocka fram när och var som helst. På bussen, på tunnelbanan, i en liten paus på jobbet. Du kan sitta, ligga eller stå. Allt du egentligen gör är att fokusera på andningen och kommer ner i andningsfrekvens och puls litegrann, men på ett lite lekfullare sätt än bara tänka på och känna varje andetag. Mig tilltalar det här i alla fall. Testa får du se vad du tycker!!

Att välja skor (löparskor framförallt)

Att välja skor (löparskor framförallt)

Hur ska jag tänka när jag väljer löparskor?

Jag är inte bara kvinnohälsa-inriktad fysioterapeut, jag kan också mycket mer om fötter och skor än gemene man. Dels ingår undersökning och bedömning av fötter och fotskador i min yrkeskompetens och dels har jag arbetat på en ortopedteknisk skobutik. Jag har provat ut skor och fotbäddar till alla möjliga sorters fötter.

Foten består av 26 olika ben som ledar emot varandra i totalt 57 olika leder. Lederna hålls ihop av ledband och fotens rörelser styrs av muskler som de allra flesta sitter uppe på underbenet och styr fotens rörelser som en marionettdocka genom långa senor.

Gången är en avancerad motorisk apparat som kan analyseras i höftled, knäled och fotled och den har flera olika faser som alla kan beskrivas utförligt.

Skons “vikning” viktig

Jag tänkte bara nämna en lite grej här – vid varje steg sker en ledrörelse i tårnas grundleder (tänk dig vikningen som sker i foten när man står på tå). Ett mycket vanligt “sko-fel” är att skorna inte stödjer foten ända fram tills tålederna.
Du testar detta genom att hålla i skon och liksom vika ihop den. Sker vikningen i mitten av skon är den anatomiskt inkorrekt i sitt stöd. Sker vikningen vid den sista tredjedelen (där tårnas grundleder är när foten är i skon) så innebär det att fotens bakre och mellersta delar får bra stöd.

Två fotvalv

En annan sak som många inte känner till är att foten har två olika fotvalv. Det ena är det längsgående, det som man traditionellt sett tänker på när man pratar om “plattfot”. Det andra fotvalvet är tvärgående och finns strax bakom (mot hälen till) trampdynan vid tårnas grundleder. Ett uttrampat tvärgående fotvalv är ofta orsaken till framfotssmärta.

Fotvalvens funktion är att medverka till stötdämpningen vid gång och löpning. Bra dämpning från fotvalv och skor gör att de hårda stötarna sprids ut över en större yta och övre längre tid – och stötarna upplevs mindre hårda. Utöver detta har hälkudden och en liten, normal och naturlig pronationsrörelse som sker vid varje steg en stötdämpande effekt. En bra sko optimerar fotens egen stötdämpning genom att samla ihop hälen och hjälpa ett neutralt löpsteg. Skon kan också erbjuda bättre dämpning genom sulan. Man behöver bättre sko-dämpning för löpning på asfalt än i terräng.

Gångcykeln

wp-1465201118313.jpg

Vid gång och löpning sätts hälen i först och man rullar sedan fram över foten, i ett normalt steg litegrann på utsidan med en avslutande liten pronationsrörelse (svikt inåt).
Detta är anledningen till att jag inte tycker att man ska gå och göra fot- och löpanalyser hos vanliga “sko-säljare” i sportbutiker. Det kan vara mycket svårt för en icke utbildad person att se skillnad på en normal pronation och en överpronation. Detta har lett till att otroligt många har köpt skor med pronationsstöd helt i onödan!

De allra flesta människor har en vänsterfot som är något större än högerfoten.Man ska alltså helst ta reda på vilken som är ens större fot och se till att alltid prova skor på den foten. Den större foten måste alltid få avgöra vilken storlek man köper. Har man över två storlekars skillnad på fötterna har jag för mig att man kan få bidrag från landstinget när man köper skor. Efter graviditeter eller andra kraftiga viktuppgångar kan man behöva större skor, fötterna kan ha tänjts ut och plattats ut och blivit både längre och bredare. Man prövar också skor bäst på eftermiddagar då fötterna är lite varma, svullna och uttrampade.

Olika storlek i längd och bredd

Storleken på fötterna avgörs inte bara av längden. Tänk själva,alla har också individuella skillnader i  bredd, höjd, volym och form på sina fötter.
Detta är också en anledning till att man ibland kan behöva köpa skor på en ortopedisk skobutik. Visste du tillexempel att Asics, New Balance och flera andra märken för sportskor gör dem i olika breddstorlekar? Man kan alltså köpa skor i sin normala storlek i vanlig bredd, bredden 2E (lite bredare) eller 4E(mycket bredare). Joseph brukar köpa Asics i breddstorlek 2E. Han kan ha vanlig bredd på skorna, men då slits de ut fortare och han upplever dem ofta som lite trånga och obekväma.

Kolla sulan!

Ett viktigt test när det kommer till sportskor är att ta ut sulan ur skon. Lägg sulan på golvet och sätt foten på och belasta foten. Titta efter hur fotens form förändras när du belastar. Passar foten till sulans (och skons) form? Du ska ha minst en centimeter mellan din tå och där sulan tar slut framtill för att ha tillräckligt mycket plats. Foten rör sig lite när du går och springer, och foten trampas ut ytterligare när du blir varm.

Jag brukar också alltid göra vik-testet som jag beskrev i början. Skon ska böja sig vid sista tredjedelen.
Ett vrid-test är också viktigt. Håll skon i ett fast grepp i hälen och försök att vrida skon, som när man vrider ur en disktrasa. Skon ska vara vridstyv för att ge tillräckligt med stöd i sidled. Kolla också att plösen är mjuk och formbar, annars kan de ge upphov till skav.

Snöra rätt!

Ett knep och tips. Du vet att sportskor brukar ha två hål ganska långt upp, utöver vad som redan är snörat i butiken? Dessa hål används när man vill snöra skon för att den ska sitta tajtare runt vristen. Ett vanligt fel är att man inte knyter sina skor ordentligt och att man har litegrann glapp när foten rör sig upp och ned. Man sparar skon en del och minskar på skavet bak på hälen genom att använda de där sista hålen! Man kör upp skosnöret genom det ena hålet och ner genom det andra, då får man det tajt. Det finns också lite andra sätt att söra skorna för att individanpassa skor bättre för just dig.

Behov av stöd? Köp fotbädd.

Jag anser också att man alltid ska köpa neutrala skor och fotbäddar hellre än skor för överpronation. När man ska ha i fotbäddarna tar man ur skons egen sula och byter ut mot fotbädden. Anledningen till detta är att man kan ha problem med det tvägående fotvalvet som inte enbart stöd för det längsgående fotvalvet löser. Fotvalvsproblem och pronationsproblem behöver inte heller vara samma sak.
Det är dock långt ifrån alltid man behöver en individuellt anpassad fotbädd, de flesta aktörer på marknaden har prefabricerade inlägg som funkar bra. Jag tycker dock att man ska satsa på dem som är hela (ser ut som en sula) och inte de billigare alternativen som slutar innan tårna.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Massage-saga

Denna midsommarafton kanske innebär regn och inomhusaktiviteter för många.
Tillbringar du dagen med barn kanske du kan överraska med att främja mysigheten och lugn och ro med lite massage?!

Såhär är massage-sagan som jag försöker mig på att göra med Wollmar.

Det var en gång ett sommarland där solen lyste varm och skön och värmde alla blommorna och träden, djuren och människorna.
Gör stora strykningar över hela ryggen.

En dag täcktes himlen av många, stora, svarta moln. Molnen var så stora att solen inte syntes mer.
Tryck med handflatan och vandra över ryggen.

Det började blåsa. Först litegrann och sedan mer och mer. Det blåste upp en höststorm. Träden vajade och bladen virvlade i vinden.
Låt fingertopparna styrka fritt över ryggen som vinden.

Det började regna. Regnet öste ner. Det blev blött och det fanns stora vattnpölar överallt som barnen hoppade i.
Trumma med fingertopparna över ryggen.

Sedan blev det kallare och vintern kom. Regnet blev till snö. Mjuka snöflingor dalade sakta till marken. Allting blev vackert och vitt och det blev alldeles tyst.
Trumma lättare och långsammare.

Det enda man kunde se var en liten kissekatt som klättrade upp för ett träd… och en till… och en till… De satte sig och började spinna.
Vandra med två fingrar upp på ena sidan av ryggen till axeln. Upprepa på andra sidan. Klättra uppför ryggraden och nacken till huvudet. Cirkla med fingrarna i håret.

Där satt de tills vårsolen åter tittade fram och värmde upp jorden en gång till.
Gör stora strykningar över hela ryggen.

Lycka till och glad midsommar!

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.